- Startsida
- Utforska
- Bloggar och poddar
- Folkminnesbloggen
Folkminnesbloggen
En blogg om skatter och kunskaper från arkiven
-
De äter våra djur!
I bloggtexten diskuterar Tommy Kuusela vandringssägner och ryktesspridning om sällskapsdjur som hamnar på menyn hos främlingar.
-
Trollsländans flykt – Folkliga föreställningar om trollsländor
I Sverige finns över 60 arter trollsländor. Deras utseende, flygstil och blotta närvaro har lett till olika typer av folkliga föreställningar. Det är positiva och negativa observationer i form av liknelser, vädertydor, fiskemärken, varsel, föreställningar om skallighet och blindhet samt tankar om trollsländans koppling till både troll och djävulen själv. Därtill finns många av de namn de fått i folkmun bevarade.
-
Mina födelsedagar: Trevligheter, temafester och trauman
Susanne Nylund Skog lyfter fram huvuddragen i svaren på vår frågelista om födelsedagsfirande och på så vis ger en översiktlig bild av nutida födelsedagsfirande i Sverige bland de som svarat.
-
Mylingen
Låter benämningen myling bekant? I så fall kanske det kan vara på grund av att du tänker på de återkommande spökhistorierna i Astrid Lindgrens barnböcker. Jag själv minns hur olika väsen var återkommande inslag i böckerna och filmerna om Emil i Lönneberga. Där berättar Krösa-Maja spökhistorier om alla möjliga väsen för att skrämma upp barnen, däribland nämner hon mylingen.
-
Fira högtider: Sätt att göra för att höra ihop
För många handlar julen om familj, släkt och särskilda traditioner medan midsommaren är mer kravlös och kopplad till vänner och bekanta. Det konstaterar Susanne Nylund Skog som tittat närmare på svaren från Isofs frågelista om firandet av högtider.
-
Trähästar och dalahästar i arkivens lekfulla stallar
Dalahästen är ett levande kulturarv med lång historia som hantverk, prydnad, leksak, handelsvara, symbol och souvenir. Marlene Hugoson dyker ner i Isofs arkiv och följer dalahästens vandring genom mytologi, folklore, konst och historia.
-
Drottning Omma och Rödgavelsjätten
Dimmornas drottning Omma är en välkänd figur i den östgötska folktroskatten, och i Isofs arkiv finns många berättelser om henne.
-
Tio tips till folkminnessamlingarnas användare
I dag är folkminnesarkivens äldre samlingar mer tillgängliga än någonsin. Men hur kan man använda folkminnessamlingarna, och vad ska man tänka på? Fredrik Skott har samlat sina bästa tips.
-
Praktik, Folke och guldkorn ur arkivet
Isofs digitala folkminnesamling Folke innehåller som bekant en uppsjö diverse uppteckningar som berör allt från bondelivets sådd och skörd, till folkmedicin mot gulsot, till firandet av årets alla högtider. Det berör det centrala i människans vardag och hur livet har cirkulerat kring det lokala samhället och folktron som byggts upp genom tiderna. Jag är nu halvvägs genom min praktik på Isof i Göteborg och har under min tid transkriberat hundratals små handskrivna lappar i Folke. Ibland är de svårtydda, stundtals oläsliga, men de har alltid någonting intressant eller underhållande att berätta. Jag tänkte därför dela med mig av några guldkorn som jag har hittat i arkivet.
-
Elisabet-kaffe, Sigvard-dagen och annat namnsdagsfirande
Namnsdagar och namnsdagsfirande är traditionsbundet och huvudsakligen inriktat på familj och släkt.
-
Anders Gustav Bördh och kampen för Dalsland
”Dals egen apostel” Anders Gustav Bördh vigde en stor del av sitt liv åt hembygdsforskning och i Isofs arkiv finns ett stort folkminnesmaterial som han samlade in. Vem var Bördh och hur arbetade han? Utifrån Bördh och hans verksamhet tecknar Fredrik Skott här en bild av det tidiga 1900-talets folkminnesinsamling, dess koppling både till dåtidens politiska strömningar och hembygdsrörelsens eldsjälar.
