Om uppdraget

Här kan du läsa om själva uppdraget och Isofs roll i arbetet.

Regeringen har genomfört en historisk satsning på nationella minoritetsspråk. Därför har Isof fått i uppdrag att inrätta språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. Sedan tidigare ansvarar Sametinget för flera samiska språkcentrum.

Nationella språkcentrum ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige.

Språkcentrum kommer att inrättas för finska i Uppsala, för jiddisch i Stockholm, för meänkieli i Kiruna och Övertorneå samt för romska i Stockholm. Målet är att flera av dem ska kunna påbörja sin verksamhet under 2022. Organisatoriskt ska de tillhöra Isof och skötas som egna enheter inom myndigheten. Exakta uppdrag och arbetsbeskrivningar för de olika språkcentrumen kommer att arbetas fram inom ramen för planeringsarbetet.

Vad är nationella minoritetsspråk?

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Gemensamt för de nationella minoritetsspråken är att de har talats under mycket lång tid i Sverige. Du som talar ett nationellt minoritetsspråk eller tillhör en nationell minoritet ska kunna utöva din kultur och använda ditt språk inom olika delar av samhället.

Isof ansvarar för språkvården och uppföljningen av språklagen när det gäller de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. Vi delar också ut statsbidrag som uppmuntrar projekt och insatser som leder till att fler får tillgång till sitt nationella minoritetsspråk.Sametinget ansvarar för språkvården i de samiska språken.

Din rätt till nationella minoritetsspråk

Du som tillhör en nationell minoritet i Sverige har rätt att lära dig, utveckla och använda ditt minoritetsspråk. Dina rättigheter och samhällets skyldigheter regleras i språklagen och den så kallade minoritetslagen.

Språklagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Det innebär till exempel att samhället ska se till att du får lära dig, utveckla och använda ditt nationella minoritetsspråk. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ofta kallad minoritetslagen, hör ihop med språklagen genom att den preciserar rättigheterna som anges där.

I vägledningen Din rätt till nationella minoritetsspråk får du veta vilka språkliga rättigheter du har och vilka krav du kan ställa på din kommun och på andra myndigheter.

Varför behövs språkcentrum?

I riksdagsskrivelsen Nystart för en stärkt minoritetspolitik (skr. 2017/18:282) konstaterar regeringen att de nationella minoritetsspråken är en viktig del av såväl identiteten som kulturarvet för de nationella minoriteterna. Men de nationella minoritetsspråken är hotade på så sätt att antalet talare minskar. Därför behöver samhället på olika sätt uppmuntra och göra det enklare för dem som talar språken att föra kunskaperna vidare till nästa generation. Annars är risken stor att språken dör ut. Med språken riskerar även stora delar av identiteten att försvinna för de som tillhör de nationella minoriteterna.

Språkrevitalisering innebär att ett språks överlevnadschanser ökar genom att nya talare tillkommer eller genom att talare som har lite kunskap i språket lär sig mer. Språkcentrum är en beprövad insats för att revitalisera nationella minoritetsspråk, med fokus på språkens överlevnad och språkbärarnas rättigheter. Arbetet på språkcentrum ska alltså underlätta för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige.

Vad ska språkcentrumen göra?

I Isofs förslag kring inrättande av språkcentrum föreslås att det övergripande uppdraget för ett språkcentrum ska vara att tillgodose den aktuella minoritetens behov och rätt att återta språket genom att aktivt främja och stimulera ökad användning av språket, stärka enskildas förutsättningar för att bruka och återta språket samt sprida kunskaper om språket och hur det kan revitaliseras.

Exakta uppdrag och arbetsbeskrivningar för de olika språkcentrumen kommer att arbetas fram inom ramen för språkcentrumarbetet.

Isofs arbete med språkcentrum

En intern projektorganisation har tillsatts på Isof för att driva språkcentrumarbetet framåt. Arbetet sker i samråd med organisationer och språkbärare för de nationella minoriteterna och i samverkan med medarbetare och experter på Isof. På webbsidan www.isof.se/sprakcentrum Länk till annan webbplats. kan du följa planeringsarbetet, delta i samråd och ta del av nyheter och nyhetsbrev.

Projektorganisation

Ann Heimer, projektledare
Avdelningschef, Stf generaldirektör

Anna Gezelius, projektmedarbetare
Samordnare minoritetsspråk, bitr. avdelningschef

Maria Löfdahl, projektmedarbetare
Forskningsarkivarie namn, bitr. avdelningschef

Mia Miller, projektmedarbetare
Jurist, bitr. avdelningschef

Bakgrund till språkcentrumuppdraget

I juni 2018 fick Isof i uppdrag av regeringen att utreda hur språkcentrum för de nationella minoritetsspråken kan organiseras. En första delredovisning lämnades i februari 2019, med förslag på inrättande av språkcentrum för finska och meänkieli. I oktober samma år lämnade Isof in en slutredovisning med förslag på inrättande av språkcentrum för jiddisch och romska.

Läs delrapport Språkcentrumutredningen 2019 Länk till annan webbplats.

Läs slutrapport Språkcentrumutredningen 2019 Länk till annan webbplats.

I oktober 2021 aviserade regeringen en historisk satsning på nationella minoritetsspråk och i regleringsbrevet för 2022 fick Isof i uppdrag att inrätta språkcentrum enligt de förslag som Isof tidigare lämnat in inom ramen för språkcentrumutredningen.

Kontakta oss

Har du frågor och synpunkter om Isofs arbete med inrättandet av språkcentrum? Kontakta oss gärna via e-postadressen sprakcentrum@isof.se.