- Startsida
- Nationella minoritetsspråk
- Finska
- Rätten att använda finska
- Minun suomeni – min finska
- Finska språket – en del av Sverige
Finska språket – en del av Sverige
Sverige och Finland har en lång gemensam historia och finska har talats länge i Sverige. För att språket ska fortsätta utvecklas och användas i Sverige har politikerna fattat olika beslut om rättigheter som påverkar dig som är ung med finsk bakgrund. Här kan du läsa mer om den historiska bakgrunden till besluten och om dina rättigheter.
Finskan i Sverige – en lång historia
Sverige och Finland har långa historiska band. Fram till år 1809 tillhörde de samma rike. Banden finns kvar än idag. Exempelvis är svenska ett officiellt språk i Finland och finska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
Att så många pratar finska i Sverige beror bland annat på att människor har flyttat från Finland till Sverige i olika perioder. Under den senaste stora flyttvågen på 1960- och 1970-talen kom 110 000 finländare till Sverige för att arbeta. En stor del av dessa personer stannade kvar och bildade familj. Många i den sverigefinska minoriteten är själva födda i Sverige, men deras föräldrar eller far- eller morföräldrar kommer från Finland.
För den första generationen var finska det starkaste språket. Många kunde endast lite svenska. De jobbade på arbetsplatser och var med i föreningar där det fanns många andra finskspråkiga. Att lära sig svenska kunde ta lång tid. Yngre generationer som har vuxit upp i Sverige talar flytande svenska, medan deras kunskaper i finska kan variera – från enstaka ord och meningar till flytande tal och skrift.

Under andra världskriget kom många finländare till Sverige. Mellan åren 1939–1944 evakuerades omkring 70 000 barn från Finland till Sverige. De flesta av dem återvände efter kriget men omkring 15 000 stannade kvar i Sverige. Bilden visar finländska barn som just kommit till Sverige. Foto: Hjälpkommittén för Finlands barn/Riksarkivet (CC BY).
Sveriges tredje största språk
Personer med finska rötter som bor i Sverige kallas sverigefinnar. Enligt den svenska statistikmyndigheten SCB finns drygt 700 000 personer med finsk bakgrund i Sverige. Det betyder att antingen de själva, någon av deras föräldrar eller någon av deras mor- eller farföräldrar är födda i Finland. Siffran skulle dock vara högre om man räknade med fler generationer, till exempel med dem som är barnbarnsbarn till personer som flyttat till Sverige.
Det finns ingen statistik på hur många som talar finska i Sverige. Sverige för ingen statistik över människors modersmål och inte heller över hur människor identifierar sig. Finska var länge det näst största språket i Sverige, efter svenska. Idag har arabiskan gått om finskan i antalet talare. Även om många med finska rötter fortfarande talar finska så är det också många som slutat eller som aldrig lärt sig språket. Minoritetsgruppen som kopplas samman med det finska språket kallas för sverigefinnar. Men alla finsktalande i Sverige kallar sig inte sverigefinnar. Alla får själva bestämma vilket eller vilka språk de vill prata och vilka minoriteter de vill tillhöra. Det kallas för självidentifikationsprincipen.
Det finns många orsaker till att människor slutar tala sitt minoritetsspråk och i stället väljer majoritetsspråket. Bytet från minoritetsspråk till majoritetsspråk pågår oftast över flera generationer. När språkbytesprocessen pågått länge används språket mindre än tidigare. Det har hänt det finska språket i Sverige. Det betyder att det idag inte är lika vanligt att människor pratar finska på jobbet, i skolan, i hemmet och med kompisar. Det betyder även att färre föräldrar lär sina barn finska.
Från förbud till revitalisering
I Sverige har personer som tillhör språkliga minoriteter genom historien fått sina mänskliga rättigheter kränkta. Många har utsatts för diskriminering och övergrepp. Finsktalande har fått höra att deras språk är mindre värt och de har till och med blivit förbjudna att prata sitt språk. Fram till 1980-talet avråddes nyblivna föräldrar på BB och på barnavårdscentraler från att tala finska med sitt barn. De fick höra att det kunde vara skadligt för barnet att bli flerspråkigt och att de bara skulle tala svenska. Sådana här saker har fått många finsktalande i Sverige att skämmas för sitt språk – och att sluta använda det. Det finns alltså en hel del sverigefinnar som aldrig lärt sig finska. En del av dem försöker nu ta tillbaka språket som förlorats under tidigare generationer.
