Påskbrev, påskkort och påskhälsningar

Påskhälsningar av olika slag har en lång historia i påskfirandet. I äldre tid var det en utbredd tradition med påskbrev och påskkort.

I kyrkan lyder den urgamla kristna påskhälsningen: ”Kristus är uppstånden. Ja, han är sannerligen uppstånden”. Även i folklig tradition har olika typer av påskhälsningar varit vanliga, till exempel genom påskbrev och påskkort.

Påskbrev

Att kasta påskbrev är en påsktradition som funnits på flera håll i landet. Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Teckningen viks till ett tre- eller fyrkantigt brev och ibland skrivs ”Brått! Brått!” på dess hörn. Ofta skrev man också en vers på breven som anspelade på häxornas resa till Blåkulla. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt. Man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt – det gällde att inte bli avslöjad.

Påskbrev förekommer fortfarande i Västsverige. Fast numera kastas sällan breven, i stället delas de ut. I delar av Dalsland och Värmland innehåller påskbreven godis, på andra håll förväntas man istället ge godis till dem som kommer med brev.

Glad, rolig, trevlig och god påsk!

Även om traditionen att skicka fysiska brev och vykort vid påsk har avtagit med tiden är påskhälsningar i både tal och skrift ett levande bruk. I dag önskas oftast en glad påsk och det har varit en vanlig hälsningsfras ända sedan förra sekelskiftet. Men då liksom nu är det fritt fram att variera hälsningen. Om man tittar på gamla påskkort – till exempel på Digitalt museum Länk till annan webbplats. – hittar man även önskningar om trevlig påsk, rolig påsk och god påsk.

För den som vill vara helt korrekt i sina skriftliga påskhälsningar rekommenderas små begynnelsebokstäver för både hälsningsfras och helgdag: Jag önskar dig en trevlig påsk! eller Glad påsk!