Om Hållbarhetstermgruppen

Hållbarhetstermgruppen består av ämnesexperter och språkvetare som tillsammans reder ut termer och begrepp inom hållbar utveckling. Termerna publiceras löpande i Hållbarhetstermlistan.

Hållbarhetstermgruppen arbetar med att reda ut termer och begrepp inom ämnesområdet hållbar utveckling. När det är tydligt vad termer står för förbättras förutsättningarna för kommunikationen och kunskapsspridningen mellan exempelvis forskare, journalister, politiker, lärare och allmänhet.

Gruppen samordnas av Språkrådet på Isof, som driver arbetet som en del av myndighetens arbete med FN:s hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.

Hållbarhetstermlistan är i dagsläget tvåspråkig och innehåller svenska och engelska termer. De färdiga termposterna publiceras löpande i Hållbarhetstermlistan och i Rikstermbanken.

Hållbarhetstermgruppens deltagare

Hållbarhetstermgruppen består av ämnesexperter från olika vetenskapliga discipliner, av representanter från myndigheter, och av representanter från medier och intresseorganisationer som har till uppgift att kommunicera kunskapen till en bred målgrupp. Eftersom Hållbarhetstermlistan är tvåspråkig ingår i gruppen också en facköversättare med språkriktningen engelska–svenska. Språkrådet bidrar med språklig kompetens: Åsa Holmér och Karin Webjörn är erfarna terminologer, och Linnea Hanell är diskursanalytiker verksam inom ett forskningsprojekt om samhällskommunikation för hållbar utveckling.

Deltagare i Hållbarhetstermgruppen 2024

• Hanna Berheim Brudin, Naturskyddsföreningen
  
• Marika Haeggman, Stockholm Resilience Centre
• Linnea Hanell, Språkrådet, Isof (samordnare)
• Åsa Holmér, Språkrådet, Isof
• Helene Karlsson, Stockholm Resilience Centre
  
• Anna Liljemalm, Forskning & Framsteg
• Sofia Malmgård, facköversättare
  
• Susanne Roos, Naturvårdsverket
• Gustav Strandberg, SMHI Rossby Centre
• Sverker Sörlin, Historiska studier, KTH
• Anna Volckerts, Panorama, Klimatpolitiska rådets kansli
• Karin Webjörn, Språkrådet, Isof (samordnare)

Vid behov tillfrågas ytterligare experter utanför gruppen.

Så här arbetar Hållbarhetstermgruppen

Vanligtvis träffas Hållbarhetstermgruppen fyra gånger per termin och arbetar då med ett mindre urval termer. Ämnesexperter och representanter från olika organisationer bidrar med kunskap om ämnesområdet och om dess fackspråk. Språkvårdare och terminologer bidrar med stöd i hur denna kunskap kan struktureras och beskrivas i termposter.

Ett grundligt arbete bakom varje termpost

Under mötena diskuterar vi hur termerna används och vad de står för inom olika verksamhetsområden samtidigt som detta dokumenteras inom termpostens format. Arbetet med att reda ut termer och begrepp tar tid och innebär alltid en viss grad av förhandling och kompromissande mellan ämnesexperterna om hur deras kunskap ska beskrivas. Underlag till diskussionerna hämtar vi bland annat från vetenskapliga publikationer, myndighetsinformation och andra termlistor. När vi i Hållbarhetstermgruppen upptäcker att vi saknar tillräckligt kunnande inom ett ämnesområde eller dess språkbruk tar vi kontakt med experter utanför gruppen. Detta metodiska arbete gör att de språkliga rekommendationer som vi ger baserar sig på konsensus inom en bred grupp av sakkunniga inom ämnesområdet.

Efter cirka tre möten är en termpost tillräckligt bearbetad för att kunna publiceras i Hållbarhetstermlistan. Vi anger alltid ett datum för publicering eftersom kunskapsläget inom hållbar utveckling snabbt kan förändras, vilket också påverkar språkbruket.

Vi fångar upp termer som är aktuella

De termer som Hållbarhetstermgruppen reder ut är oftast aktuella i samhällsdiskussionen. Det kan också handla om termer som vållar begriplighetsproblem inom deltagarnas egna verksamhetsområden, eller som Språkrådet fått ett ökat antal frågor om i språkrådgivningen.

Vanliga frågor som vi försöker vi reda ut

Det finns ett antal återkommande frågor om språkbruket inom hållbar utveckling som Hållbarhetstermgruppen tar sig an, exempelvis :

1. Vilken svensk term ska man använda?
2. Används de här två olika termerna för samma sak, det vill säga, är de synonymer? Vilken av dem ska vi i så fall rekommendera i första hand?
3. Vad skiljer i betydelse mellan termen X och termen Y?
   
4. Hur bör man förklara vad en viss term står för så att den kan användas på ett korrekt och konstruktivt sätt i det offentliga samtalet?

Enhetlig terminologi ger förutsättningar effektiv kommunikation

När vi använder samma termer och är överens om vad de står för ökar chanserna för att kommunikationen om ett ämnesområde blir mer begriplig och mer effektiv. Inom ämnesområdet hållbar utveckling förändras kunskapsläget snabbt – nya begrepp tillkommer och gamla förändras, och ofta är kunskapen komplex. Dessutom sker en stor del av kunskapsutvecklingen på engelska. Hållbarhetstermlistan är ett stöd för att göra kunskapsspridningen om hållbar utveckling mer tillgänglig och begriplig för fler.