- Startsida
- Utforska
- Webbutställningar
- Vallonbruken
- Familjen Taikon besöker bruken
Familjen Taikon besöker bruken
Under sensommaren 1905 vistas Matei Josef Cori Taikon och hans familj i flera av de norduppländska bruken. Genom anteckningar i deras arbetsbok kan vi följa dem genom Vittinge, Vattholma, Vendel, Dannemora, Örbyhus, Gimo, Östhammar, Harg, Herräng och Skebo.

Genom Josef Taikons arbetsbok kan vi följa familjen genom de norduppländska bruken. Här syns framsidan av den bevarade arbetsboken och uppslaget med anteckningar från Örbyhus den 23 augusti 1905 (till vänster) samt Gimo och Östhammar den 1 och 2 september samma år. En digital kopia av arbetsboken finns bevarad i Isofs arkiv (Isof, 41224).
Fredagen den 18 augusti år 1905 kommer den då 36-åriga Matei Josef Cori Taikon och hans familj till Vattholma bruk norr om Uppsala. De färdas med häst och vagn, och kommer närmast från Vittinge som ligger drygt fem mil västerut. Packat i vagnarna finns hela deras liv: tält, husgeråd, verktyg, instrument, kläder och andra ägodelar. Bland ägodelarna finns en så kallad arbetsbok eller rekommendationsbok med intyg och omdömen från markägare, uppdragsgivare och ordningsmakt där familjen bott och verkat. Matei Josef Cori Taikons arbetsbok finns i dag bevarad, och det är genom den vi kan följa familjen genom de norduppländska bruken den här sensommaren 1905.
Fyra dagar uppehållit sig vid Vattholma
Familjen livnär sig på att åka runt och uppträda med musik- och dansföreställningar och utföra förtennings- och reparationsarbeten och planen är nu att stanna och arbeta i Vattholma en tid. Men innan de kan slå läger behöver de söka tillstånd hos markägaren som i det här fallet är bruket. Utan tillstånd får de inte stanna, och de får bara stanna så länge markägaren tillåter. Oftast får de tillstånd för några dagar, i bästa fall några veckor. Samma dag besöker de också länsmanskontoret i Vattholma och betalar en så kallad bevillningsavgift för att kunna sätta upp en föreställning på bruket:
En /1/ krona 50 öre bevillningsafgift erlagd. Vattholma i Norunda härads länsmanskontor den 18 augusti 1905
P MöllerstedtMatei Josef Cori Taikons arbetsbok (Isof, 41224)
Efter fyra dagar i Vattholma reser sällskapet vidare. Innan de åker återvänder de till markägaren och får ett intyg i arbetsboken:
Att Cari Tankon med familj under fyra dagar uppehållit sig vid Vattholma och att deras uppförande ej gifwit anledning till någon anmärkning intygas
21 aug 1905
[Stämpel:] Wattholma bruk
Ivan EssénMatei Josef Cori Taikons arbetsbok (Isof, 41224)
Ett ständigt kringresande liv
Liksom andra romer i Sverige under samma tid levde Matei Josef Cori Taikon och hans familj ett påtvingat kringresande liv. Genom arbetsboken, som användes av Matei Josef Cori Taikons och därefter hans son Pepi Josef Peter Taikon, går det att följa hur sällskapet ständigt är i rörelse och reser inom Sverige men också i hela Norden och Europa med vistelser i exempelvis Frankrike och Italien.

