Fettisdagen
Traditionen med fastlagsbullar är något som vi i modern tid har behållit från fastlagsfestandet. I dag är det är många som uppmärksammar fettisdagen med semlor i olika varianter.
Fettisdag är namnet på den sista dagen i fastlagen. Ett annat namn är vita tisdagen
och även den benämningen har i folkmun lånats över till påsken och används ibland om tisdagen före påsk.
Sista chansen att frossa
I katolsk tid var fettisdagen sista dagen innan fyrtiodagarsfastan fram till påsk. Som namnet antyder skulle man då äta riktigt ordentligt – gärna sju mål mat – för att stå rejält rustad inför den långa fastan. Traditionerna runt den kaloririka fettisdagen levde kvar även efter det att reglerna om fastan försvunnit med reformationen.
En vanlig måltid på 1800-talet var en fettrik fettisdagssoppa och fläskkorv. Eftersom det var sista chansen innan fastan att äta mjölk, ägg och vitt vetemjöl kanske en efterrätt i form av en fastlagsbulle stod på menyn.
Fettisdagsbulle, semla, hetvägg...
Fastlagsbullen kallas även för fettisdagsbulle eller semla.
Hetvägg kallas den fastlagsbulle som serveras på ett djupt fat med varm mjölk. Under större delen av 1800-talet saknade dock semlan grädde och mandelmassa och det var då endast själva bullen som serverades i mjölk med lite kanel och socker.
Ordet semla har vi lånat in från tyskan, men ursprungligen kommer ordet det från latinets simila som betyder ’fint vetemjöl’, ’fint vetebröd’. På finlandssvenska är en semla det vi i Sverige kallar småfranska (jämför med tyskans semmel).
Ordet hetvägg kommer från tyskans heisswecken och syftar på fastlagsbullarnas ursprungligen kil- eller korsliknande form.
...wrapsemla och korv och bröd-semla
Traditionen med fastlagsbullar är något som vi i modern tid har behållit från fastlagsfestandet, det är många som uppmärksammar fettisdagen och tiden runt den med semlor i olika varianter.
Sedan ett par decennier tillbaka är semlor en del av bageriernas utbud under nästan hela januari och februari, och under de senaste åren har det dykt upp semlor i diverse nya former, till exempel wrapsemlor och semlor som ser ut som korv med bröd. Det återstår att se om det är en tillfällig trend – men att traditioner förändras över tid är ett som är säkert.
Påskens alla dagar
Fastlagen
Fastlagen kallas de de tre dagarna innan den kristna fyrtiodagarsfastan före påsk startar på askonsdagen.
- Fastlagssöndagen Öppnas i nytt fönster.
- Blåmåndagen Öppnas i nytt fönster.
- Fettisdagen Öppnas i nytt fönster.
- Askonsdagen Öppnas i nytt fönster.
Stilla veckan
Fastans sista vecka har i folktraditionen fått flera olika namn, till exempel stilla veckan
, dymmelveckan
eller tysta veckan
. Inom kyrkan högtidlighålls Jesus lidande och död under den här veckan. I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.
Måndagen och tisdagen i stilla veckan har inga egna benämningar i den kyrkliga kalendern men kom med tiden att i folkmun ta över benämningarna från fastlagen, alltså blåmåndagen
och vita tisdagen
, svarta tisdagen
eller stinnkaketisdagen
.
- Palmsöndagen Öppnas i nytt fönster.
- Dymmelonsdagen Öppnas i nytt fönster.
- Skärtorsdagen Öppnas i nytt fönster.
- Långfredagen Öppnas i nytt fönster.
- Påskafton Öppnas i nytt fönster.
Påskveckan
I den kyrkliga kalendern inleds påskveckan med påskdagen, och pågår till och med lördagen innan andra söndagen i påsktiden.