Härjedalen
Närheten och de starka historiska banden till Norge har påverkat dialekterna i Härjedalen.
De härjedalska målen har mycket gemensamt med de norrländska målen, men också stora likheter med de östnorska. Särskilt i äldre svenska dialektbeskrivningar klassificeras de därför ofta som norska mål.
Exempel 1: Hede socken
Intervju med man född år 1879. Inspelat år 1955.
Transkription
– hur for du till Röros
– ja ôm vintran då for mö no mä släda då / ((hostar)) å då va dä (..) ja n for myjje å bredd mä sômmôrväjen då for etter sjöan å
– å for jent å
– jaa
– å råka n ut för ruskvär sô vahrt n värfast liggan / dä kunna gå n par dôgôr sô mö ihtt slapp ut ur d- stuggu
– nähä
– mö låg på VôlldaLn en gång
– ja
– å där stôrma sô (..) ja tänkt ja dä va alldeles omöjle dä va nästan omöjle te ta sä ut i stalln å
– jaa
– å rökte kampan
– hu då / jah
– men sô sjen ä opp’ahtt
– jaa
– sô mö kôm no åt Röros å hem ahtte
– jaa
– men no va dä (..) ruskut mång gång
– had- hade du varer med dej ifrån Långå då
– nää dä hade ja ihtt just utan ja
– smör å
– ja dä va no
– sånt
– då dä va masjnan dä
– jaa
– ja tjôrde renstjött å sjinn
– jaha
– å sleck dan
– jaha (..) men annars for ni ti Röros å handla
– dä va dä va allt eränne dä si
– jaa
– ja va dit å tjöfte på mat å sô tjôrde mö åt handlaran
– jaha på de vise
– mö hade tre öre tjiloe från Röros å te Hede
– jaså / jaha
– å då kunna mö tô en (..) en femhundra tjilo
– femhundra tjilo
– dä vart ihtt stor(t) förtjänst dä ihtt
– på lasse
– jaa
– näe / hur många dagar tog de’rå
– dä tog ihtt vecku dä / säx dôger
– jaha / å första stycke första (..) etappen så å säja / öh hur långt kom du då
– ja på vårn då dä va jöst hele dygne runt då / då kunna mö tjöre åt FônnäsdaLn fäm mil / men annars sô va dä då alldeles nog tri å fyre mil
– jaa jaa
– d- åtminstone då (mö) hade lass på
– jaa
– å n’ar dajen så tjôrde mö åt Brähkken / å därifrån va de tri mil åt Röros / så mö mö vann från Brähkken å åt Röros å lässe den dajen / så mö va te ress te fôr’ahtt n ar dan
– jaha
Översättning
– Hur for du till Röros?
– Ja, om vintrarna då for vi nog med släde då. (hostar) Och då var det… ja man for mycket längs med sommarvägen då, for efter sjöarna och…
– Jaa.
– och genade och…
– Jaa.
– och råkade man ut för ruskväder så blev man liggande väderfast (dvs. liggande tills ruskvädret var över). Det kunde gå ett par dagar som vi inte slapp ut ur d… stugan.
– Nähä.
– Vi låg på Volldalen en gång.
– Ja.
– Och där stormade så, jag tänkt, ja det var alldeles omöjligt, det var nästan omöjligt att ta sig ut i stallet och…
– Jaa.
– och rykta hästarna.
–Hu då. Ja.
– Men så sken det upp igen.
– Jaa.
– Så vi kom nog till Röros och hem igen.
– Jaa
– Men nog var det, ruskigt många gånger.
– Had… hade du varor med dig ifrån Långå då?
– Nää, det hade jag inte just, utan jag…
– Smör och…
– Ja det var nog…
– sånt.
– då det var marknad det.
– Jaa.
– Jag körde renkött och skinn.
– Jaha.
– Och sådant där.
– Jaha, men annars for ni till Röros och handlade?
– Det var, det var allt ärendet det se.
– Jaa.
– Jag var dit och köpte mat och så körde vi åt handlarna.
– Jaha, på det viset.
– Vi hade tre öre kilot från Röros och till Hede.
– Jaså, jaha.
– Och då kunde vi ta en… en femhundra kilo.
– Femhundra kilo.
– Det blev inte stor förtjänst det inte.
