Förskolebarn språkduschar på kvänska i Norge

I Nordreisa kommun i Nord-Norge ”duschar” 100 barn på sex förskolor i kvänska. Språkdusch är en variant av språkbad, känt som language nests på engelska. Filosofin är att alla aktiviteter ska göras på minoritetsspråket så att barnen får en riktig djupdykning i språket.

Fyra barn sitter på golvet i Sörkjosens förskolas sal och kollar genom olika kort med bilder på en kopp, en gaffel, en stol, en sked och en tallrik.

Barnen på Sörkjosens förskola leker memory-spel på kvänska.

Alla barn jag träffar har inte en kvänsk bakgrund, men i Nordreisa har man valt att alla barn ska erbjudas möjligheten att lära sig kvänska så att barnen får en känsla för språket, säger Tove Raappana Reibo .

Hon arbetar på Halti kvänkulturcenter som språkarbetare och åker runt bland förskolorna för att hålla språkduschar på kvänska. Tove har studerat kvänska på universitet och har som många andra inte fått med sig språket i uppväxten. Hennes farfar talade kvänska, men förde det inte vidare till hennes far.

Jag som lärare kan inte tillräckligt mycket kvänska för att kunna svara på allt, så vi har en lightversion, inte ett språkbad, utan en dusch och vi gör det genom att använda norska som hjälpspråk. Här i Nordreisa är det få barn som pratar kvänska hemma och som har familj och släktingar som talar kvänska. Det är också svårt att hitta äldre språkbärare som kan prata med barnen.

Målet med språkduscharna är inte att barnen ska bli fullspråkiga i kvänska, men att de ska få en kännedom om språket och veta att det är ett språk som används i området, berättar Tove.

Vi ska lära dem och ge dem en positiv upplevelse av språket. Får de sen frågan på skolan om de vill studera kvänska, så har de ett val.

Följ med på språkdusch i kvänska!

På Sörkjosens förskola samlar förskolepedagogen Bente Bergmo in de barn från lekparken som ska få språkdusch i kvänska. Linnea, Alexander, Sofia, William och Markus, alla mellan 3-5 år sätter sig i en ring på gymnastikmattor på golvet.

Hej! Jag heter Tove. Nu ska vi ha en språkdusch i kvänska och vi ska börja med att sjunga en sång. Tove tar ton och barnen följer med i en namnsång som barnen verkar kunna sedan tidigare.

Sen tar Tove på sig en flerfärgad tumvante i ull. Hon vrider och vänder på vanten, fram och tillbaka. Och den här färgen heter? Keltanen, punanen, sininen och musta – gul, röd, blå och svart. Tove berättar vad de olika färgerna heter på kvänska och det blir ytterligare en sång, denna gång om färgerna.

Tove har fler spännande saker i sin ryggsäck. Hon plockar fram en kortlek som visar sig vara ett memory-spel. Hon visar bilder på en sked, en kniv, ett fat och en kopp. Lusikka, veitti, fati, kuppi, repeterarar barnen i kör. Kortleken blandas och barnen får gissa var de gömda bilderna finns i högen.

Fram på golvet ställer sen Tove en låda med färgglada plastmuggar, fat, kastruller och bestick och barnens nyfikenhet tänds. Tove visar ett stort fat, ett litet fat och en kopp. Hon upprepar alla ord på kvänska. Och här i har man kanske maito, mjölk. Och nu är det dags för matlagning! Barnen är ivriga att sätta igång, de serverar kompisarna, Tove och Bente på mat, kaffe och te.

Och så vips har en timme passerat, språkduschen är slut och det är dags för både Tove och barnen att äta lunch.

Hur framgångsrika är språkduscharna?

Vi upplever att metoden är lyckad. Både de små och stora barnen ställer många frågor och undrar vad olika saker heter på kvänska. De åker sen hem och berättar vad de lärt sig för sina föräldrar. Metoden hjälper dem att lära sig kvänska och de blir uppmärksamma på språket i samhället. Flera barn har också valt att studera det i skolan, säger Tove.

Men det är viktigt att språkduscharna är roliga, det är så man får barnen med sig, menar hon.

Några aktiviteter är med varje gång, som namnsången för att de ska lära sig den, våga presentera sig och för att de ska lära känna varandra och så introducerar vi nya saker gradvis. Det bör vara en blandning mellan upprepning och att lära sig nya saker. Vi sjunger på kvänska, vi övar ord genom spel och lekar. Jag gör små teaterföreställningar med dockor och leksaksdjur och vi gör det på ett sätt som är roligt – det ska vara en lek.

Intervju med Bente Bergmo,

förskolepedagog på Sörkjosens förskola

Undertexter och syntolkning. Filmen har undertexter. Klicka på ikonen T i det nedre högra hörnet i filmspelaren för att få fram undertexten. Filmen är också transkriberad. Aktivera transkribering i filmspelaren (ser ut som en pratbubbla med streck i).

Vad ska man tänka på om man vill börja med språkduschar?

Några viktiga frågor att besvara enligt Tove Raappana Reibo:

  • Vem ska få språkdusch? Ska alla som har en minoritetsbakgrund i det aktuella språket erbjudas? Eller ska det erbjudas till alla oavsett relation till minoritetsspråket?
  • Hur ofta ska språkduscharna vara?
  • I vilken omfattning ska minoritetsspråket användas? Det beror på lärarens kunskaper och vad barnen önskar. Hur stor plats ska majoritetsspråket ta?
  • Vilket material ska användas? Det är viktigt att göra saker som att spela spel och göra lekar, eftersom barnen lär sig lättare då. Undvik att plugga in språket som i glosförhör och liknande.
  • Vad tycker du som lärare själv om att göra? Gör det du själv gillar, kanske är det att sjunga, spela teater eller vara ute i naturen.

Text: Karin Skoglund.