Julgröt och grötrim

Vitgröt och grötrim var från början inte kopplade till just julen.

Julens gröt och tomtens gröt

Gröt är en urgammal rätt som ätits i alla tider. I äldre tider var vardagsgröten kokad på vatten men till fester och högtider kokades den på mjölk och serverades med smör och grädde. Från 1700-talet blev det vanligare att använda risgryn och göra ”vitgröt” till stora helger och fester. Uttrycket tomtegröt är kopplat till en folklig tradition att ge gårdstomten gröt för att hålla honom på gott humör.

Vitgröten plockades sedan upp i det borgerliga julfirandet som tog form på 1800-talet och är numera tätt förknippad med just julfirandet. Samtidigt kopplades gårdstomten ihop med julen och att ställa ut gröt till tomten på julnatten blev en jultradition. I samma veva uppstod även andra julseder runt gröten som mandel i gröten och grötrim.

Å så sölle di ge tömten

I en dialektinspelning från Västergötland berättar en kvinna född 1883 om sin barndoms jular, och där var gröten ett självklart inslag.

Grötrim

Grötrim är ett bordsnöje som länge funnits i den folkliga traditionen, och som går ut på att hitta på ett rim i samband med att gröten äts. Grötrimmen följde med risgrynsgröten in i julfirandet på 1800-talet, men var tidigare inte kopplat till just julen eller fester. Äldre tiders grötrim var ofta socialkritiska och innehöll gärna erotiska anspelningar.

Grötrim anno 1882

År 1882 lämnades det in en uppteckning med några grötrim från Närke. Kan du tyda dem? Om inte – klicka på renskriften nedan.