Sommarens ortnamn

Namnet Båstad, som är känt sedan år 1450, innehåller det forndanska batstath ’båtplats’ (orten ligger vid Laholmsbukten).

Platsen där Visby ligger har ursprungligen hetat endast Vi ’helig plats, kultplats’. I samband med att staden växte fram har tillfogats ett -by som i de nordiska fornspråken kunde betyda såväl ’by’ som ’stadssamhälle’.

Tätorten Tylösand ligger vid en sandstrand, varav namnets efterled. Det är oklart om förleden syftar på den närbelägna ön Tylön eller innehåller ett äldre namn på Tyludden strax söder om tätorten. Namnen bör i vilket fall som helst höra samman med ett halländskt dialektord tyle ’utskjutande, bergig udde’.

Tätortsnamnet Sälen återgår på Sälen som gemensam benämning på byarna Östra och Västra Sälen. Namnet innehåller dialektordet säl ’fäbodställe’. Enligt traditionen har platsen varit fäbodställe för malungsbor.

Namnet Smögen är besläktat med verbet smyga och betecknar ursprungligen Smyghålet, den trånga infarten för mindre båtar väster om Smögens hamn.

Läs mer i Namnbloggen: Smögen

Tätorten Skanör med Falsterbo var från början två orter som växt ihop, och som styrts gemensamt sedan år 1754. Namnet Falsterbo innehåller efterledet bo i betydelsen ’fiskebod, sjöbod’ och förledet Falster efter den danska ön med samma namn. Namnet hänger sannolikt ihop med att handelsmän och fiskare från bland annat den danska ön Falster har uppehållit sig här. Namnet Skanör betyder ’det farliga sandområdet’. Det innehåller i efterleden ör ’grus (bank)’ och förleden hänger samman med ordet skada (samma förled som finns i Skåne). Skadan i fråga hänger ihop med att det utanför Falsterbohalvön finns förrädiska strandrevlar.

Tätorten Rättvik har fått sitt namn efter socknen som i sin tur har fått namn efter kyrkans läge vid Rättviken, en vik av Siljan. Förled i namnet är adjektivet rät ’rak, rät’, i dialektuttalet rätt, med syftning på de förhållandevis raka stränderna vid Lerdalsviken och vid Rättvikens inre del.

Namnet Siljan hänger samman med ett från gotländskan känt ord sylgå ’ränna på havsbottnen’, besläktat med verbet svälja. Sannolikt har Siljan fått sitt namn av den flerstädes mer än 100 meter djupa ränna som löper på sjöns botten.

Namnet Kungsleden lär ha tagits i bruk på 1920-talet. Då leden planerades i början av 1900-talet var den tänkt som fjällvandrarnas ”kungsväg”, det vill säga som fjällvärldens viktigaste vandringsled i turistsammanhang. Leden går mellan orterna Abisko och Hemavan.

Namnet Abisko är en försvenskning av nordsamiskans Åbeskovvu, vars efterled återgår på svenskans och norskans skog. Förleden är genitiv singularis av samiskans cihpi ’hav’. Namnet kan möjligen tolkas som ’skogen vid havet (det stora vattnet, det vill säga Torneträsk)’. En annan möjlighet är att namnet syftar på skogens sträckning till norska kusten.

Namnet Hemavan är sammansatt av hem och bestämd form av ava ’(ofta säckformig) vik eller bukt i vattendrag’. Namnet betyder ’den närmast bebyggelsen liggande viken’ och avsåg ursprungligen en vik i Umeälven. Det blev 1918 namn på ortens poststation och kom senare att åsyfta samhället, som tidigare kallats Björkfors efter det första nybygget. Ortens sydsamiska namn Såekieboelte är sammansatt av såekie ’björk’ och boelte ’bergssluttning med skog’.

Namnet Kebnekaise är en försvenskning av fjällets lulesamiska namn, sammansatt av giebnne ’kittel’ och geysse ’hög och spetsig fjälltopp’. Det lokala, nordsamiska namnet Giebmegdisi har samma betydelse.