-
Folkloristiska klassiker 3: Nordisk jul, del 1 och 2
I en serie blogginlägg botaniserar forskningsarkivarie Tommy Kuusela och avdelningschef Fredrik Skott, båda själva hängivna boksamlare, bland floran av mer eller mindre kända böcker av svenska folklorister och folkminnessamlare. Det här är tredje delen i denna serie och den utvalda boken är Hilding Celanders Nordisk jul (1928).
-
Vintermörker, Kyndelsmässodag och sovande björnar
Emma Pettersson Juntti, praktikant på institutet för språk och folkminnen i Uppsala skriver om folktro, föreställningar och traditioner under den mörkaste och kallaste tiden på året.
-
Psalmodikon – ett immateriellt kulturarv som förs vidare
Under 1800-talet var psalmodikon kanske det vanligaste instrumentet i Sverige. Med tiden föll instrumentet i glömska, men har aldrig försvunnit helt och i dag finns flera verksamma psalmodikonspelare. Susanne Nylund Skog åkte till Nordiska psalmodikonförbundets årsmöte för att undersöka hur ett immateriellt kulturarv främjas och förs vidare.
-
Folkloristiska klassiker 2: Varulven i svensk folktradition
I en serie blogginlägg botaniserar forskningsarkivarie Tommy Kuusela och avdelningschef Fredrik Skott, båda själva hängivna boksamlare, bland floran av mer eller mindre kända böcker av svenska folklorister och folkminnessamlare. Det här är andra delen i denna serie och den utvalda boken är Ella Odstedts Varulven i svensk folktradition (1943).
-
Folkloristiska klassiker 1: Gammal folktro från Gagnef i Dalarne
Vill man fördjupa sig i äldre tiders folkliga kultur är folkminnesarkiven en given utgångspunkt, en annan är den flora av både äldre och yngre samlingar och studier som redan finns utgivna. I en serie blogginlägg botaniserar forskningsarkivarie Tommy Kuusela och avdelningschef Fredrik Skott, båda själva hängivna boksamlare, bland floran av mer eller mindre kända böcker av svenska folklorister och folkminnessamlare. Först ut är Anders Gagnérs bok Gammal folktro från Gagnef i Dalarne (1918).
-
Ragnar Nilsson och folkets minnen
Värmlänningen Ragnar Nilsson var av en av Sveriges allra flitigaste folkminnesupptecknare. Bara i Isofs samlingar finns mer än 55 000 sidor uppteckningar som bär hans namn. Vem var Ragnar Nilsson? Och varför ägnade han så mycket tid och energi åt att intervjua äldre kvinnor och män på den svenska landsbygden? I detta blogginlägg presenteras Ragnar Nilsson och hans arbete av Fredrik Skott, chef för Isofs avdelning i Göteborg.
-
I minnet är leken livet
Leka med klippdockor, byta samlarkort, hoppa twist, spela kula, bygga koja, leka familj och leka krig ... Genom en webbfrågelista har vi fått in hundratals berättelser och minnen som handlar om barns lekar under de senaste femtio åren.
-
Kvinnor och tjejer i fädrens spår
Kvinnor fick inte delta i Vasaloppet förrän år 1981 och det dröjde ytterligare 16 år innan tävlingen fick en damklass. Vid sidan av Vasaloppet startades år 1988 ett separat skidlopp för kvinnor, Tjejvasan. Forskarna Karin S Lindelöf och Annie Woube berättar om kvinnornas plats i Vasaloppet genom tiderna.
-
Säsong för både semmelälskare och traditionalister
Nu pågår semmelsäsongen för fullt, och det är en tradition som många uppmärksammar. Men när man bör äta semlor, och vad som egentligen ska räknas som en semla – där går åsikterna isär.
-
Skade och Ull – två mytiska skidlöpare i Norden
Så här i skidåkartider vänder vi blicken mot vår mytiska forntid och våra två äldsta namngivna skidåkare från Norden – Skade och Ull.
-
Julbocken – en skrämmande föregångare till jultomten
Vem är egentligen julbocken och var kommer han från? Här tittar vi närmare på jultomtens föregångare.
