Mors dag
Sedan 1919 är sista söndagen i maj markerad som mors dag i almanackan.
Ursprungligen från USA
Den amerikanska lärarinnan Anna Jarvis (1864–1948) påbörjade, efter att hennes egen mor gått bort 1905, en intensiv kamp för att få till stånd en årligt återkommande dag till ära för alla osjälviska och kristna mödrar. 1910 hade Anna Jarvis lyckats få till ett firande av mors dag i 45 delstater och 1913 tog kongressen beslutet att instifta mors dag. Dagen förlades till andra söndagen i maj som då även blev allmän flaggdag.
Att fira modern går dock längre tillbaka än så. I 1600-talets England firades till exempel Mothering-Sunday den fjärde söndagen i fastan. Namnet syftar troligtvis till moderkyrkan, men dagen blev även en särskild dag då barnen besökte föräldrahemmet för att ge sin mor gåvor.
Mors dag i världen
Idén om mors dag spred sig från Amerika till Europa. Vårt grannland Norge har firat dagen lika länge som Sverige, men gör då detta den andra söndagen i februari vilket är samma datum som dagen firas i England. I Danmark och Finland är det precis som i Amerika andra söndagen i maj som gäller, och i Finland delar presidenten ibland ut medalj till mödrar som är särskilt förtjänta av denna hedersutmärkelse. I Ryssland kallas mors dag för ”internationella kvinnodagen” och firas i april, men ska inte blandas ihop med internationella kvinnodagen den 8 mars. I Ryssland kan dessutom en kvinna som fött och uppfostrat tio barn eller fler få en medalj. Hedersbeteckningen utdelas efter att det tionde barnet fyllt ett år och förutsatt att de andra nio barnen är i livet. I Österrike har mors dag till och med fått ett eget frimärke till sin ära. Och i arabvärlden firas ”morsfesten” den 21 mars.
Mors dag i Sverige – en kamp mot osedlighet
1916 ville Svenska freds- och skiljedomsförbundet och De ungas Fredsförbund instifta en mors dag för att främja en större jämlikhet i hemmet. Den här dagen skulle stärka gemenskapen och den nationella känslan – och modern var den som kunde förena både familj och samhälle.
Men det var Cecilia Bååth-Holmberg (1857–1920) som blev den verkliga initiativtagaren till mors dag i Sverige. Tillsammans med sin man Teodor Holmberg, rektor på Tärna folkhögskola, bildade Cecilia ”Svenska riksförbundet för sedlig kultur” 1909, där hon först var ordförande och därefter sekreterare fram till sin död. Makarna Bååth Holmberg ansåg att osedligheten i pressen, litteraturen, konsten och folkbildningen hade vuxit sig alltför stor och att detta måste motverkas. I tidskriften På vakt
som gavs ut fyra gånger om året ondgjorde man sig bland annat över hur preventivmedel hotade det svenska folket och fördömde Ellen Keys uppfattning om att ett kärlekslöst äktenskap borde upplösas. Förbundet lades ner 1930.
Det borgerliga kvinnoidealet
Det förra sekelskiftet var en omvälvande tid, ett förändringarnas tidevarv. Industrialisering, urbanisering, emigration, jämlikhet, rösträtt åt alla, första världskriget, ökade klasskillnader. Borgerligheten växte och så även dess värderingar. För det borgerliga kvinnoidealet spelade moderskapet en viktig roll och mors dag kan ses som en produkt av det särartstänkande som dominerade det tidiga 1900-talet där kvinnor och män sågs som varandras motsatser. Kvinnan förknippades med hemmets värme, trygghet, kärlek och omsorg medans mannen förknippades med det offentliga livet.
På så sätt synas, att modern, genom allt det hon representerar: kärleken, självuppoffringen, hemkänslan är, näst en levande gudsfruktan, samhällets bästa bärande makt och människolivets djupaste värmekälla.
(Från tidskriften På vakt 31, 1920:13)
Barnafödandet minskade vilket bland annat skylldes på preventivmedel och emigration. Samtidigt fanns det en oro över kvaliteten på de barn som kom till, vilket ledde till att många kvinnor steriliserades då de enligt tidens rasbiologiska ideal av olika anledningar inte ansågs vara goda mödrar. Det föddes även fler barn utanför äktenskapet och antalet ensamstående mödrarna ökade. Och mitt i allt detta föddes mors dag 1919.
Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt, något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek. Inför detta allt annat öfverstrålande lilfsvärde enas alla: de som omfatta olika politiska och religiösa åsikter, de som följa vidt skiljda signaler.
(Från tidskriften På Vakt 26, 1919:14)
Dagen förlades till sista söndagen i maj, då naturen börjat grönska och blomma.
Mors dag brukade gullvivorna blomma och vi barn brukade plocka en stor, fin bukett.
Berättat av: Kvinna född 1941 (arkivnummer DAGF 2021)
Som barn plockade vi liljekonvaljer till mamma på mors dag. De slog ut precis lagom.
