- Startsida
- Folkminnen
- Ämnesområden
- Slöjd och hantverk
- Dräkten för dagen
- Kyrkoårets klädsel
Kyrkoårets klädsel
I kyrkan var dräktskicket extra viktigt och här fanns detaljerade regler för de olika högtiderna och söndagarna i kyrkoåret.
Dräktalmanackan i Boda reglerade klädseln för hela kyrkoåret och varje söndag och högtid hade bestämd klädsel. Här syns kyrkdräkten för fastan, midsommardagen och domsöndagen. Foto: Jon Holmén.
Rätt klädd i kyrkan
Varje söndag under kyrkoåret hade en egen dräktvariant.
Det fanns en kyrkdräkt för vanlig söndag under sommarhalvåret (valborgsmäss till Mikaeli) och för vinterhalvåret (Mikaeli till och med valborgsmäss). Männen hade färre dräktvarianter än kvinnorna, och bar oftast just dessa dräkter i kyrkan.
Kvinnornas kyrkdräkter var desto mer varierade och det fanns särskilda dräkter för exempelvis första söndagen i advent, fastan, Kristi himmelfärdsdag och domsöndagen. Till de största högtiderna under kyrkoåret – juldagen, påskdagen, pingstdagen och midsommardagen – bars den finaste kyrkdräkten.
Kyrkdräkt vanlig söndag vintertid
Kvinnan på bilden är klädd för en vanlig söndag i kyrkan under sommarhalvåret.
Kvinnan bär en finare skinnkjol av getskinn och silkehätta som bars av ogifta kvinnor. Skinnkjolen kunde bytas ut mot en blå kjol och ett brunt förkläde. På händerna har hon helvantar med röd krusstickad handlinning (höst och vår används halvvantar).
Kyrkdräkt vanlig söndag sommartid
Paret på bilden är klädda för en vanlig söndag i kyrkan under sommarhalvåret.
Mannen har svart hatt och hattband med röda toppor, blått livstycke, skinnbyxor (skinnbracka), blå sockor, knäremmar och rock.
Kvinnan har blå kjol och blått förkläde, röda sockor och rött bokkläde. Gift kvinna har alltid hatt till kyrkan och vanlig söndag är det hatt utan spets (släthatt).
Första söndagen i advent
Kvinnan på bilden bär lönnhätta, den bruna sammetshättan, som används av ogifta kvinnor. Den blåa kjolen och det röda förklädet är båda de näst högst rankade i klädseln under kyrkoåret. Skinntröjan används bar till kyrkan alla söndagar under vintern utom på jul- och påskdagen då grön utanpåtröja bärs och vid sorg och fasta då svart utanpåtröja bärs.
Juldagen, påskdagen, pingstdagen, midsommardagen
Juldagen, påskdagen, pingstdagen och midsommardagen är de fyra största högtiderna under kyrkoåret. Under dessa högtider använde kvinnorna de högst rankade kläderna: den bruna kjolen, gröntröja och kattunsförkläde med tofsar av tyglappar (silketoppor).
Juldagen
Vintertid bär kvinnan skinntröja under den gröna utanpåtröjan. Hatt med spets (knytningshatt) bärs av gifta kvinnor till alla första och andra rangens kyrkosöndagar under året.
Männen har inte lika många olika dräkter som kvinnorna och mannen bär här kyrkdräkt på vintern
. Männen går aldrig med pälsen bar i kyrkan utan har alltid rock utanpå pälsen.
Pingstdagen
Kvinnan är ogift och har knytningstimp (timp med spets) och brun sammetshätta (lönnhätta).
Midsommardagen
Sommartid har de ogifta kvinnorna timpen bar, utan hätta.
Fastan
Kvinnan på bilden är ogift och har vit huvudbonad (timp) utan spets och silkehätta. Grönt midjeband användes vid fasta, långfredag och böndagar och blått bokkläde vid sorg och fasta. Både mannen och kvinna har vita strumpor som användes till sorg, allvar, nattvard och av brud och brudgum.
Domsöndag
Domsöndagen är en allvarsdag med svart kjol, svart raskförkläde, vita strumpor och svart utanpåtröja utanpå skinntröjan. Det svarta raskförklädet används förutom på domsöndagen även vid personlig sorg och nattvard. Rask är ett blankt, vaxat ylletyg som köptes. Bokklädet är blått.