-
Luciatåg – en levande tradition i ständig förändring
I Isofs arkiv finns ett rikt material om luciafirandets brokiga och föränderliga historia. En ny webbfrågelista visar att luciatåget är en levande tradition och luciafirandet en högtid som många uppmärksammar och uppskattar.
-
Tillsammans i glädje mot gemensamma mål
Föreningslivet är viktigt för den enskilda personen men också för samhället och för demokratin. Det visar svaren på en webbfrågelista om föreningsliv som Isof skickat ut i samband med demokratiåret 2021.
-
Väderprognoser från Isofs arkiv
Många rönnbär ger snöig vinter och när Anders slaskar kommer julen att braska. I en ny samling i Isofs arkiv finns tusentals vädertydor och vädermärken från hela landet.
-
Som en bro över mörka vatten
Staden Göteborg har precis lagom till 400-årsjubileet begåvats med en ny bro, Hisingsbron. Folkminnesarkivet tittar här närmare på broar och överfartsvägar i Göteborgsområdet.
-
När ugglan säger klävitt
Föreställningen om att ugglan förebådar död var i äldre tid vida spridd, men folkminnessamlingarna berättar mer om de gåtfulla och nattaktiva ugglorna. Bland annat om dess skyddande funktion och hur dess beteende kunde avslöja väderleken. I det här inlägget diskuterar Isofs forskningsarkivarier, Marlene Hugoson, Annika Karlholm och Tommy Kuusela, ugglan i den folkliga föreställningsvärlden.
-
Johan Miloš Dimitri Taikon
I år firas den Internationella romadagen för femtionde året i rad. För att högtidlighålla dagen uppmärksammar forskningsarkivarie Charlotte Hyltén-Cavallius Johan Dimitri Taikons (1879–1950) gärning. Taikon hade en stark ställning inom den romska gruppen och kom att bli en nyckelperson i dokumentation av sagor, folklore och språk. Blogginlägget har tillkommit i samarbete med Fred Taikon, barnbarn till Johan Dimitri Taikon och ordförande för kulturföreningen É romani glinda.
-
Handsprit, hägg och syren – att dokumentera det förgängliga under en pandemi
1000 fotografier. Det är summan som hitintills samlats in för att dokumentera coronapandemin vid arkivet i Uppsala. Fotografierna är tagna av Isofs medarbetare och donerade från allmänheten, från Norrbotten till Skåne och i några fall av svenskar i utlandet. Många gånger är bilden dokumenterande i sig eller genom bildsviten den ingår i, men i några fall följs den också av en kort berättelse eller kommentar som kontextualiserar det som fångats på bild – och det som kanske saknas.
-
Inte som andra jular
Uteblivna eller digitala sammankomster, utomhusfiranden och julpynt som tröst – julen 2020 blev annorlunda för många. Susanne Nylund Skog har tittat närmare på de berättelser som skickats in via Isofs frågelista om jul och nyår i pandemitider.
-
Ett nystan av sammanhang, relationer och terapi
Meditation, en källa till umgänge eller bara något som killar och sticks? Känslor och minnen förknippade till stickande och stickat är många och olika. Sofie Mortensen reflekterar kring svaren från Isofs frågelista på temat.
-
Stickning i arkivet
I samband med Isofs pågående insamling Stickning och stickat , har Sofie Mortensen tittat närmare på vad det äldre materialet i Isofs arkivsamlingar i Göteborg berättar om stickning.
-
Från lyxiga kylskåp till coronabunkring
Hur vi förvarar vår mat säger inte bara något om oss som personer, utan också om tiden vi lever i. Matilda Marshall fördjupar sig i resultatet av en nyligen avslutad frågelista om hemmens matförvaring, och hittar tecken på allt från teknisk utveckling till välutvecklade strategier för godisförvaring.
-
Midsommarnattens magi
Ritualer, tydor, mystiska blommor och eftertraktad dagg... Forskningsarkivarie Tommy Kuusela gör ett djupdyk i folktro kopplad till midsommar.
-
Enen, korset och Gunnar Arnborg
Ett spår av en kärleksstid, ett hem för en ande eller boskapets vakt? Lina Midholm berättar om den mytomspunna enen som till viss del flyttade in i hennes hem.
