Språkrådsbloggen

Nya skrivregler för skolan – och för alla andra

I den offentliga svenskan behöver vi mer gemensamma skrivnormer. Men skrivregler uppfattas av många som något svårt och tekniskt, och det finns få lättillgängliga källor att gå till, inte minst i skolan. Därför har vi nyligen lanserat Snabba skrivregler, som försöker göra skrivreglerna mer begripliga.

Idag skriver de flesta av oss i många olika sammanhang, och ofta utan filter. Och vi har ett avsevärt mer komplext språksamhälle än för bara några decennier sedan, med fler skrivmedier, genrer och texttyper, vissa ganska talspråksnära. Samtidigt saknar många idag kunskap om grundläggande skrivregler, alltså regler om hur man använder till exempel skiljetecken och förkortningar. Och det finns få tillgängliga och lättbegripliga normkällor att gå till om man vill veta vad som gäller. Men vi behöver gemensamma skrivnormer, och kunskap om dem, för att det ska vara enkelt att skriva och för att vi ska vara överens med läsaren om hur texter ska tolkas. Dessutom ställs idag krav på skrivkompetens i nästan alla yrken.

För skolelever är just skrivregler och skiljeteckensbruk något som upplevs som svårt, det vet vi från äldre enkäter med svensklärare. För ett par år sedan frågade vi på Språkrådet i en stor intervju- och enkätundersökning därför svensklärare och andra pedagoger om vad de använde för underlag i skrivregelsfrågor. Det visade sig att lärarna mest hade egenskapat material i stencilform, och både lärare och elever använde ofta Googles och Microsofts språkkontroller som stöd även för skrivregler. Men språkkontrollerna ger svagt stöd i skrivregelsfrågor, och råden är inte sällan andra råd än språkvårdens. Ja ibland ger de rentav felaktiga råd. I övrigt var det tunnsått med språkstöd, så i princip alla tillfrågade lärare önskade en skrivregelssamling för skolan!

Snabba skrivregler

Skolan primär målgrupp – men många fler kan använda den

För Snabba skrivregler – i skolan och på jobbet, som den nyligen utgivna publikationen heter, följde vi upp med en stor enkät om önskat innehåll. Det parades med granskningar av vanliga språkproblem i elevtexter, och av andra undersökningar av vanliga problemtyper och lärares uppfattningar om dessa. Skrivråden utgår alltså från vad som är relevant för elevernas eget skrivande. Men också – i enlighet med lärarnas synpunkter – från vad de behöver lära sig i sitt framtida vuxenskrivande. Målgruppen är i första hand högstadiet och gymnasiet, men tanken är att Snabba skrivregler också ska kunna användas för skrivande på jobbet, i högskolan och i sfi- och sva-undervisning. Liksom av de tiotusentals studenter som pluggar svenska i utlandet. Ofta bör en publikation ha en väldefinierad och hyfsat smal målgrupp; annars finns risken att den inte passar någon. Men i detta fall har det funnits belägg för att många kan ha glädje av boken, inte bara skolelever. Det har samtidigt inneburit en balansgång i att appellera till unga i språk, exempel och innehåll – utan att skrämma bort vuxenläsarna.

Det var faktiskt också Språkrådets önskan att ta fram skrivråd som kan användas av många, eftersom vi märkt att det är svårt för oss att nå ut med våra språkresurser. Enligt en studie av Örebroforskarna Eric Borgström och Tomas Svensson använde även universitets- och högskolestudenter språkkontroller för sitt skrivande, nästan aldrig våra råd i Frågelådan och Svenska skrivregler. Att bidra till en infrastruktur med fritt tillgängliga språkresurser är därför ett viktigt mål för Språkrådet och Isof. Särskilt viktigt är det att nå fram till barn och unga i skolan, varför vi dessutom sänkt priset på den tryckta boken för just skolor.

Vad innehåller Snabba skrivregler?

Innehållet i boken är traditionella skrivregler, alltså skiljetecken, kommatering, stor och liten bokstav, grafiska val, förkortningar, källhantering etc. Men även praktiska tips om hur man använder språkstöd och får fram specialtecken på datorn och mobilen, liksom hur man kan söka svar på olika slags språkfrågor. Många lärare har tyckt att boken också borde ta upp språkriktighetsfrågor, som innan eller före och de, dem eller dom, men det är inte riktigt skrivregler och det finns redan andra, bra språkresurser för det (som Frågelådan och boken Språkrådet rekommenderar). Eventuellt kommer vi att lägga till ett avsnitt med ett urval av sådana frågor i en senare upplaga eller i en webbversion.

Snabba skrivregler är ett slags kortversion av Svenska skrivregler, och dit får man genom hela boken hänvisningar för fördjupningar och bredare innehåll. Men tanken med Snabba skrivregler är att vara betydligt mer lättläst, pedagogisk och begriplig. Särskilt begripligheten är viktig. I en artikel från 1993, Våra skiljetecken i ett historiskt perspektiv, gick språkvetaren Siv Strömquist igenom skrivhandledningar för svenskan från 1600-talet och framåt. Hon konstaterade att svenskans regler för framför allt skiljetecken varit relativt stabila över tid, men att människor genom århundradena trots det tyckt att detta med skrivregler varit väldigt tekniskt och svårbegripligt. Skrivregler är svårt hur man än formulerar dem, och en hel del i boken behöver läraren vägleda skoleverna i. Men ambitionen i Snabba skrivregler har ändå varit att förenkla där det går, både genom att rensa bort undantag och genom att formulera reglerna på ett enklare sätt. Om det lyckats eller inte får en framtida utvärdering av bokens användning i skolorna utvisa.

Råden gäller standardskriftsvenska

En annan avgränsning i boken är att reglerna gäller det som brukar kallas neutral sakprosa – där det just finns ett behov av gemensamma normer – snarare än skönlitterärt och informellt skrivande. Samma standardskriftsvenska pekar vi på som avgränsning för råden i Språkrådet rekommenderar. Samtidigt som vi lyfter fram den avgränsningen, pekar vi på den stora variation som finns utanför standard, och att bruk och normer där inte alls måste vara fel; vi behöver kunna skriva annorlunda i kåserier och sms än i neutrala skol- och jobbtexter. Bokens luftiga 80 sidor gör förstås att den blir relativt normerande: ”Skriv x” eller ”det är bra att skriva y” (hellre än negativa budskap som ”skriv inte x” eller ”undvik y”). Men vi försöker ofta ändå peka på språkbruket som argument, som att det är ”vanligt att skriva x”. Ambitionen att förmedla en demokratisk språksyn återkommer också i den separata lärarhandledningen, som kapitel för kapitel ger tips om vilket innehåll och vilka budskap som är särskilt viktiga att lyfta gentemot eleverna.

Publikationen finns nu som både tryckt version och gratis-pdf. Jämte lärarhandledningen ska även ett tillhörande övningsmaterial tas fram, även det som pdf. En svensklärare som också är läromedelsförfattare har arbetat fram det materialet, och dessutom varit inblandad i granskning och testning av manuset. Förhoppningen är att övningarna senare ska bli mer digitala och kunna fyllas i direkt i ett webbgränssnitt. Dessutom finns planer på att komplettera vissa kapitel med förklarande filmer, så att innehållet blir mer tillgängligt för alla. För det är just det som är syftet med Snabba skrivregler – att förmedla svåra och tekniska språkregler så att de blir begripliga för så många som möjligt.

/Ola Karlsson