Idag tar den svenska staten avstånd från sådana språkliga övergrepp. Men språkbytesprocessen har redan hunnit pågå under lång tid, och det har lett till att finska idag är hotat. Om det inte görs något riskerar det att försvinna helt. Därför har Sverige nu beslutat om att ge det finska språket skydd och att försöka revitalisera det. Språkrevitalisering betyder att samhället aktivt försöker stärka ett språk, genom att öka antalet talare och göra det lättare att kunna använda språket i flera olika sammanhang – och därmed höja statusen på språket. För att språkrevitalisering ska lyckas är det viktigt att stödja talarna så att de blir trygga i att använda språket.
Några viktiga begrepp inom minoritetspolitik
Majoritetsspråk: språk som talas i ett samhälle av en grupp som till antalet är större än grupper som talar andra språk
Minoritetsspråk: språk som talas i ett samhälle av en grupp som är mindre i antal än den grupp som talar majoritetsspråket
Språkbärare: person som oavsett nivå av kunskaper i ett visst minoritetsspråk känner en tillhörighet till språket
Språkrevitalisering: målinriktat arbete för att stärka ett hotat språk så att det kan återtas, bevaras och utvecklas
Källa: Isofs termlista
Finska – ett nationellt minoritetsspråk
Sedan år 2000 har Sverige ett eget politikområde för de grupper erkänts som nationella minoriteter och de språk som utsetts till nationella minoritetsspråk. De nationella minoriteterna i Sverige är sverigefinnar, judar, romer, tornedalingar och samer. Samer är även ett urfolk. De nationella minoritetsspråken är:
För att en grupp kan erkännas som nationell minoritet och för att ett språk ska få nationell minoritetsspråksstatus krävs att gruppen och språket har funnits i Sverige under väldigt lång tid. Det ska också finnas en önskan från gruppen om att behålla minoritetsspråket och minoritetskulturen.
Det säger lagen
Enligt svensk lag har myndigheter och kommuner ansvar för att stötta och hjälpa minoriteter så att de ska kunna tala sina språk och utöva sin kultur. I vissa kommuner finns särskilda regler för deras ansvar för det finska språket. Det gäller de 66 kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet – här kan du se om din kommun är en av dem: Förvaltningsområden. I de kommunerna har invånarna rätt till finskspråkig förskola, hemtjänst och äldreomsorg. Om du bor i en kommun som ingår i det finska förvaltningsområdet har du också rätt att använda finska när du ringer eller skriver till kommunen eller till en myndighet – och få svar och information på finska.
Du kan läsa mer om det i de här lagarna:
- Minoritetspolitiken ger det allmänna ansvar att stötta och hjälpa minoriteterna Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Länk till annan webbplats..
- Språklag (2009:600) Länk till annan webbplats.
- Skollag (2010:800) Länk till annan webbplats.
- Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Länk till annan webbplats.
I de olika lagarna står bland annat att:
- barn och ungas språkliga och kulturella rättigheter är särskilt viktiga. Rättigheter som är extra viktiga för dig som är ung är din rätt att läsa finska i skolan och rätten att få vara med och tycka till i frågor som rör det finska språket och kulturen.
- alla myndigheter ska skydda och främja de nationella minoritetsspråken.
- alla kommuner och myndigheter är skyldiga att ge minoriteterna information om deras språkiga rättigheter.
- minoriteterna ska bjudas in och ges inflytande i frågor och beslut som berör dem.
Läs mer om dina rättigheter i skolan och läs mer om din rätt att tycka till.
Lästips
På isof.se kan du lära dig mer om Sveriges nationella minoritetsspråk samt om språkpolitik, språklagar och språkliga rättigheter:
Vanliga frågor om nationella minoritetsspråk
Din rätt till nationella minoritetsspråk
Kunskapsbanken Lär dig mer om språklagar och språkpolitik: