Språkfrågan: Varför är språket inte logiskt?

Språkets struktur är i grunden ganska logisk, annars skulle den vara svår att lära sig.

Så är det vanligaste sättet att uttrycka att något hände i förfluten tid att lägga till -ade till en verbstam: hoppa igår blir hoppade, fläta igår blir flätade. Men språket innehåller också en stor mängd godtyckliga konventioner – överenskommelser som gäller fastän de inte kan förklaras av någon regel. Vi är överens om att en bok är en bok, även om det lika gärna kunde ha hetat något annat.

I vissa fall, särskilt inom matematikens område, önskar många att språkets betydelse gick att räkna fram. Dubbel betyder att man har två av något. Vad betyder då tredubbel? Har man tre dubbletter, alltså sex av något, eller har man tre av något? I svenska betyder tredubbel det samma som trefaldig, inte det samma som sexfaldig, och den betydelsen är den enda som tas upp i ordböcker och är den helt förhärskande i språkbruket. Denna användning av dubbel har funnits i svenskan sedan 1500-talet.

Det lönar sig alltså sällan att försöka räkna ut vad ord och uttryck betyder endast genom logisk slutledning. Språklig förmåga kräver att man också vet vilka konventioner som råder, alltså hur ordet brukar användas och vad det brukar betyda i givna sammanhang.

Sofia Tingsell
Språkrådet