Vanliga frågor och svar

I vår frågebank kan du hitta svar på vanliga frågor inom dialekter, folkminnen, namn, svenska och minoritetsspråk.

Frågebank

Det här formuläret postas automatiskt.

Kategori

13 träffar inom Svenska

  • Befinner man sig i eller på skolan, jobbet, hotellet, stan? Hur vet jag vilken preposition som är rätt?

    Vilken preposition ska jag välja i ett visst sammanhang? Det här är en av de vanligaste frågorna som kommer till språkrådgivningen i svenska. Svaret är ofta att flera prepositioner kan vara rätt; det finns alltså inte bara ett tänkbart val. Om man är osäker kan man börja med att titta i konstruktionsordboken Svensk ordbok Länk till annan webbplats.; den har ofta exempel på prepositionsval till ett visst ord eller uttryck.

    Läs mer om prepositionsval

  • Hur förändras svenska språket?

    Alla levande språk förändras, även svenskan. Mest utvecklas ordförråd och stil medan böjning och grammatik ligger mer fast. Många irriterar sig på att språket ändras, andra gillar språklig utveckling. Idag skriver vi alla generellt mer och växlar mellan kanaler och genrer vilket innebär större variation språkligt och stilmässigt.

    Läs mer om svenskans förändring och utveckling

  • Hur många ord finns det i svenskan?

    Hur många ord som finns i svenskan går inte att svara på. Frågan leder till så många fler frågor: Vad ska räknas som ett ord? Vad innebär det att ett ord finns? När ska ett ord räknas som svenskt? Det finns inga entydiga svar på de frågorna. Däremot kan man naturligtvis resonera om dem ur olika perspektiv och med olika infallsvinklar.

    Läs mer om svårigheten i att avgöra hur många ord som finns, och hur man kan resonera

  • Hur ska ett lånord stavas och böjas på svenska? Hur vet man om det blir en eller ett?

    Många ord som vi ser som svenska är lånord, de flesta från engelskan. Vi rekommenderar att man böjer lånord efter svenska böjningsmönster: en flashmobb flera flashmobbar (inte flashmobs) precis som en mobb, flera mobbar. Ibland kan det vara svårt att veta vilket genus ett lånord ska få, alltså om det ska vara en eller ett. Därför landar ibland lånord i vacklande genus. Heter det exempelvis en eller ett gameboy, en eller ett cv?

    Läs mer om att böja lånord

  • Vad innebär det att ett ord finns med på Språkrådets nyordslista?

    Nyordslistan fungerar som ett slags språklig årskrönika. Listan är inte en samling ord som är ”godkända” för att tas upp i ordböckerna. Snarare är det en brokig provkarta på olika typer av ord som använts mycket de senaste åren, särskilt under det pågående året – en del på tillfälligt besök, andra för att stanna. Cirka en tredjedel av orden brukar senare hamna i Svenska Akademiens ordlista. Nyordslistan har dock ingen egentlig koppling till SAOL eller ordböcker.

    Läs mer om Språkrådets nyordsarbete

  • Vilka ord kommer med i ordböckerna, och varför?

    Alla ord i svenskan får inte plats i ordböckerna. Exempelvis saknas många sammansättningar, men också termer, fackord, slangord och ålderdomliga ord. Redaktionen för en ordbok, exempelvis Svenska Akademiens ordlista, SAOL, väljer nya ord till ordböckerna utifrån frekvens och om orden fyller en lucka i språket. Inför varje ny utgåva av SAOL rensas vissa ord bort, medan andra läggs till.

    Läs hur orden kommer in i ordböckerna

  • Vad säger språklagen om svenskan?

    Svenska är det språk som talas av de flesta i Sverige, antingen som modersmål eller som andraspråk. Språklagen säger att svenskan är huvudspråket i Sverige. Det betyder att svenskan är det gemensamma språket och det språk som ska vara samhällsbärande. Svenskan ska alltså kunna användas inom alla samhällsområden, till exempel i kontakt mellan enskilda och myndigheter.