-
Samla sägner och skapa kulturarv
Under mellankrigstiden reste unga studenter runt i Sverige för att samla in de gamlas sägner, som man befarade skulle glömmas bort. Susanne Nylund Skog och Fredrik Skott fördjupar sig i samlande, platsfokus och om sägner verkligen är något som försvunnit.
-
Att bota hosta i äldre tid
Att “kyssa ett vackert fruntimmer flere gånger” eller “ta in en tesked tjära, som den är”? Praoeleven Victor Håkansson Drevin har tittat närmre på huskurer ur arkivet.
-
Coronavirus, ryktesspridning och vandringssägner
I samband med oro eller rädsla har vi människor en förmåga att bli okritiska. Nu när rapporteringen om coronaviruset sprider sig världen över följer ryktesspridningen i dess fotspår. I det här blogginlägget tittar Isofs forskningsarkivarie Tommy Kuusela närmare på några av de rykten som florerar om coronaviruset just nu, och ger även exempel på några vandringssägner med koppling till Asien.
-
Gloson, det fruktade spöksvinet
Så här i juletider är det högsäsong för den farliga gloson, en spöksugga som kan komma rusande mot en under mörka vinternätter.
-
Tradition och modernitet i julkalendern
I radion sändes den första svenska adventskalender år 1957. Några år senare började adventskalendrarna – senare julkalendrarna –i tv. Med åren har julkalendern blivit till en ritual som inte bara markerar dagarna fram till julafton utan också, på sitt sätt, synliggör julens många traditioner.
-
Avhysningar, trakasserier och anpassningar
Att ha växt upp i läger och levt ett kringresande liv karaktäriserat av tillfälliga vistelser, avhysningar och uppbrott är gemensamma erfarenheter för de flesta svenska romer födda under den första dryga hälften av 1900-talet. Forskningsarkivarie Charlotte Hyltén-Cavallius berättar här om några av resultaten från forskningsprojektet I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet .
-
Det är roligt att flytta, det måste hända saker i livet då och då
Under 2018 samlade Isof in berättelser om att flytta. Berättelserna rymmer egna flyttar och andras, glädje och sorg, humoristiska anekdoter och smärtsamma erfarenheter.
-
Vad gjorde du på rasterna?
I somras samlade vi in berättelser om vad barn och unga gjorde och gör på rasterna – i skolan, på skolgården eller däromkring. På bara några veckor delade mer än 300 personer med sig av sina minnen av rasternas lekar, sånger och raster.
-
Blodiga trollformler
I den döde Albert Sanders västficka fanns en papperslapp med blodstänkta, och förmodligen flitigt använda, trollformler som skulle stilla blod, döva värk och lindra ormhugg. Detta spännande arkivmaterial samlades in av folkminnesinsamlaren Gustaf Ericsson under andra hälften av 1800-talet, och finns än i dag kvar i Isofs arkiv.
-
Mors dag i förändring
I år fyller mors dag 100 år i Sverige, och fars dag kommer i höst att firas för 88:e året. Båda dagarna infördes under en annan tid med andra värderingar, och förhållningssättet till dem har till viss del förändrats över tid. Isof har nyligen gjort en insamling på temat och Lina Midholm tittar närmare på berättelser och tankar om de båda dagarna.
-
Eid al-om – morsfesten
Mors dag firas på olika datum runtom i världen. För många svenskar är eid al-om (morsfesten) den 21 mars en viktig högtid.
-
Drakar – ständigt aktuella väsen
Det tredje och sista blogginlägget om Game of Thrones i arkiven handlar om tv-seriens signaturväsen – draken. Daenerys Targaryen är inte ensam om sin vurm för drakar, det är ett väsen som skrämt och fascinerat oss i tusentals år.
-
White walkers, draugar och spöksoldater
Game of thrones i arkiven 2/3
-
Fimbulwinter is coming
Blåbleka gengångare, drakar, kärleksmagi och jättar – Isof har ett alldeles eget Game of Thrones i arkiven. Tommy Kuusela dyker in i tv-seriens magiska värld och hittar många paralleller till nordisk folktro och kulturhistoria.
