Satsning på litteratur stärker karelska språket i Finland

Karelska är ett litet språk, men det har alltid funnits i Finland och har talats lika länge som finska. Idag finns det cirka 30 000 personer som förstår varav 5 000 – 10 000 talar karelska i Finland. Senaste åren har revitaliseringen av språket pågått i full fart och det karelska språksamhället jobbar för att deras språk ska finnas med i grundlagen enligt Finlands språkpolitiska programm. En av de aktörerna som arbetar med språkrevitalisering av karelska är Karelska Kultursällskapet.

En hylla med en rad böcker på karelska

Karelska böcker. Karelska Kultursällskapet i Helsingfors. Foto: Dagmara Szydlowska.

Folk är mer och mer intresserade av det vi gör och medvetenheten om det karelska språket har ökat den senaste tiden, berättar Eeva-Kaisa Linna, ordförande för Karelska Kultursällskapet.

Genom åren har verksamheten satsat stort på produktion och utgivning av litteratur på karelska i olika format.

Det är tidskrifter, tidningar, böcker för vuxna, böcker för barn, guider och utgåvor som handlar om det karelska språket, kulturen och historien, karelska almanackor med högtider och klassisk barnlitteratur från andra länder översatt till karelska, bland annat Pippi Långstrump. Utgåvorna är fint paketerade i en genomtänkt visuell form och med hög kvalitet som ska fånga intresset och locka både vuxna och barn till att läsa på karelska. Målet är att flera kareler ska börja tala karelska och sprida språket vidare till sina barn.

Vi vill inte att språket dör. Språket lever inte om det inte talas. Hur får vi de som redan talar karelska att fortsätta prata språket och överföra det till nästa generation? Karelska kan bara vara levande, när barn och ungdomar vill prata språket, säger Eeva-Kaisa Linna.

Bland annat har ett samarbete med karelerna i Ryssland resulterat i en guide-bok för föräldrar i att prata karelska med barnen: ABC – Lapsen kanssa karjalaksi (ABC - På karelska med barn). Den distribueras ut och finns till salu. Boken har blivit en succé i både Finland och Ryssland. Verksamheten är övertygad om att litteraturen kan rädda karelskan från att dö ut och kan bidra till att språket kommer att stärkas bland språkbärarna så att flera kommer att börja tala språket och en ny generation av karelsktalande växer fram.

Ett par omslag på olika karelska dialekter och ryska av boken ABC - På karelska med barn.
Inlaga på en karelsk almanacka med karelska högtider.
Ett par omslag på olika karelska dialekter av en seriebok för barn och unga.

Karelska Kultursällskapet ger ut litteratur på karelska i olika format. Foto: Dagmara Szydlowska.

Kort om Karelska Kultursällskapets verksamhet

Karelska Kultursällskapet har funnits sen 1906. Idag driver de olika projekt och stödjer många aktiviteter för att stärka det karelska språket, bland annat:

  • producerar och ger ut litteratur på karelska
  • finansierar olika projekt, såsom språkkurser i karelska, forskning, publikationer, kultur- och musikaktiviteter
  • anordnar sommarläger för barn för att främja karelska språket
  • har länge haft ett brett samarbete med karelerna i Ryssland, där de utbyter erfarenheter, jobbar med att ta fram gemensam litteratur på karelska med mera
  • främjar språkrevitalisering för karelskan och är en viktig samtalspart med myndigheter och politiker.

Kort om karelska språket och dess revitalisering

Karelska har alltid talats och talas i Finland och Ryssland och är ett av de språk som ligger närmast finskan. Karelska talas av cirka 100 000 personer sammanlagt. De flesta bor i ryska Karelska republiken och Tverområdet.

Karelskan delas in i två huvuddialekter, egentlig karelska och olonetsiska eller livvi. Den egentliga karelskan delas in i vitahavskarelska dialekter och sydkarelska dialekter. Lydiska, betraktas som en karelsk dialekt i Ryssland, definieras som ett eget språk i Finland. Karelskan är inte samma som de finska dialekter som talas i Finland.

Det finns inget enhetligt karelskt skriftspråk. Utifrån de olika dialekterna har man skapat skriftspråksformer som använts i litteratur och medier.

Språkrevitaliseringsprocessen de senaste tio åren:

  • År 2009 togs karelska med i Europarådets minoritetsspråkskonvention och i samband med det erkändes karelskan officiellt som ett eget språk i Finland. Sedan 2011 är det möjligt att registrera karelska som modersmål i Finland.
  • Språkpolitiskt program för små språk i Finland (karelska, romska, samiska, teckenspråk på finska och svenska) gavs ut i juni 2022.
  • 2021–2022 har ett program för karelskas revitalisering pågått, anordnat av Östra Finlands universitet. Det har omfattat olika metoder och aktiviteter: forskning, undervisning och revitalisering hos språkbärarna. Karelska finns dock inte som modersmålsundervisning eller undervisningsspråk i skolan. Barnen lär sig karelska hemma i dagsläget.
  • Karelska språksamhället jobbar för att karelska ska finnas med i grundlagen.

Läs mer

Till Karelska Kultursällskapet: Karjalansivistysseura.fi/sv. Länk till annan webbplats.

Till det finska språkpolitiska programmet: Hankeikkuna.fi/sv. Länk till annan webbplats.

Om karelska på Institutet för de inhemska språken: Sprakinstitutet.fi/sv. Länk till annan webbplats.

Text: Dagmara Szydlowska.