- Startsida
- Folkminnen
- Ämnesområden
- Högtid och fest
- Nu är det påsk igen
- Högtid för ägg och godis
Högtid för ägg och godis
Påsken är en festlig högtid som i alla tider förknippats med festlig mat och dryck. Dagens påskbord påminner ofta om julbordet fast med betydligt fler ägg.
Förr – fest efter fasta
Påsken är inte bara kristendomens största högtid, utan också en mathelg som avslutar den långa fastan. Traditionen med fasta höll i sig långt efter reformationen och i Isofs arkiv finns berättelser om hur man långt in på 1900-talet höll på fastan genom att undvika exempelvis kött, fett, ägg och mjölk. På påskaftonens kväll bröts fastan och matfesten kunde börja.
Även för 100–200 år sedan var äggen en viktig del av påskmaten, men i övrigt kunde påskborden se lite annorlunda ut jämfört med dagens. Påskmat som nämns i våra arkiv är till exempel sill med korintsås, äggrynsvälling, lutfisk, memma och spicken skinka. I två olika blogginlägg kan du fördjupa dig i äldre tiders påskmat (länkar nedan).
Många dukar upp en påskbuffé
Festmaten finns kvar i påskfirandet även om den inte längre är lika tätt kopplad till just påskaftonskvällen och påskdagen. När Isof skickade ut en frågelista om påsk år 2016 svarade många att påskafton är den dag då de brukar äta en särskild påskmåltid. Traditionerna runt påskmaten varierar, men många dukar upp ett påskbord eller en påskbuffé som påminner om smörgåsbordet vid jul och midsommar. Där kan det till exempel finnas lax, sill, Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, potatis, lamm och förstås ägg i olika varianter (kokta ägg, ägghalvor, äggsallad och så vidare).
Maten består av buffé - inte alls olik julaftonens buffé med den skillnaden att här finns dels vanligt kokta varma ägg som den som vill kan skala (ligger naturligtvis i en höna för att hålla värmen), halverade ägg på salladsbädd med räkor eller löjrom på. Spenat, grönsakspaj, västerbottenpaj, rökt lax, Käringbergets goda franska löksill, löjromsås, sallad på blomkål, sparris, gröna ärtor, äpple med gräddfilssås. Hembakat grovt och vitt bröd. Till det dricks påskmust, öl, lättöl och snaps. Någon vill kanske ha ett glas vitt vin.
Berättat av kvinna född 1938, Västergötland (Isof, DAGF 01080)
Godis, godis, godis ...
I våra dagar är påsken en högtid för godisälskare. Varje år äts tonvis med godis under påsken, och påskägg fulla med godis är en utbredd tradition. Det handlar både om vanligt godis, gärna smågodis, och särskilt påskgodis i form av exempelvis chokladägg och skumharar.
Även om festliga bakverk och andra sötsaker hörde till firandet även i äldre tid, är våra dagars godisfrossande något som växt fram under 1900-talet. Lösgodis, även kallat smågodis eller plock-godis, slog igenom i Sverige på 1980-talet och är numera en vanlig fyllning i påskäggen.
Lästips
Nordiska museet: Lördagsgodis och godisvanor Länk till annan webbplats.
Nordiska museet: Vad är påskmat? Länk till annan webbplats.
Påskmat på förteckningen
Påskbordet är en variant av smörgåsbordet som sedan 2015 finns med på den nationella förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige. Här finns även traditionen att sjunga snapsvisor med. Läs mer på webbplatsen levandekulturarv.se!
Utforska påsken i Isofs arkiv
I de äldre folkminnessamlingarna finns många berättelser om påskkäringar och Blåkulla, påskfirande och påskens olika dagar. I vår digitala arkivtjänst Folke kan du till exempel hitta svaren till frågelistorna:
- M16 Påskris Länk till annan webbplats.,
- M122 Fastlag och påsk Länk till annan webbplats.,
- M 155 Stadstraditioner: Vårfrudagen, fastlagen och påsken Länk till annan webbplats.
På temasidan Årets fester hittar du fler frågelistor och tips på sökord. Du kan även fritextsöka på ord som påskkäring, Blåkulla, påsktroll och så vidare.