Språkteknologi lärs ut till slutanvändare

Tänk dig att du inte kan använda Google translate, att ditt tangentbord inte har ditt språks tecken eller att GPS:en saknar uppläsare på ditt språk. Så ser verkligheten ut för flera små språk i Norden – men det finns viss hjälp att få.

Reetta Tornensis och Anna Wasaara arbetar som språkkonsulenter i nordsamiska på Samiskt språkcentrum i Sverige.

Varför går ni den här kursen?

Reetta: Jag vill lära mig hur vi kan utveckla och använda språkteknologiska verktyg. Det finns till exempel Divvun.no Länk till annan webbplats. idag, en online-portal med flera olika skrivstöd på samiska och andra språk som är användbar.

Anna: Jag är intresserad av det samiska språket och vill lära mig mer om språkteknologi för att kunna sprida kunskapen vidare. Jag och min kollega ska i första hand lära ut till kollegor och medarbetare på Sametinget.

Hur ser situationen ut för nordsamiska?

Reetta: Det pågår en snabb förändring och fler personer vill lära sig samiska. Situationen för språket är bättre, men vi måste göra mer, till exempel utbilda lärare så att resultaten av språkrevitaliseringen blir bättre.

Hur kan språkteknologi stärka nordsamiskan?

Reetta: Språkteknologin är positiv och kan hjälpa till i samarbetet för nordsamiskan mellan Norge, Finland och Sverige. Program och appar ska vara lättillgängligt. Man ska kunna använda verktygen utan problem och vi måste ha de mest moderna verktygen. Många är tyvärr rädda för teknologi idag.

Anna: Språkteknologin är viktig för att revitalisera samiskan, för att skriva, läsa och förstå. I nordsamiskan finns speciella tecken och idag går det att ladda ner en app för att få ett samiskt tangentbord och det finns också digitala ordböcker på Divvun, men i nuläget finns till exempel ingen möjlighet att översätta från svenska till nordsamiska.

Marit E. Eira arbetar som lärare i nordsamiska på gymnasiet i Nord-Troms och undervisar nordsamiska som fjärrundervisning i Norge.

Hur känt är språkteknologiska verktyg för nordsamiska idag?

Ungdomar kan inte använda de program som finns och det finns för lite kunskaper hos äldre . Programmen kan vara svåra att installera och det skapar en frustration. Till exempel behöver de med en Mac-dator använda ett annat system. Själv använder jag språkteknologiska appar och program för nordsamiska varje dag.

Hur ska du sprida det du lärt dig?

Jag planerar att göra enkla youtube-filmer för PC och Mac och utbilda dem som behöver, elever och kollegor.

Varför är språkteknologi viktigt?

Verktygen är särskilt viktiga för nybörjare, att de törs skriva och vet att de är på rätt väg och för äldre som kanske inte har skrivit så mycket på samiska som behöver hjälpmedel. Det saknas till exempel en funktion för maskinöversättning från norska till nordsamiska.

Uni Johannesen studerar en master i färöiska på Färöarnas universitet.

Varför går du den här kursen?

Jag gillar språk och har arbetat lite med språkteknologi på Färöarna. Jag har till exempel hjälpt till med nya ord till ett rättstavningsprogram för färöiska och har arbetat med färöisk taligenkänning.

Hur känt är språkteknologi på färöiska?

Verktygen är okända för många. Det finns till exempel inte Google translate på färöiska, men det finns en hemsida Sprotin.fo Länk till annan webbplats. med 18 ordböcker för andra språk som många känner till.

Hur ser situationen ut för färöiska?

Språket har en bra ställning med tanke på antalet språkanvändare, men barn och unga har börjat använda mer engelska. Språkteknologiska verktyg är viktigt för att stärka språket. Innan vi hade färöiskt tangentbord på mobiltelefonen fick vi till exempel använda den samiska bokstaven đ istället för det färöiska ð.

Text: Karin Skoglund.