Den krokiga vägen till ett nytt digitalt ortnamnsregister

Efter intensivt utvecklingsarbete släpptes i våras en ny version av det digitala ortnamnsregistret. Men hur skiljer sig egentligen den nya versionen från den gamla?

I drygt femton år har ortnamnssamlingarna i Uppsala funnits tillgängliga digitalt. Registret har varit flitigt använt, men med tiden har behovet av utveckling vuxit sig stort. I våras lanserades så äntligen en ny version, Ortnamnsregistret beta Länk till annan webbplats., där registret fått både en ny kostym och en ny struktur. I detta blogginlägg presenteras skillnaderna mellan det gamla och det nya registret, och de tankar som ligger bakom utvecklingsarbetet.

Digitaliseringen av ortnamnssamlingarna

Det digitala ortnamnsregistret är baserat på ortnamnssamlingar som består av cirka 3,7 miljoner arkivkort. Samlingarna har byggts upp sedan tidigt 1900-tal och innehåller uppgifter om hur olika ortnamn uttalas, hur de har skrivits i äldre tid och var man kan läsa mer om dem i olika typer av litteratur. Samlingarna innehåller kort sagt all den bakgrundsinformation man behöver för att tolka ortnamn, men däremot finns där bara sällan några uppgifter om tolkningarna i sig. Detta beror på att tanken med samlingarna har varit att fungera som ett arbetsregister för ortnamnsforskare. Att de även skulle komma att fungera som en kunskapsbank för en bred allmänhet var det nog ingen som kunde föreställa sig när Ortnamnsarkivet grundades 1928.

Så småningom blev det dock tydligt att det fanns ett brett intresse från allmänheten, forskarvärlden och andra myndigheter för ortnamnssamlingarna. 1994 inleddes därför det stora arbetet med att skanna, registrera och kvalitetsgranska alla arkivkort för att skapa den första digitala versionen av samlingarna. Erfarenheterna av digitalisering var vid denna tid begränsade, och utformningen av databasen kom därför på ett naturligt men oturligt sätt att präglas av ett analogt tänkande. Den allvarligaste konsekvensen av detta var att det visade sig svårt att lägga till nya poster i det digitala registret. Detta ledde efter hand paradoxalt nog till att den digitala versionen blev föråldrad i förhållande till de fysiska samlingarna, där man fortsatte att skriva ut och sortera in arkivkort.

En annan konsekvens av det analoga tänkandet var att väldigt lite av all den information som finns på arkivkorten registrerades i databasen och gjordes sökbar. Det enda som lades in var informationen på kortens rubrikrad, det vill säga ortnamnets uppslagsform, vilken typ av lokalitet som avses och dess geografiska lokalisering (se bild 1). Däremot lades till exempel inte dateringen av äldre belägg in, vilket har kommit att ställa till med stora problem. Utan denna information går det ju nämligen inte att sortera beläggen kronologiskt! I stället hamnar de huller om buller på ett sätt som gör det svårt för användarna att hitta rätt bland dem, inte minst när det gäller ortnamn med flera hundra äldre belägg. För ungefär 15 procent av de närmare en och halv miljon posterna med äldre belägg har dateringen nu registrerats i databasen, men för de övriga är läget fortsatt rörigt.

Nytt gränssnitt och ny struktur

Den nya utformningen av sökgränssnittet är kanske den mest påtagliga förändringen med den nya versionen av ortnamnsregistret. Men skillnaderna mellan den gamla och den nya versionen går även mer på djupet. En viktig del i utvecklingsarbetet har nämligen varit att förändra datastrukturen i registret.

I det gamla registret ger nämligen en sökning träffar på alla arkivposter som matchade sökningen. I den nya versionen får man istället träffar på de ortnamn som matchar sökningen, och när man klickar på ett ortnamn får man fram de arkivposter som är kopplade till just det namnet. Skillnaden mellan träfflistorna blir tydlig vid en sökning på namnet Uppsala, som i det gamla registret generar 5244 träffar (bild 2), mot 77 träffar i det nya (bild 3).

I det nya registret finns det alltså en hierarkisk struktur där ortnamnen är överordnade arkivposterna. Tanken bakom detta är dels att det ska bli lättare att se hur många olika Uppsala som finns belagda i registret, dels att på sikt möjliggöra en kartfästning av ortnamnen i registret.

Som uppslagsformer för ortnamnen i registret strävar vi efter att använda de officiella namnformer som finns på Lantmäteriets kartor, men eftersom arkivkorten tillkommit under en lång tidsperiod finns det en variation i hur namnen skrivits in. Namnet Älmeboda i Småland skrivs till exempel Elmeboda på en del arkivkort. Båda varianterna uppträder därför i registret, trots att de avser samma lokalitet och borde slås ihop. Vi rättar till den här typen av fel vartefter vi upptäcker dem, men eftersom de bara kan korrigeras manuellt, namn för namn, är det en tidskrävande process.

Variationen i hur namnen skrivits in är särskilt påtaglig för naturnamnen. Exemplet i bild 4 visar hur en sökning på naturnamn som börjar på Glotter- i Kvillinge socken ger åtta träffar, trots att det bara handlar två sjöar, Övre och Nedre Glottern. Denna variationsrikedomen försvårar förstås vid sökningar i registret och gör också att sökresultaten än så länge inte utan en närmare analys kan användas för till exempel statistiska ändamål.

Sockenöversikter

I den gamla versionen av registret går det att få fram sockenöversikter där uppställningen av namnen motsvarar indelningen och ordningen som den ser ut i kortlådorna i vårt arkiv. Dessa sockenöversikter har varit behändiga att använda när man vill få överblick över namnmaterialet från en viss socken. Tyvärr har det inte varit tekniskt möjligt att behålla samma typ av visningsläge i den nya versionen, men det går fortfarande bra att söka fram allt material från en socken även om uppställningen av namnen blir en annan. För socknar med många namn kan man använda sig av olika filtrering- och sorteringsalternativ för att lättare överblicka materialet. Det tar lite tid att vänja sig vid denna förändring – inte minst för oss som använt det gamla registret dagligen – men efter hand upptäcker man förhoppningsvis att det nya sättet att visa namnen faktiskt fungerar det med.

Nytt material

Hur har det då gått med problemet att fylla på med nya poster i registret? Jo, problemet har lösts på ett smidigt sätt i den nya versionen och hittills har drygt 5500 nya, digitala poster lagts till. De allra flesta av dessa innehåller hänvisningar till ortnamnstolkningar i facklitteratur från den senaste tjugoårsperioden, så nu är det betydligt lättare att hitta fram till den senaste forskningen om olika ortnamn och ortnamnselement.

En liten varningsflagg måste dock hissas. Det finns nämligen fortfarande arkivposter i de fysiska ortnamnssamlingarna som inte har kunnat föras in i den nya databasen. Vill man veta om sådana poster finns för ett visst ortnamn eller ortnamnselement går det bra att kontakta oss.

Arbetet med att förnya ortnamnsregistret är långt ifrån avslutat, och det finns många idéer om hur det skulle kunna utvecklas till ett ännu mer användbart och användarvänligt verktyg. Men det får vi återkomma till i ett annat blogginlägg!

/Kristina Neumüller