-
Kärleksmagi genom tiderna
Från signerier och dekokter till K-brunnar och dejtingappar. Längtan efter kärlek är allmänmänsklig, och i alla tider har vi försökt hjälpa naturen lite på traven. Tommy Kuusela tittar närmare på kärleksmagi genom tiderna.
-
Lätt-kramas och lajva överklass
Handtag, famntag, klapp eller kyss? Vi tittar närmare på hälsningarnas komplicerade värld.
-
Vem var Lucia?
Dagens vitklädda lucia med ljus i hår skred in i den folkliga traditionen ganska nyligen. Tommy Kuusela tittar närmare på de många tolkningar som har funnits om vem luciagestalten tänktes vara i bondesamhället.
-
Kappa – ett japanskt folktroväsen
Kappa i japansk folktro var från början ett hotfullt och olycksbådande väsen som mer och mer har tagit skepnaden av en gullig figur för att passa in i dagens japanska samhälle. Tommy Kuusela har rest runt i kappas hemland.
-
Hemvändarkvällar i juletid
Juldagen och annandag jul är på flera håll i landet kända som de stora ”hemvändarkvällarna” då de som har flyttat från orten, men som har familj kvar, kommer hem och firar jul och samtidigt passar på att gå ut och träffa gamla vänner och bekanta. Lina Midholm har följt traditionens uppkomst och spridning.
-
Samlarna
Frimärken, fåglar, tekannor, sudd eller stenar – många av oss har en eller flera samlingar där hemma. Susanne Nylund Skog, som själv samlar på lergökar, tittar närmare på samlande och samlare.
-
Karl Gösta Gilstring – en storsamlare
Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samling innehåller tiotusentals uppteckningar insamlade under ett halvt sekel. Susanne Nylund Skog berättar om en hängiven samlare av folkminnen.
-
Hur kom jultomten till Sverige?
Våra dagars jultomte är inte särskilt gammal när det kommer till jultraditioner, men hans rötter går att spåra ända till 200-talets Mindre Asien. Tommy Kuusela dyker ned i tomtens långa och brokiga historia.
-
Julbröd med magisk kraft
Förr i tiden var skådebröd och julhögar ett självklart inslag på många julbord runtom i landet. Åsa Holmgren vill inspirera dagens julfirare att ta upp en gammal tradition.
-
Skrämselväsen i äldre tid
Förr i tiden, och kanske även i dag, var det vanligt att vuxna tog till påhittade skräckgestalter för att skrämma barn till lydnad eller för att skydda dem från farliga platser. Tommy Kuusela har grottat ner sig i bäckahästen, brunnsgubben och andra vanliga skrämselväsen.
-
Häxhatten
Medan påskens häxor bär huckle, har halloweenhäxan en hög, spetsig hatt. Fredrik Skott tittar närmare på häxhattens historia och dess roll i vårt moderna halloweenfirande.
-
På galgbacken
Ett drygt sekel har gått sedan det sista dödsstraffet i Sverige verkställdes, men fortfarande syns spår efter avrättningarna i landskapet. Josefin Pettersson besöker galgbacken i Valle härad och funderar över den historia och de berättelser som finns knutna till de gamla avrättningsplatserna.
-
Uttern Ludde
Det går inte att få nog av uttrar – de är otterly amazing , tycker institutets Tommy Kuusela som studerat utterns roll i folklore och religiösa traditioner.
-
Brynost
"Man tager tie kanner nymjölk och i denna röres ett halvt skålpund mjöl". Så börjar ett recept på brynost som Bengt Edqvist hittade i folkminnesarkivet. Visst måste man testlaga!
-
Skatan
Skatan är en vanlig fågel i Sverige och den finns med i flera av våra folkminnesuppteckningar. I folktron har skatan förknippats med både lycka och olycka.
-
Regnbågen
Regnbågen har fascinerat oss i alla tider. I svensk folktro finns många föreställningar om det färgglada naturfenomenet.
-
Digerdöden
Minnet av digerdöden levde kvar länge i folktraditionen. Här tittar vi närmare på sägner runt den förödande farsoten.
Om bloggen
Våra folkminnesarkiv bloggar om verksamheten och materialet i samlingarna.