Tidslinje Märta Tamm-Götlind

Från 1880-talets Södertälje och Stockholm till 1980-talets Uppsala. Här kan du se en tidslinje över Märtas liv.

1888

Född på Tvetaberg

Märta Elisabet Katarina Tamm föddes år 1888 på Tvetabergs säteri utanför Södertälje. Sina första år bor hon i Tvetaberg tillsammans med föräldrarna, tre äldre systrar och en yngre bror. År 1895 tvingas familjen sälja säteriet och flyttar till Stockholm.

1907

Studentexamen vid Åhlinska skolan

Märta Tamm utbildades inledningsvis i hemmet av en guvernant, men började sedan på den privata flickskolan Åhlinska skolan i Stockholm varifrån hon tog studentexamen år 1907. Under Märtas tid som elev var Lydia Wahlström (1869-1954) studierektor på skolan. Hon var historiker och författare och vid den tiden en berömd profil inom rösträttsrörelsen och kvinnorörelsen.

Märta och hennes tre äldre systrar fick alla en ordentlig utbildning. Märtas 12 år äldre syster Alfhild blev med tiden Sveriges första kvinnliga läkare verksam på ett sinnessjukhus och ägnade sig särskilt åt barn- och ungdomspsykiatri.

1909

Folkskollärarexamen och högre studier

År 1909 tog Märta folkskollärarexamen och började sedan läsa litteraturhistoria vid Stockholms högskola.

1911

Student i Uppsala

För att kunna undervisa i svenska behövde Märta ett betyg i Nordiska språk och hon flyttade därför till Uppsala. I Uppsala blev hon snart engagerad i Uppsala kvinnliga studentförening (som hennes tidigare lärare Lydia Wahlström var med och startade år 1892).

Internationella rösträttskongressen i Stockholm 12–17 juni

Som nybliven Uppsalastudent blev Märta en av de unga kvinnliga studenter som tjänstgjorde som marskalkar vid den internationella rösträttskongressen i Stockholm i juni år 1911. Kongressen gjorde stort intryck på Märta som blev en engagerad rösträttskämpe och kvinnosakskvinna.

1913

Namninsamling för kvinnlig rösträtt

På sin 18-årsdag skrev Märta under en petitionslista för den kvinnliga rösträtten. När det 1913 åter blev dags att göra en namninsamling för kvinnlig rösträtt deltog hon genom att knacka dörr och samla in namn i Uppsala. I hela landet samlades det in 350 000 röster under insamlingen.

1914

Filosofie magister i nordiska språk

År 1914 blev Märta filosofie magister i nordiska språk och fick även sin uppsats ”Något om familjenamnen hos svenska romanhjältar” publicerad i kulturtidskriften Ord och bild.

1917

Giftermål och folklivsforskning

Under studierna i Nordiska språk träffade Märta Johan Götlind som kom från Göteve socken i Västergötland. De gifte sig år 1917 och fick med tiden sönerna Erik och Gustaf.

Johan arbetade från år 1918 på Landsmålsarkivet i Uppsala och det blev också starten för Märtas livslånga engagemang för folklivsforskning.

1920

Författardebut

År 1920 gav Märta ut sin första bok, biografin ”Anna Howard Shaw: Den kvinnliga prästen och människovännen : En livsbild”. Fem år senare kom boken ”Husmoderns hushållsbok”, och med tiden skulle hon ge ut ytterligare flera böcker, bland andra ”Kvinnliga präster jorden runt” (1957) och ”Pehr Adolf Tamm 1774-1856: kulturglimtar från en brukspatrons liv och verksamhet under 1800-talets första halvsekel” (1971). År 1978 gav hon ut en bok om sitt eget liv, ”Minnen och människor”.

Märta skrev också ett tiotal barn- och ungdomsböcker. År 1926 gav hon ut sin första barnbok, bilderboken ”Nallas saga”. Böckerna var ofta inspirerade av hennes arbete inom folklivsforskningen.

1923

Ordförande för Frisinnade kvinnor i Uppsala

1923 blev Märta ordförande för Frisinnade kvinnor i Uppsala, en post som hon hade till 1936. Föreningen jobbade hårt för att få upp kvinnliga kandidater på valbara platser vid stadsfullmäktige- och riksdagsval.

1932

Bruksundersökningar i Uppland

År 1932 fick Märta en förfrågan om att hålla ett föredrag om sin släkting: den berömde brukspatronen på Österbybruk Pehr Adolph Tamm, mer känd som ”Gammeltammen”. Hon tackade ja, och det blev starten på en omfattande undersökning och dokumentation av Österbybruk och flera andra uppländska bruk.

1940

Kinnekulleundersökningen

Johan dog i sviterna efter operation av en hjärntumör redan år 1940. Han hade då varit sjuk under en längre tid.

Efter hans död kände Märta ett stort behov av att få arbeta och sommaren 1940 reste hon till Kinnekulle för att fördjupa sig i dokumentationen av herrgårdstraditioner som hon påbörjade för Landsmålsarkivet år 1938. Undersökningen på Kinnekulle växte och i 12 år ägnade hon hela somrarna åt att intervjua, fotografera och dokumentera traditioner, seder och bruk i området.

1948

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

1948–1967 var Märta ordförande i Uppsalakretsen för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). Märta var också livet ut mycket aktiv i Uppsala Husmodersförening. Hon fanns också med i ett flertal andra föreningar, som Fogelstadförbundet.

1957

Kvinnliga präster jorden runt

1957 gav Märta ut boken ”Kvinnliga präster jorden runt”. Märta var engagerad i kvinnors rätt att vara präster även i Sverige, och när Margit Sahlin år 1960 blev en av de första kvinnorna att prästvigas i Sverige riktade hon ett särskilt tack till Märta.

1980

Hedersdoktor vid Uppsala universitet

År 1980 blev den då 90-åriga Märta utnämnd till hedersdoktor vid Uppsala universitet för sina betydande insatser inom folklivsforskningen.

1982

Begravd i Göteve

1982 dog Märta Tamm-Götlind, då 93 år. Hon är begravd tillsammans med maken Johan Götlind på Göteve kyrkogård i Västergötland.

Mer om Märta Tamm-Götlind – länkar och lästips

Litteratur

Gunnel Furuland, red. (2012), Fönster åt världen : Märta Tamm-Götlind, kulturhistorisk författare och föreläsare. I: Flerstämmigt : inspiratörer och kulturbärare inom den uppländska folkbildningen.

Märta Tamm-Götlind (1978), Minnen och människor. Lund.

Märta Tamm-Götlind (1938), En kvinnlig präst i Sverige. Minnen från studentåren i Uppsala Länk till annan webbplats.. I: Bland professorer och studenter : Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra Länk till annan webbplats.. J. A. Lindblads förlag. Uppsala.