Tyska tidigt på schemat i Danmark

På gränsen till Tyskland på Sydjylland i Danmark får alla elever i förskoleklass undervisning i tyska. Bakgrunden till satsningen är projektet Tidig tysk på schemat med syfte att stärka det tyska språket, kulturförståelsen i regionen och relationen mellan Danmark och Tyskland.

Vi ser nu, efter flera års arbete, en mycket positiv utveckling för eleverna, både i att skriva och tala tyska, säger Lilian Jensen, utbildad lärare och vägledare i tyska på Lögumklosters skola i Tönder kommun.

Tyska är ett officiellt minoritetsspråk i Danmark, men det har inte varit attraktivt att tala tyska i gränstrakten på södra Jylland på grund av Danmarks erfarenheter av tysk ockupation under andra världskriget. Idag bor det cirka 12 000–15 000 tysktalande danskar i södra Jylland och cirka 50 000 dansktalande tyskar på andra sidan gränsen i Schelsvig-Holstein.

Vad är Tidig tysk på schemat?

Projektet startade 2015 i kommunerna Åbenrå, Sönderborg och Tönder i Danmark. Många elever i kommunerna har en tysk anknytning, men få har växt upp med språket. Målet för projektet är att eleverna år 2025 ska ha samma måluppfyllelse i tyska som i engelska. Före projektstarten började eleverna i de tre kommunerna studera tyska i årkurs sju som på andra platser i Danmark. Med de nya projektmålen får eleverna i förskoleklass till årskurs tre i Tönder kommun, 1 h tyska i veckan, årkurs 3–5 studerar 2 h i veckan och årskurs 7–9 har tyska på schemat 3 h varje vecka.

Det är bra att börja tidigt, i puberteten blir eleverna så rädda för att säga fel. Att undervisa eleverna från låg ålder skapar en god struktur i undervisningen och läraren lär känna eleverna.

Till en början tänkte Lilian att det var viktigt att bara tala tyska med eleverna under lektionstid, men där har hon tänkt om. Nu bestämmer hon och elever tillsammans om det är tyska, danska eller både och som ska talas på lektionen.

Vi sjunger mycket med de små barnen, leker, gör saker och jämför ord mellan engelska, tyska och danska. Vi arbetar regelbundet med flerspråkighet och barnen lär sig att se likheter mellan språken.

I projektet har Lilian fått en tvåårig pedagogisk utbildning som vägledare. På varje grundskola i kommunen finns numera en vägledare i tyska och ett nätverk för tysklärarna som har varit positivt, berättar hon. Jag har hjälpt till att vägleda kollegor, stötta dem i undervisningsupplägg och i diskussionen om vad som är en bra tyskundervisning.

Att vägledarna ha fått en erkänd pedagogisk utbildning och etablerandet av nätverket för lärarna i tyska har varit centralt för projektets resultat. Tidigare fanns inga läroplaner för tyska för de lägre årskurserna, så vägledare och lärare har fått arbeta fram nya. Lilian har också skrivit en språkstrategi i tyska för sin skola och hon menar att det är viktigt att det finns en röd tråd och en tydlig planering från förskoleklass till årkurs 9.

Vilka utmaningar och framgångar har ni haft i projektet?

Många har en föreställning att tyska är svårt. Vissa elever menar: Jag kan engelska, det räcker. Föräldrar var också rädda till en början att barnen skulle bli språkförvirrade. En forskare har följt vårt arbete och konstaterat att det inte är ett problem.

Att hitta lämpligt undervisningsmaterial har också varit svårt, menar hon. Skolorna har köpt material i Tyskland som används i för tyska som andraspråk.

Till lärare och skolor som också vill börja med ett andra språk för de lägre årskurserna tipsar Lilian om några saker.

Var kritisk till valet av undervisningsmaterial, försök hitta bra läromedel och ha en plan för undersvingen så att det blir en progression. Och ge inte upp, det är ett krävande arbete som tar flera år innan det ger resultat.

För att motverka att eleverna slutar studera tyska i nian har Lögumklosters skola ett samarbete med Tönders Handelsskola som bland annat driver ett projekt om tyska språket i ett karriärperspektiv och hur tyska kan användas i framtida arbetsliv. Samarbetet har resulterat i att fler elever väljer att fortsätta med tyska.

Projektet informerar även eleverna om vad som krävs för att få ett Sprachdiplom, språkdiplom i tyska och om fortsatta studier på till exempel Goethe-Institut och i Tyskland. En gång om året åker varje klass till Flensburg på kulturutbyte och niondeklassarna tillbringar en vecka på läger i Berlin.

Som en bonus har erfarenheterna från projektet också spridit sig hela vägen över gränsen till Tyskland. Det är jättekul, numera har eleverna danska på schemat från årskurs tre i Schlesvig-Holstein, berättar Lilian.

Text: Karin Skoglund.