Berättat av: Kvinna född 1939 (arkivuppteckning DAGF 2013:27)
”Kaffe och någon liten gåva”
1920 gavs det lilla häftet Mors dag
ut och här gavs tips och idéer för hur dagen borde firas, både i och utanför hemmet. Här nedanför kan du läsa deras tips.
Om så blott med en ros på en grav
Mors dag var tänkt som en familjedag och en dag då även kyrkogården besöktes för att hedra bortgångna mödrarna. Detta är något som fortfarande förekommer, dock är det kanske inte lika vanligt som tidigare.
Mors dag är mycket firad, om så blott med en ros på en grav.
Berättat av: Kvinna född 1906 (arkivnummer Jtl. M278 38445)
Förr åkte vi till mormor ibland denna dag. Nu lägger vi blommor på hennes grav samt på min farmors grav vid tiden runt mors dag.
Berättat av: Man född 1976 (arkivnummer DAGF 2017)
Hur mycket och på vilket sätt mors dag firas varierar och i våra samlingar berättas det bland annat om kaffe på sängen, morsdagstårta, en liten gåva, blommor, morsdagsvisor, kort, telefonsamtal och sms.
Jag brukar ta det som ett tillfälle att ringa min mamma och gratulera, men även prata om lite allt möjligt. Mer som ett tillfälle att bara höra av sig.
Berättat av: Man född 1990 (arkivnummer DAGF 2013:10)
Moster Inga skulle ha en speciell present på mors dag. Morbror Henry gick till en damaffär med underkläder och baddräkter och valde ut den vackraste och bekvämaste baddräkten, inslagen i ett vackert paket. Detta var på 40-talet.
Berättat av: Kvinna född 1936 (arkivuppteckning DAGF 2018)
Det finns en del kända visor som förknippas med mors dag. En av dem är Mor lilla mor
som sjöngs in av skådespelaren och sångaren Sven-Olof Sandberg (1905–1974). Dikten, som skrevs av Astrid Gullstrand (1874–1952), publicerades 1912 och tonsattes 1918 av Ellen Heijkorn (1869–1950). Bertil Boo (1914–1996) slog igenom med visan Violer till mor
1946. Tidskriften Mors hyllning gavs ut mellan åren 1939–1966 och innehöll bland annat artiklar och noveller som skulle tilltala modern.
Gammalmodigt och kommersiellt?
Liksom fars dag Öppnas i nytt fönster. har mors dag fått kritik för att vara ett kommersiellt jippo. Många tycker också att den är gammaldags i sitt hyllande av traditionella värden.
Jag bryter inte samman, om sönerna inte hör av sig. Jag har aldrig fått presenter på mors dag – så därmed har vi inte stöttat kommersialismen i samband med denna dag.
Berättat av: Kvinna född 1941 (arkivnummer DAGF 2015)
I samlingarna finns även tankar om att barn som av någon anledning har frånvarande föräldrar blir extra utsatta under dagar som dessa, och att det exkluderar de som till exempel är barnlösa. Flera jämför och diskuterar mors och fars dag i relation till alla hjärtans dag Öppnas i nytt fönster. och menar att ett firande av ”alla hjärtan” känns mer genuint och inkluderande och mindre kommersiellt.
Jag tycker egentligen inte att det behövs en särskild dag, man kan ju uppmärksamma mor vilken dag som helst på året.
Berättat av: Kvinna född 1974 (arkivuppteckning DAGF 2013:64)
Språkligt om mors dag
I Finland firas mammorna den andra söndagen i maj, och där säger man morsdagen, sannolikt därför att motsvarande finska ord är en sammansättning, äitienpäivä. Om vi i sverigesvenska vill göra en sammansättning till mors dag, skriver även vi ihop ordet: morsdagspresent, morsdagsmiddag.
Mor, mamma eller morsa?
Mor är en kortform av moder. Motsvarigheter finns i de flesta besläktade språk, till exempel mater (latin), mère (franska), Mutter (tyska) och mother (engelska).
Moder kan man använda i fall som ”modern såg ömt på sitt barn” samt i fraser som ”Moder Svea”, ”nöden är uppfinningarnas moder” och på senare tid efter arabiskt språkbruk ”alla bombers moder”, ”alla ävenstyrsspels moder”. Sin egen moder omtalar och tilltalar man som mor eller mamma. Mor uppfattar de flesta som lite högtidligare. Det finns inga böjningsformer till mor. Tidigare var mamma ett högreståndsord och då var mor det vardagliga ordet.
Mamma är ljudhärmande
Även mamma finns i många språk. Det är en så kallad reduplikationsbildning. Det antas härma det smackande som uppstår när ett barn suger mjölk från moderns bröst. Därför är det också det latinska ordet för kvinnobröst eller spene, och Linné namngav däggdjuren som mammalia, försvenskat mammalier.
Morsa har fått sämre klang
Morsa var från början en smekform till mor. När det senare togs in i Stockholmsslangen, fick det på vissa håll en sämre klang. I delar av landet och hos många individer används det dock fortfarande på samma stilnivå som mamma.