Arabiska i Göteborgs språkliga landskap
Ett språks närvaro i det offentliga rummet bekräftar talarnas plats i samhället och visar att språket även har en symbolisk funktion. Arabiskan är i dag det näst största språket i Sverige, efter svenskan. Inom vilka verksamheter är arabiskan mest synlig? Varför väljer en butiksinnehavare att skylta på arabiska? Vilka faktorer inverkar på ett sådant språkval? Sådana frågor besvaras rapporten Arabiska i Göteborgs språkliga landskap.
Författare: Maria Löfdahl och Anna Aharon
Utgivningsår: 2022
Serie: Rapporter från Språkrådet 20
Arabiskan är i dag det näst största språket i Sverige, efter svenskan. I den här rapporten undersöks arabiskan i sex områden i Göteborg. Här diskuteras frågor som var arabiskan används (i vilka områden och i vilka verksamheter), vilken funktion arabiskan har (symbolisk eller informativ), vem den tänkta mottagaren är och vilka språk arabiskan kombineras med på skyltar och i texter.
Institutet för språk och folkminnen (Isof) har regeringens uppdrag att följa utvecklingen
av språksituationen i Sverige och denna rapport är en del av detta uppdrag. Den är även en del av forskningsprojektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser:
Språkliga landskap i Göteborg, som är ett samverkansprojekt mellan Isof och Göteborgs universitet. Den här undersökningen är begränsad till Göteborg, men resultatet kan betraktas som representativt för andra större svenska städer. Undersökningen och rapporten har gjorts vid Isofs avdelning för arkiv och forskning i Göteborg.