– På lasset?
– Jaa.
– Nä. Hur många dagar tog det då?
– Det tog inte fullt en vecka det, sex dagar.
– Jaha. Och första stycket, första… etappen så att säga, öh, hur långt kom du då?
– Ja, på våren då det var ljust hela dygnet runt då, då kunde vi köra till Funäsdalen fem mil, men annars så var det då alldeles nog tre och fyra mil.
– Jaa, jaa.
– D… åtminstone då (vi) hade lass på.
– Jaa.
– Och nästa dag så körde vi till Brekken, och därifrån var det tre mil till Röros. Så vi… vi hann från Brekken och till Röros och lasta den dagen. Så vi var redo att fara tillbaka nästa dag.
– Jaha.
Exempel 2: Lillhärdals socken
Intervju med kvinna född år 1914. Inspelningen är gjord år 1984.
Transkription
– ô dä va sô kahlt sô dä händâ att mö kunnjâ int tô å ôss kLäda nå mö krûp neri fälldn / män då hadd dôm en hund / ô hânnj feck e (..) vûLjâ mö skull lijje undi fällda lamä ôss män dä vill’n itt / män ûppe i sännjen vûLjâ’n vôr / män mö stuppâ ne’n neåt fotûm ô ô dâr feck’en lijje telles mö ha sômnâ å ô då krûp’en ûpp att ô la se ovanå fällda hânnj
– låg ni tillsammans du å din syster
– jaa då / mö låg ilag
– mm
– ô vi va tvungen ligge när n ena vändâ se va n ara tvjungen vände se fôr ânnârs varst’e fôr kahlt åt ryjja
– mm
– ô mö varst lusû ô / fôr (dôm) hade lusû e onggâ ho i sine klass
– jaså
–män mö fLidd å ôss lusa (sô ûm) ingen hemme vesste nô ûm’e nå n pappa kûmm att från (..) skoja sô hade mö fLitt å ôss lusa
– va var’ä för slags lus dä då
– ja dä va både kLälus ô huvvûlus / mö to å- ho va sôm en ânnân luskång ho
– systra di
– jaa / ô hoö / mö to å ôss sârsjten ô stuppâ’n uti e snjöfônnj / ô dâr feck’en vôr tess hân tinâ fram att på vårn / ô mö tjwättâ å mö kambâ ô mö (..) mö kambâ ôss utivi e brickâ ô dräfte huvvulus
– jaså
– sô
– hade ni enkom kam för de här
–jaha va luskammâ
– jaså
– jaha / sô mö hade’e sakt vedervärdit
Översättning
– Och det var så kallt så det hände att vi kunde inte ta av oss kläderna när vi kröp ner i fällen. Men då hade de en hund, och han fick, ville vi skulle ligga under fällen tillsammans med oss men det ville han inte. Men uppe i sängen ville han vara. Men vi stoppade ner honom neråt fötterna och, och där fick han ligga tills vi hade somnat, och då kröp han upp igen och la sig ovanpå fällen han.
Intervjuare: Låg ni tillsammans du och din syster?
– Jaa då, vi låg tillsammans.
– Mm.
– Och vi var tvungna att ligga, när den ena vände sig var den andra tvungen att vända sig för annars blev det för kallt om ryggen.
– Mm.
– Och vi blev lusiga också, för (de) hade lusiga ungar hon i sin klass.
– Jaså.
– Men vi rengjorde oss från löss (så om) ingen hemma visste något om det. När pappa kom åter från skogen så hade vi rengjort oss från löss.
– Vad var det för slags lus det då?
– Ja, det var både klädlus och huvudlus. Vi tog av o… Hon var som en annan luskung hon.
– Din syster?
– Jaa. Och hon… Vi tog av oss särken och stoppade den i en snödriva, och där fick den vara tills den tinade fram igen på våren. Och vi tvättade och vi kammade och vi, vi kammade oss över en bricka och dräpte huvudlus.
– Jaså.
– Så…
– Hade ni bara kam för det här?
– Jaha, var luskammar.
– Jaså.
– Jaha. Så vi hade det allt vedervärdigt.
Härjedalska mål på Dialektkartan
På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Härjedalen och från resten av Sverige.
Relaterat innehåll
- Sidansvarig
Webbredaktören