Nationaldagen

Nationaldagen den 6 juni är en av våra nyaste helgdagar. I många kommuner firas dagen med högtidliga medborgarceremonier för nya svenskar.

Varför den 6 juni?

Efter en offentlig utredning beslutade Sveriges riksdag att den 6 juni från och med år 2005 skulle vara helgdag. Samtidigt förlorade annandag pingst Öppnas i nytt fönster. sin position som helgdag. Men dagen har firats längre tillbaka än så: på Skansen i Stockholm har den 6 juni firats ända sedan 1893. 1916 blev det datumet svenska flaggans dag och 1983 Sveriges nationaldag.

Anledningen till att Sverige firar nationaldag just den 6 juni är att det var det datumet år 1523 som Gustav Vasa valdes till svensk kung varpå unionen med Danmark upplöstes. Samma datum år 1809 fick vi även en ny regeringsform då det gustavianska enväldet ersattes med en konstitutionell författning.

Gustav har namnsdag

Det är även efter Gustav Vasa som vi fått dagens namn i almanackan – Gustav. Gustav (eller den talspråkliga formen Gösta) är ett svenskt namn, vars ursprung och betydelse är omdiskuterade. Det är äldst känt från Västergötland och tros vara ett ursprungligt binamn med betydelsen ’götarnas stav’, alltså ’(väst)götarnas stöd’.

Ett annat tolkningsalternativ är att namnet är en nordisk ombildning av ett nordvästslaviskt Gostislav, sammansatt av ett indoeuropeiskt ghosti ’vän’ och ett ord med betydelsen ’ära, rykte’.

Firande och traditioner

I många kommuner anordnas på nationaldagen medborgarceremonier för nya svenskar som under året blivit svenska medborgare. Dessa ceremonier, vid vilka medborgarbevis utdelas, är ofta högtidliga och inramade av artistuppträdanden. Men trots att svenska flaggans dag och nationaldagen har funnits med i almanackan under större delen av 1900-talet finns det inte så många andra traditioner knutna till dagen. Är man inte intresserad av de officiella arrangemang som ordnas på kommunal nivå eller av någon organisation ses dagen mer sannolikt mest som en extra ledig sommardag.

Röster om nationaldagen

Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg sände 2005 ut en frågelista om nationaldagen och svaren ger en fingervisning om hur nationaldagen mottogs av svenska folket när den infördes. Vissa uppfattade dagen som högtidlig medan många ställde sig frågande till varför den alls införts.

Vi är irriterade för att man tagit bort Annandag pingst, det innebär en lönesänkning. Annandag pingst var storhelg, nationaldagen är bara vanlig helg, alltså var det dubbelt upp i Ob-ersättning förut. Men nästa år ska vi bråka om ersättningen, det finns en gammal regel om att vardag mellan två röda dagar (helgdagar alltså, inte lördag) ska ge helgersättning; 2006 är det en måndag bara mellan Pingstdagen och Nationaldagen.

Berättat av: Kvinna född 1954, Uppland (arkivnummer DAGF 393:1)

En gång en 6 juni klagade några av mina elever på att det inte varit något tal på skolgården utan bara sång- och dansuppvisning. Det var en grupp 15-åringar från olika länder – Chile, Spanien, Syrien, Iran, Vietnam – som jag undervisade i svenska som andra språk. Vi satt i vårt lilla klassrum runt bordet med en flagga placerad mitt på. De undrade varför vi inte lade större vikt vid dagen eller 'tog i' mer, och de var lite snopna. Jag kände att det behövdes något och sa att då fick väl jag hålla tal i stället för det av någon anledning uteblivna på skolgården. Jag började med att försvara oss med just detta, att Sverige aldrig behövt vara intaget av främmande makt och att vi just hade avvärjt det danska angreppet 1523, då Gustav Vasa intågade i Stockholm 6 juni. Jag tvingades att tänka till och insåg, att vi visst kan känna stolthet och tacksamhet för att vi lever i en demokrati, att vi har frihet att säga och skriva vad vi tycker, att vi har religionsfrihet, att vi har rättigheter som att gå i skolan, få sjukvård och att ingen skall behöva lida nöd och för den relativt stora jämlikheten. Vi kan också vara glada över att få bo i ett så vackert land med varierande natur i ett tempererat område med gott om vatten och någorlunda frisk luft. Och allt detta är värt att fira och att kämpa för att få behålla. Mina elever tyckte det var ett bra tal och var nöjda, och så hurrade vi för Sverige. Själv var jag också nöjd över att ha måst stanna till och skärpa tankarna inför sådant som jag ansett för självklarheter men som inte är det för alla människor i världen. Det är ju sådana saker som gör, att 'jag är glad att jag är svensk'!

