Hållbarhet & miljö

I dag pratar vi mycket om hållbar utveckling, och det ger tydliga avtryck i våra språk. I arbetet för ett mer hållbart samhälle kan vi också hämta kunskap och inspiration från tidigare generationer.

Klimatdebatten förändrar språken

De senaste åren har hållbar utveckling, klimat och miljö blivit allt större frågor i samhällsdebatten. Det märks inte minst i språket som fått många nya ord på temat. Här är några exempel på ord som dykt upp i de senaste årens nyordlistor:

• grön kolonialism (exploatering av landområden och naturresurser för att främja hållbarhetsmål på en annan plats)
• avkarbonisering (avveckling av beroende av fossila bränslen)
• klimatbiljett (subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon)
• klimatskadestånd (ekonomisk kompensation till länder som drabbas hårt av klimatförändringar)
• nettonollmål (mål att uppnå balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid och andra växthusgaser)
• svinna (slänga något som hade gått att använda)
• cirkulent (person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom återbruk)
• cli-fi (konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor)

År 2019 var det ovanligt många klimatrelaterade ord i nyordslistan och det kommenterade Isofs nyordsredaktör Ola Karlsson i krönikan Året då debatten om klimatnödläget exploderade Länk till annan webbplats.. Du kan läsa mer om nyord och ta del av alla nyordslistor i kunskapsbanken Lär dig mer om nyord.

Klimatdebattens inverkan på språket gäller förstås även minoritetsspråken. Nedan hittar du några exempel på begrepp som är hämtade från Isofs språktjänster.

Viktigt med begripliga termer

Termer och begrepp har en viktig roll i arbetet med hållbar utveckling. Kommunikation, diskussion och information mellan människor underlättas av att det finns en korrekt och begriplig terminologi på området. För att samordna detta arbete har avdelningen Språkrådet på Isof startat Hållbarhetstermgruppen som består av ämnesexperter och språkvetare som tillsammans reder ut termer och begrepp inom hållbar utveckling. Termerna publiceras löpande i Hållbarhetstermlistan.

Mat och hantverk utan svinn

Närproducerat, säsongsanpassat, resurssmart och utan svinn – när det gäller mat och kosthållning finns mycket att lära av våra förmödrar. I självhushållningens tid när många levde under knappa förhållanden var det en livsnödvändighet att hushålla med resurserna, återanvända och ta tillvara. Den mesta maten producerades nära hemmet: på åkrarna, i trädgårdslanden, i skogen och i fähusen. Alla djurdelar togs tillvara vid slakt och jakt, torra brödkanter blev brödpudding och ruttnande fallfrukt blev djurfoder. Det kan du läsa mer om på webbplatsen matkult.se – en kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige Länk till annan webbplats..

På samma sätt präglades hantverket till stor del av närproducerade material och återanvändning. Utslitna textilier fick nytt liv som laglappar, trasmattor, disktrasor eller stoppning. Det kan du läsa mer om i Dialektbloggens inlägg Raffel, lumptråd och räckgarn - att återanvända ylle och Lasamatta, föstäcke och klutakavring.