Revitaliseringsprogram för romska i Finland

Revitaliseringprogrammet för romska presenterar 11 åtgärder som ska få fler romer i Finland att börja tala mer romska i sin vardag. Programmet är ett uppdrag från Utbildningsministeriet till Utbildningsstyrelsen där Susanna Rajala arbetar som undervisningsråd.

Porträttbild.

Susanna Rajala. Utbildningsstyrelsens lokaler i Helsingfors, Finland. Foto: Dagmara Szydlowska.

Det finns ett stort behov av språkrevitalisering för romska. Många språkaktivister i Finland har jobbat länge med dessa frågor. Utbildningsstyrelsen påbörjade sitt arbete 2020 med att tillsätta en sakkunniggrupp med professorer, forskare, lärare i romska och andra experter i romska språket för att ta fram programmet, säger Susanna Rajala sekreterare i sakkunniggruppen.

Cirka en tredjedel av den romska minoriteten i Finland kan tala sitt språk idag, kalevarieteten som på finska heter Suomen romanikieli. Henry Hedman, forskare i romska vid universitet i Helsingfors och ordförande i sakkunniggruppen, har forskat på romska i Finland i flera decennier.

Språket är hotat och situationen är mycket akut. De som talar en bra romska har sjunkit på 60 år med ungefär 40%. Cirka en tredjedel kan utifrån egen värdering romska bra, ytterligare en tredjedel kan språket tillfredsställande så att de förstår, men har svårt att tala, säger han. Idag används främst romska inom den romska gruppen. Ett stort problem är att det saknas miljöer att använda språket i. Medieutbudet är till exempel endast några minuter per vecka, därför är revitaliseringsprogrammet mycket viktigt, menar Henry Hedman.

Utan programmet saknar vi verktyg. Vi måste arbeta tillsammans och så brett som möjligt, men om romer inte själva börjar tala sitt språk så hjälper ingenting. Det viktigaste är att motivera romer att använda sitt språk.

Revitaliseringsprogrammet ger en bild av romska inom det finländska samhället, beskriver situationen för språket, vad revitalisering är och varför det behövs.

Vi presenterar hur vi kan förbättra förutsättningarna för personer att lära sig romska. Där är lärarnas utbildning och kompetens jätteviktig och möjligheten till distansundervisning samt utvecklingen av läromedel. Vi har även lyft mediernas roll och möjligheten att använda språket inom kultur, religion och fritidsaktiviteter i programmet, berättar Susanna Rajala.

För att romska ska bli mer levande i Finland i framtiden har många aktörer samarbetat för att lyfta olika områden för revitalisering.

För oss har det varit angeläget att romer känner sig delaktiga, vi har haft hearings med företrädare för romska organisationer och föreningar samt med enskilda romer. Vi har också spridit information till romer om vårt arbete i tidskriften Latšo Diives som Utbildningsstyrelsen ger ut.

Under varje åtgärd i programmet presenterar sakkunniggruppen förslag på ansvariga aktörer och ger exempel på uppföljningsmål. 2022 ska revitaliseringsprogrammet för romska vara klart, men först ska alla intresserade få möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. 2023 startar planeringen av finansieringen och samarbetet mellan de olika aktörerna. Programmet ska gälla under perioden 2023-2030.

Revitaliseringsprogrammet för romska - 11 åtgärder

  1. Utbildning av lärare och instruktörer i romska på universitet, yrkeshögskola och som yrkesutbildning.
  2. Pilotprojekt att utbilda lärare i distansundervisning i romska.
  3. Utveckling av läromedel i romska för förskola till vuxenutbildning.
  4. Öka utbudet av barnprogram på romska.
  5. Diskussionsforum på romska i sociala medier.
  6. Produktion av litteratur, musik och annan konst på romska.
  7. Årskalender på romska.
  8. Översättning av nya testamentet på romska och bildbibel på romska för barn.
  9. Mentorprogram, äldre romer kunniga i romska paras ihop med yngre romer.
  10. Språkligt stödnätverk för romska barnfamiljer i hela Finland.
  11. Språkligt stöd för revitaliseringsarbetet för romska.

Text: Karin Skoglund.