Berättat av: Kvinna född 1932, Västergötland (arkivnummer DAGF 395:2)

Pingsten är nästan den enda helg, som inte präglats av kommersialism och krav på särskild mat, prydnader, prylar och traditioner. En kravlös långhelg just när Sverige är som vackrast har man tagit ifrån oss.

Berättat av: Kvinna född 1942, Västergötland (arkivnummer DAGF 399:1)

Känslan av gemenskap med andra människor grundar sig dock för mig på andra saker än nationell identitet. Jag har därför inte känt något behov av att uppmärksamma Sverige som nation idag som är Sveriges dag. Istället har jag som regelrätt svensk idag hyllat Sverige och svenskar genom att gå med i nätverket 'Ingen människa är illegal' och köpt en skiva till förmån för gömda flyktingar. Detta är gjort med hopp om ett framtida mångkulturellt, mångsexuellt, mångtraditionellt och mångfasetterat Sverige.

Berättat av: Kvinna född 1982, Västergötland (arkivnummer DAGF 400:1)

Jag älskar ritualer och kommer att ta tillfället i akt att göra den 6/6 mer av ett firande.

Berättat av: Kvinna född 1968, Västergötland (arkivnummer DAGF 405:1)

Ljumt intresse för firande

Frågar man någon vad de tänkt göra under midsommar får man ofta ett detaljerat svar medan samma fråga om nationaldagen ger ett mer ovisst svar − för hur ska nationaldagen egentligen firas? En del av förklaringen till detta delvis ljumma intresse från befolkningen är just att detta är en av två högtider (inräknat första maj Öppnas i nytt fönster.) som är helt sekulära. Nationaldagen har tillkommit efter beslut från Sveriges högsta beslutande organ, riksdagen, medan våra övriga högtider sprungit från kyrkan och folket och uppfattas som mer folkligt förankrade. En ytterligare förklaring är att många anser att nationaldagen är ett uttryck för en nationalism som man inte vill kännas vid.

Samma år som nationaldagen blev helgdag gjorde Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg deltagandeobservationer från firandet i Göteborg och Tjörn och Stenungsund.

Hon hälsar alla välkomna, speciellt både gamla och nya föreningar som är med och arrangerar samt de ’nya svenskar’ som är med oss i år. Under flera år har denna dag högtidlighållts i Stenungsund, nu gläder man sig åt att nationaldagen har blivit helgdag. Flera av de äldre i publiken längst fram verkar hålla med henne i detta. Kapellets klockor skall nu ringa in helgdagen. Mycket svagt och på avstånd hörs klockklang.

Deltagandeobservation från Stenungsund och Tjörn 2005 (arkivnummer DAGF 407) Pdf, 598.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Jag går runt i det ganska blygsamma folkhavet och konstaterar än en gång att det är dåligt med flaggviftandet. Ett par småpojkar sittande på pappas axlar viftar lojt med små blågula pappersflaggor. En tonårstjej i blå solhatt med gula kronor på står och lutar sig mot en flaggstång. Ett ungt par hand i hand har målat svenska flaggan på kinden och hon har blågula band i hästsvansen. Jag ser ingen som delar ut flaggor, inte heller någon som säljer.

Deltagandeobservation från Göteborg 2005 (arkivnummer DAGF 408) Pdf, 291.3 kB, öppnas i nytt fönster.