Spå sommarvädret

Badutflykt eller museum? Balkongen eller tv-soffan? Lär dig spå sommarvädret!

I Isofs arkiv finns mängder av berättelser om vädertydor, alltså sätt att förutspå kommande väder. Här får du några tips hämtade från samlingarna.

Betrakta djuren

Enligt flera uppteckningar kan du ta hjälp av djuren för att se vad det blir för väder. Nils Persson i Riseberga, född 1851, berättar till exempel följande om hur kor, grodor och sniglar förutspår regn:

Råma korna mycket ute på fälten, säges det att det bliver böst (regn). Då grodorna och även sniglarna visa sig å vägarna, blir det snart regn.

Isof, IFGH 3059 (se hela uppteckning IFGH 3059 i arkivtjänsten Folke Länk till annan webbplats.)

Läs mer

Olika fåglar och deras beteende kopplas ofta till vädertydor. Det kan du läsa mer om i två blogginlägg från Folkminnesbloggen. I Dialektbloggen hittar du en text om hur fåren visar på ”gott vär”.

  • När ugglan säger klävitt

    Föreställningen om att ugglan förebådar död var i äldre tid vida spridd, men folkminnessamlingarna berättar mer om de gåtfulla och nattaktiva ugglorna. Bland annat om dess skyddande funktion och hur dess beteende kunde avslöja väderleken. I det här inlägget diskuterar Isofs forskningsarkivarier, Marlene Hugoson, Annika Karlholm och Tommy Kuusela, ugglan i den folkliga föreställningsvärlden.

  • Bild på skata.

    Skatan

    Skatan är en vanlig fågel i Sverige och den finns med i flera av våra folkminnesuppteckningar. I folktron har skatan förknippats med både lycka och olycka.

  • När söra går på kölla blir det gott vär

    När det var värmebölja i början av juni kunde man i Bohuslän höra uttrycket När söra går på kölla blir det gott vär. På standardsvenska skulle uttrycket vara ’När fåren går på kullarna blir det vackert väder’.

Håll koll på himlen

Himlen vittnar om det varande vädret, men den kan också hjälpa till med väderprognosen. I arkivet beskrivs till exempel hur man kan studera himlens färg, molnens form, månen och regnbågen för att spå kommande väder. Så här berättar Johan Olsson, född 1862 på Tjörn:

Om himlen är röd före soluppgången ”så bler de uvôrna” och regn före kvällen. Går solen i bank blir det säkert regn om två eller tre dagar. /---/ Är det en solulv blir det regn. Då det är ”jäl” kring månen blir det dåligt väder, och är ”jäla brudda” (ringen bruten) så kommer ovädret från det väderstreck som ringen är bruten. Om ”nyt” ligger får sjömanen stå = (får sjöman vara på däck på grund av dåligt väder) Men om ”nyt” står på ända, då blir det fint väder.

Isof, IFGH 5281 (se hela uppteckning IFGH 5281 i arkivtjänsten Folke Länk till annan webbplats.)

Läs mer

I Folkminnesbloggen kan du läsa om vädertydor utifrån regnbågen:

  • Bild på regnbåge på en regnmörk himmel.

    Regnbågen

    Regnbågen har fascinerat oss i alla tider. I svensk folktro finns många föreställningar om det färgglada naturfenomenet.

Var uppmärksam på märkesdagarna

I äldre tider fanns många vädertydor kopplade till olika märkesdagar i almanackan (här kan du läsa mer om märkesdagar). Här kan det vara bra att vara lite förutseende, till exempel finns det en tradition om att de tre sista dagarna i april (Turedagen, Tykodagen och Marianadagen) spår sommarvädret: ”Ture, Tyko och Mariana, de skola sommaren dana”. Men även under själva sommarmånaderna finns märkesdagar som bjuder på vädertydor. Om det till exempel regnar på sjusovardagen den 27 juli blir det regn de kommande sju veckorna.

Läs mer

  • Urbandagen

    Urbandagen, eller Urbanusdagen, förknippas i folklig tradition både med sådd och sommar.

  • Turedagen, Tykodagen och Marianadagen

    De tre sista dagarna i april var märkesdagar som kunde förutspå kommande väder. I södra Sverige var de också förknippade med vårsådden.

  • Petri fäng

    På Petri fäng den 1 augusti gällde det att ha koll på väderleken – om det regnade den här dagen var en längre regnperiod att vänta.

  • Bedadagen

    Bedadagen har varit en märkesdag för linsådden, men också en dag som varit särskilt lämplig för att sätta bönor.

  • Sjusovardagen

    Sjusovardagen handlar egentligen inte om alla morgontrötta utan är tillägnad sju kristna helgon från Anatolien.

Se dig omkring

När det knäpper i gamla möbler blir det oväder och faller en smörgås på golvet med smöret neråt blir det regn. Vädertydor begränsar sig inte till naturobservationer och märkesdagar. Det kan du läsa mer om i följande blogginlägg från Folkminnesbloggen:

Läs mer

  • Rönnbär och frost.

    Väderprognoser från Isofs arkiv

    Många rönnbär ger snöig vinter och när Anders slaskar kommer julen att braska. I en ny samling i Isofs arkiv finns tusentals vädertydor och vädermärken från hela landet.

Fler vädertydor i Folke

Folke är en digital arkivtjänst där du kan ta del av ett omfattande folkminnesmaterial. Här hittar du många berättelser om vädertydor och väderleksmärken från olika delar av Sverige, testa till exempel att söka på ord som vädertydor, väderleksmärken, väderlek och väder.

handskrivet arkivkort

I en arkivuppteckning från Bohuslän berättar Johan Olsson, född 1862 i Budalen, om olika väderleksmärken – till exempel att ”om katten sover på krona (ligger på rygg med näsan i vädret) då blir det styggt väder” (Isof, IFGH 5281). Klicka på bilden för att komma direkt till originaluppteckningen i arkivtjänsten Folke.