33 nykomlingar i svenskan

Årets nyordslista är här! Den innehåller 33 ord som etablerat sig i svenskan under 2018. Listan har sammanställts av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen och Språktidningen.

Miljödebatten har präglat 2018. Inte minst har diskussionen om flygets utsläpp varit intensiv. Personer som av miljöskäl tvekar om det moraliskt riktiga i att ta flyget säger sig ibland känna flygskam.

— Just flygskam utsågs redan i början av 2018 till en stark kandidat till årets nyord av flera journalister och krönikörer. Ordet har etablerat sig i svenskan under året. Det tyder på att flygskam sätter fingret på en känsla som många har där lusten att resa ställs mot vetskapen om miljökonsekvenserna, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Det finns fler exempel i listan på nyord som har sitt ursprung i samhällsdebatten. Valåret märks i ord som gal–tan-skala, språkplikt och mandatpingis. Andra nyord kopplade till aktuella fenomen som diskuterats flitigt under 2018 är bland annat menscertifiera, välfärdsbrott och e-krona.

I listan finns också lånord som bokashi och aquafaba, som ursprungligen kommer från japanskan respektive latinet. Men de flesta lånorden hämtar svenskan från engelskan.

— Vissa ord lånas in i svenskan rakt av som incel, explainer och techlash. Engelska verb anpassas enkelt till svenskan genom ändelsen -a som i flossa och dm:a. Andra ord är så kallade översättningslån som översätts led för led till svenska, som stöddjur från support animal och nollavfall från zero waste, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Nyordslistan innehåller ett urval av de ord som skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2018. Orden i listan säger såväl något om det gångna året som om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Kontakt

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se
073-558 60 60

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Språk och kultur

Institutet för språk och folkminnen (Isof) är en statlig myndighet som samlar in, bygger upp och sprider kunskap om språk och kultur i Sverige. Läs mer om oss!