Vi har ingen bild av Matei Josef Cori Taikon och hans familj men det här fotografiet från Dalarö visar hur ett romskt läger kunde se ut vid tiden för det förra sekelskiftet. Bilden är tagen på Dalarö sommaren 1903. På en anteckning till fotografiet anges att det föreställer ”Jorska, en av bröderna Mirano”. Bröderna Mirano var ett artistnamn för en grupp akrobater som uppträdde runt om i hela världen. Foto: Nordiska museet.
Under år 1905 finns anteckningar i arbetsboken om ett trettiotal flyttar, och i verkligheten handlade det om fler. När vi möter dem här under sensommaren 1905 har de tidigare under året vistats i Söderköping, Malmö, Munkfors, Hagfors, Filipstad, Grythyttan, Bredsjö, Ställdalen, Grängesberg, Stora Tuna, Fagersta, Näs bruk, Västanbäck, Spånga och Vittinge. Efter avskedet från de uppländska bruksbygderna i september 1905 åker de söderut och den sista anteckningen i arbetsboken för året görs den 30 december 1905 av borgmästaren i den franska staden St Marcel les Valence i sydöstra Frankrike.
Från Örbyhus till Skebo bruk
Efter Vattholma reser sällskapet vidare till Örbyhus och slår läger vid Libbarbogården som ägdes av Per Erik Andersson. Gården låg intill järnvägen och var en knutpunkt för orten med gästgiveri, postkörning och skjutshåll. Samma Per Erik Andersson tar emot bevillningsavgiften för att sällskapet ska uppträda med föreställningar på platsen. När familjen efter fem dagar åker vidare skriver han också ett intyg i arbetsboken:
Att Cari Tankon med familj under fem dagar uppehållit sig å mina egor med bostad; tält och att deras uppförande ej gifvet anledning till någon anmärkning, hvarder härmed som bevis meddeladt.
Örbyhus, Libbarbo den 24 aug 05
PE Andersson
Orf i Wendels kom.nämndMatei Josef Cori Taikons arbetsbok (Isof, 41224)
Från Vendel fortsätter de österut i Uppland. Söndagen den 27 augusti sätter de upp en föreställning i Dannemora och åker därifrån vidare till Gimo.
%20(2)%20ED08579.jpg)
Stadsfiskal Lambert Lilja. Foto: Upplandsmuseet.
Den 3 september ger de en föreställning i Harg och den 5 och 6 september uppträder de i staden Östhammar. Bevillningsavgiften på tre kronor för de båda föreställningarna betalas hos stadsfiskalen Lambert Lilja på Uppbördskontoret:
För föreställning här i staden under den 5 och den 6 denna månad har Cari Tankon erlagt bevillning med tre /3/ kronor, som qvitteras Östhammar i Uppbördskontoret den 2 sept 1905
Lambert LiljaMatei Josef Cori Taikons arbetsbok (Isof, 41224)
På plats i Östhammar, men nu på Kronofogdekontoret, betalar de också en bevillningsavgift för att få uppträda i brukssamhället Herräng några dagar senare. Här stannar de fem dagar och sista dagen intygar brukets kamrer Karl Engstrand i arbetsboken att familjen ”hafva vistats här i 5 dagar och afresa nu utan anmärkning”. Sista stoppet i bruksbygderna för det här året blir på Skebo bruk norr om Norrtälje där de stannar i tre dagar.

Hyttan i Herrängs bruk fotograferad vid tiden för familjen Taikons besök. Foto: Järnvägsmuseet.
Arbete i bruken
1905 var inte familjens första besök i bruken. Arbetsboken, som gäller för åren 1897–1947, visar att de ofta sökte sig till brukstrakter i Bergslagen, Småland och Uppland. Där verkar det ha funnits gott om arbete. Förmodligen gick det att dra mycket publik till olika föreställningar och på bruken kunde det finnas möjligheter till olika reparationsarbeten.
Mer om Josef Taikons arbetsbok
Matei Josef Cori Taikons (1869–1924) arbetsbok gick i arv till och användes av sonen Pepi Josef Peter Taikon (1901–1948) för att sedan gå vidare i arv inom familjen till sonen Borta friberg. Den äldsta anteckningen i arbetsboken är från år 1897 och den sista från år 1947. Här kan du läsa mer om arbetsboken och även läsa den i sin helhet:
Romers migration till och inom Sverige
Romernas tillvaro i Sverige präglades länge av en påtvingad migration. Ända in på 1960-talet levde svenska romer ett påtvingat kringresande liv med boende i tält och sedermera i vagnar. Tillvaron präglades av ständiga uppbrott och ett sökande efter möjligheter till försörjning. Möjligheten för att skapa sig temporära hem kringgärdades av en rad formande villkor.
I kunskapsbanken I rörelse kan du läsa mer om arbetsböcker och romsk migration: