klimatkänslighet

MER OM BEGREPPET KLIMATKÄNSLIGHET:
Klimatkänslighet kan användas på olika sätt, men används framför allt i bedömningar om hur mycket den globala medeltemperaturen nära jordytan ökar när halten koldioxid i atmosfären fördubblas. Även om bedömningarna främst tar hänsyn till koldioxidhalt ingår ibland även andra växthusgaser än koldioxid vid beräkningar, exempelvis metan och lustgas. Dessa gaser omräknas till så kallade koldioxidekvivalenter.

Referenspunkten i bedömningarna utgörs av värden för koldioxidhalt och temperatur så som det såg ut vid tiden innan det industriella samhället utvecklades. Exempelvis har koldioxidhalten ökat med drygt 40 % jämfört med förindustriell nivå, och klimatpanelen IPCC:s utvärderingsrapport AR6 från 2021 slår fast att det är människan som har orsakat den ökade koldioxidhalten. Vidare uppskattar klimatpanelen att klimatkänsligheten är någonstans mellan 2,5 °C och 4 °C.

Det finns två sorters klimatkänslighet: klimatkänslighet som uppstår direkt efter en fördubbling av koldioxidhalten (transient climate sensitivity) och den som uppstår efter en längre tid av utjämning (equilibrium climate sensitivity).

Klimatkänslighet är en av flera faktorer som forskare tar hänsyn till i bedömningar av hur klimatförändringarna kommer att utvecklas. En annan faktor är hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som kommer att släppas ut. Ytterligare en faktor är effekterna av olika återkopplingsmekanismer.

I termen klimatkänslighet står ledet "känslighet" för något mycket specifikt, och är alltså inte jämförbart med hur känslighet används i allmänspråket. Ibland används klimatsensitivitet i stället för klimatkänslighet.

SENAST REVIDERAD: 2022-05-25