    Svenskan har den starkaste ställningen av de språk som språklagen omfattar, eftersom det pekas ut som huvudspråk och som det gemensamma, samhällsbärande språket. Samhället har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

    Läs mer om svenska språket

  • Hur kan jag själv söka svar på språkfrågor?

    Det finns många språktjänster där du kostnadsfritt kan söka svar på frågor om ords stavning, böjning, uttal, betydelse och ursprung, termer, skrivregler och mycket annat.

    Läs mer om de resurser som finns för att själv hitta svar på språkfrågor

  • Vad betyder det att ett ord finns?

    Det är inte Språkrådet eller Svenska Akademien som bestämmer om ett ord finns. Däremot kan man få hjälp av Frågelådan och ordböckerna på portalen svenska.se Länk till annan webbplats. med ordval, uttal, stavning och böjning av ord. Orden som listas i SAOL och Svensk ordbok (SO) är etablerade i språkbruket och accepterade av språkvårdare och språkbrukare i allmänhet. Orden speglar det aktuella allmänspråket och fungerar att använda i många sammanhang. Slangord, tillfälliga inlån, termer och gruppspråk tas inte i samma utsträckning med i ordböckerna på svenska.se, även om de kan vara accepterade och fungera väl i andra mer specifika kontexter.

    Offentliga institutioner i samhället, till exempel myndigheter, ska enligt språklagen uttrycka sig på ett sätt som allmänheten kan förstå: vårdat, enkelt och begripligt. Om man skriver för en myndighet är det därför bra att använda vanliga ord, och termer med tydliga och välavgränsade definitioner. Privatpersoner och företag får dock använda vilka ord som helst så länge det sker inom andra lagars gränser. Vem som helst kan också hitta på ord, även om risken finns att andra inte förstår vad man menar om de används.

    Läs mer om klarspråk och språklagen

  • Vem bestämmer över språket?

    Ibland får vi frågan vem som bestämmer över språket. Är det Språkrådet, Svenska Akademien, riksdag och regering eller svensklärarna? Sanningen är att olika institutioner och alla vi som använder språket tillsammans påverkar språket och styr språkutvecklingen.

    Språkvårdande institutioner som Språkrådet och Svenska Akademien ger råd och rekommendationer om stavning, böjning, uttal, ordval och skrivsätt. Däremot brukar varken Språkrådet eller Svenska Akademien föreslå nya ord, eller aktivt föra in utländska ord och uttryck till svenskan. Det finns heller ingen institution som förbjuder ord.

    Läs mer om vem som bestämmer

  • Är svenskan också officiellt språk i Sverige?

    Ja, sedan språklagen trädde i kraft 1 juli 2009 är svenskan i lag definierad som huvudspråk i Sverige.

    Läs mer om svenskan som huvudspråk

  • Hur vet jag vad ett visst ord på ett annat språk heter på svenska, och tvärtom?

    Många översättningsfrågor kan man få svar på genom att söka i tvåspråkiga ordböcker, bland annat på ne.se Länk till annan webbplats. där lexikon mellan ett flertal stora språk och svenska finns. Om det är en term på ett annat språk som du behöver en svensk motsvarighet till kan du söka i Rikstermbanken Länk till annan webbplats. och i EU:s termdatabas IATE Länk till annan webbplats. .

    Vissa ord på andra språk har inga direkta motsvarigheter på svenska, och tvärtom. Vilken översättning som är lämplig beror många gånger på sammanhanget. Om man behöver hjälp med att översätta ett längre stycke text, eller om det är viktigt att det blir korrekt, är det bäst att vända sig till en facköversättare.

    Läs mer om översättningsfrågor

  • Vilka språk gäller språklagen?

    Språklagen nämner följande språk: finska, jiddisch, meänkieli, romska, samiska, svenska och det svenska teckenspråket. Men den gäller faktiskt också alla andra språk som talas i Sverige, alltså de språk som talas av personer som invandrat eller har invandrarbakgrund, även om språken är för många för att nämnas vid namn.

    Läs mer om språken i språklagen

Publicerad 2 juni 2020
Senast uppdaterad 12 december 2024
Lämna synpunkt