Träd i Sverige

– kulturhistoriska och samtida perspektiv

Tio forskare från olika ämnesområden skildrar här trädens betydelse och funktioner i Sverige från äldsta tider till i dag.

Välkommen på en förtrollande resa där vi möter träd i alla deras former. Denna bok är en kärleksfull hyllning till naturens tysta väktare och en inbjudan till att fördjupa sig i trädens betydelse och funktioner.

Tio författare skriver här om träd ur olika kulturhistoriska och samtida perspektiv. De beskriver bland annat trädens roll inom folklig läkekonst, för namngivning av platser och människor och inom stadsplanering, deras betydelse som materiell resurs i äldre tiders ekonomi, som råmaterial för hantverk och som nödmat.

Den 25–26 augusti 2022 arrangerade Isof ett välbesökt, tvärvetenskapligt symposium, där olika kulturhistoriska och samtida perspektiv på träd presenterades och diskuterades i fjorton föredrag. Föredragshållarna kom från olika håll och arbetar till vardags som landskapsarkitekt, dialektolog, botaniker, etnobiolog, naturgeograf, agrarhistoriker,
religionshistoriker, folklorist, skogshistoriker, namnforskare, etnolog respektive slöjdare. Det övergripande temat var träd i Sverige och Svenskfinland och den tvärvetenskapliga bredden bland föredragshållarna gjorde att en rad olika ämnen och infallsvinklar togs upp.

Föredragen belyste trädens betydelse för människan i vid bemärkelse och sträckte sig tidsmässigt ända från spår av träd från omkring 1600 f.Kr. och fram till modern tid. I boken Träd i Sverige presenteras nio av de fjorton föredragen.

Symposiet om träd var inspirerat av två tidigare symposier (år 2015 och 2018), vars teman var getens respektive nötkreaturens betydelse i Sverige. Dessa symposier resulterade i böckerna Geten i Sverige och Nötkreatur i Sverige, och vi är glada att nu kunna fortsätta denna bokserie med Träd i Sverige.