- Startsida
- Utforska
- Webbutställningar
- Södra Öland berättar
- En ö – flera olika dialekter
En ö – flera olika dialekter
Öland ligger i Götaland, men trots det tillhör de öländska dialekterna sveamålen. Varför är det så? Och hur kan det finnas flera dialekter på en och samma ö? Svaret finns i historien.

”Så ble de ett aglitt oväde me fôk”. Fåk (snöstorm) är ett känt öländskt dialektord. Fler dialektord hittar du på sidan Öländska dialektord (klicka på bilden för att komma dit).
De svenska dialekterna brukar delas in i sex stycken huvudområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål, norrländska mål och östsvenska mål (talas i Finland). Även om dialekterna inom ett huvudområde kan skilja sig åt har dialekterna ändå viktiga likheter med varandra, som skiljer dem från dialekterna i övriga dialektområden.
Handelsvägar har påverkat dialekterna
Öland ligger i Götaland men trots detta tillhör de öländska dialekterna faktiskt sveamålen. Hur kan detta komma sig? Orsakerna är historiska – förr i tiden var vattenvägarna både viktigast och snabbast. Alla skeppssättningar och runstenar på Öland är också spår av detta. Ön var en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet, och därför besökte Svearna ofta Öland.
Trots avståndet mellan Öland och Mälardalen (som är sveamålens centrum) har människorna som bott i dessa områden träffats mycket genom århundradena. Språkets viktigaste funktion är ju kommunikation, att vi ska förstå varandra. Det är vanligt att folk som utövar handel med varandra och därför har täta kontakter anpassar sitt språk efter varandra.
Maktcentrum Mälardalen
Maktförhållanden spelar också in. Mälardalen har varit Sveriges maktcentrum sedan lång tid tillbaka. Därför är det framför allt ord och uttal från Mälardalen som har spridit sig till Öland, och inte tvärtom, även om påverkan till viss del även skett åt andra hållet.
Inflytande från söder och väster
Öländskan har också vissa spår av både sydsvenska mål och götamål. Här märks det tydligt att Öland är en långsmal ö! Det finns ganska stora dialektala skillnader mellan öns norra och södra delar. I söder är inflytandet från sydsvenskan störst. Inflytandet från götamålen är störst i väster på öns centrala delar där kontakten med Kalmarområdet varit som tätast.
%20dialektkarta.jpg)
Dialektkarta som visar att dialektgränserna ofta går tvärs över Öland, som r-gränsen. På norra Öland har vi tungspets-r medan de södra delarna av ön har bakre R. Vi ser också exempel på hur gränserna för nordligare dialektdrag ofta går i en båge ner och omfattar även Öland. På kartan syns gränserna för bortfall av –t i bestämd form singularis: huset → huse samt bortfall av n i ändelser: solen → sola. Foto: Svenska språket i sjuhundra år av Gertrud Pettersson.
Dialektdrag i öländskan
Ett dialektdrag är ett visst uttal, ord eller en böjningsform av ett ord som förekommer i ett område till skillnad mot i ett annat område.
Södra Öland: uttal med bakre R, ordet gräbba för ’flicka’
Norra Öland: uttal med främre r, ordet fänta för ’flicka’
Nedan hittar du exempel på typiska dialektdrag som kommit in i öländskan från olika håll.
Lyssna på dialekter från södra Öland
Hulterstad socken, Skärlöv
Intervju med August Johnsson (född år 1896). Intervjuare är Göran Hallberg.
Mörbylånga socken, Beteby
Intervju med Anna Larsson (född 1898). Intervjuare är Göran Hallberg.
I den här inspelningen kan du passa på att lyssna efter de sydliga dialektdragen. Hur många av de dialektdrag som kommit in söderifrån kan du hitta? Lyssna efter följande drag:
- bakre r
- r uttalas som e efter vokal: surdegen → suedegen
- kort y blir ö: brygghuset → bröggehuse
- g blir j efter vokal: uppslaget → oppslaje
- r uttalas som e före n : torn → toen.
Sandby socken, Sandgårdsborg
Intervju med Agda Ohlsson (född 1900). Intervjuare är Göran Hallberg.
Ventlinge socken
Intervju med Olga Östergren. Intervjuare är Nils Torsund.
Lyssna på dialekter från norra Öland
Böda socken, Byerum
Intervju med Peter Johansson (född år 1874). Intervjuare är Göran Hallberg.
Alböke socken, Ebbegärde
Intervju med Ellen Svensson (född 1886). Intervjuare är Göran Hallberg.
I den här inspelningen kan du passa på att lyssna efter de nordliga dialektdragen. Hur många av de dialektdrag som kommit in norrifrån kan du hitta? Lyssna efter följande drag
- tungspets-r
- tjocka L: ÄlkLi`int, bLev, fLäsk
- a faller bort i ändelser: många → må`ång
- tvåtoppig accent: ÄlkLi`int, må`ång
- n-bortfall i ändelser: lördagskvällarna → lördagskvälda
kroppkakorna → kröppkarera.
Dialekter på Öland – snabbfakta
- De öländska dialekterna tillhör sveamålen.
- Öländskan har påverkats mycket av sveamålen i Mälardalen på grund av intensiva handelsförbindelser historiskt sett. Att Mälardalen varit Sveriges maktcentrum sedan långt tid tillbaka har också bidragit.
- Det finns även inflytande från både sydsvenska mål och götamål i de öländska dialekterna. Öland är ju en långsmal ö och det märks ibland stora skillnader i språket mellan de norra och södra delarna av ön.
- En sådan skillnad är uttalet av bokstaven r. På norra Öland använder man främst tungspets-r (liksom i sveamålen), på södra Öland är däremot ett bakre r vanligare (liksom i de sydsvenska målen).