Språkcentrum – en samlad resurs för att stärka nationella minoritetsspråk

I både Sverige och Norge finns språkcentrum som arbetar brett för att stärka små språk. Deras uppgift är att främja användningen av nationella minoritetsspråk genom att bland annat förmedla metoder för språkrevitalisering, läromedel och aktiviteter som kan revitalisera minoritetsspråken.

Romska språkcentrumets skylt på romska.

Nationellt språkcentrum för romska. Stockholm, Sverige.

I Sverige pågår sedan 2022 ett arbete med att etablera språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch och romska. Språkcentrumen ska arbeta nationellt med att sprida kunskap om minoritetsspråkens situation, förmedla metoder på hur språken kan revitaliseras och stötta språkbärare och familjer som vill behålla, ta tillbaka och utveckla sitt nationella minoritetsspråk. På språkcentrum romska arbetar Abedin Denaj.

Berätta lite om dig själv och din roll

Jag arbetar som språkfrämjare på språkcentrum romska. Jag tillhör den romska gruppen arli, en av flera romska grupper i Sverige med en egen dialekt. Tidigare har jag under många år arbetat med romsk inkludering i Gävle kommun.

Hur ska språkcentrum romska arbeta för att stärka det romska språket?

På språkcentrum kommer vi att arbeta på olika sätt för att stärka det romska språket. Till exempel har vi en styrgrupp som består av sex olika romska representanter som har stor erfarenhet av det romska språket och romsk kultur. Vi har även duktiga kollegor som är språkvårdare för romska. Snart ska vi börja undersöka vilka behov och önskemål som den romska målgruppen har, vad det finns för förväntningar på oss på språkcentrum och vilka insatser de saknar. Vi vänder oss främst till barn och ungdomar som identifierar sig som romer, men också till alla andra som vill ta tillbaka det romska språket.

Hur ser situationen ut för romska i Sverige?

Det är en svår fråga att svara på eftersom det finns flera olika romska dialekter. Vi har bra kännedom om mångfalden av romska dialekter i Sverige och att det bedrivs modersmålsundervisning på flera olika dialekter, men vi vet också att vissa dialekter behöver akuta åtgärder. Språkcentrums ambition är att synliggöra och öka kunskapen om situationen för det romska språket och dess olika dialekter så att dessa kan leva vidare, möjliggöra för romer att både återta och utveckla sitt språk genom olika typer av aktiviteter. Det långsiktiga målet med åtgärderna är att öka användningen av språken både på individnivå och i samhället i stort.

Storfjords språkcentrums skylt på norska, samiska och finska.

Storfjords språkcentrum. Storfjord, Norge.

Runt om i Nord-Norge finns flera språkcentrum för Norges nationella minoritetsspråk, ett av dem är Storfjords språkcentrum som är ett flerspråkigt språkcentrum som arbetar för att stärka samiska, kvänska och finska i Storfjords kommun, Norge. Barn och unga är språkcentrumets huvudsakliga målgrupp. Konstantina Vardaka har arbetat med det kvänska språket på centrumet.

Berätta, vem är du?

Jag kommer från Aten, Grekland. Jag har studerat nordiska språk på universitet i Bergen och finska och kvänska på universitetet i Tromsö. Jag arbetar som lärare med distansundervisning i kvänska i kommunerna Nordreisa och Kvänangen. Jag har precis påbörjat en ny tjänst på språkcentrumet i Kvänangen, men jag arbetade tidigare som språkmedarbetare på Storfjords språkcentrum.

Vad gör Storfjords språkcentrum för att stärka det kvänska språket?

Centrumet har många olika aktiviteter, till exempel matlagningskurs och hantverkskurs på minoritetsspråk, språkcafé, sångafton och så firar vi minoriteternas högtidsdagar som till exempel Kvänfolkets dag. Vi tar också fram egna läromedel och varje sommar arrangerar vi ett språkläger för barn i mellanstadieåldern från Nord-Troms, en språkdusch på kvänska då barnen gör uteaktiviteter i skogen och till exempel får översätta ord i skogen på insekter, fåglar och växter till kvänska. Vi har också ett samarbete med biblioteken och kulturskolan i kommunen där vi åker ut till förskolor och lär ut enklare ord på färger, kroppsdelar med mer på kvänska.

Vad tycker språkbärarna om aktiviteterna?

Det finns ett stort intresse för språkdusch för barn och unga till exempel, men vi kan också se att det behövs fler aktiviteter på ett lättsamt sätt. Det finns fortfarande personer här i Nord-Norge som kan kvänska, men de törs inte prata. Att övervinna språkspärren är en utmaning.

Text: Karin Skoglund.