- Startsida
- Utforska
- Bloggar och poddar
- Sånt vi bara gör
Sånt vi bara gör
En blogg om sånt vi inte funderar över varför vi gör
-
Att återanvända ortnamn
Hur kommer det sig att vi har ortnamn som Paris , Betlehem och Jeriko på Sverigekartan? Namnforskaren Kristina Neumüller tittar närmare på det här med uppkallelsenamn.
-
Vokaler i förändring
Att ständigt utveckla uttalet av vokaler är nåt vi bara gör. Lena Wenner beskriver balansgången som pågår mellan tal och skrift, och mellan generationer, när vårt uttal av vokaler förändras.
-
Omvänd ordföljd och annan ordföljd
Det mesta i språket är sånt vi bara gör, menar Lars-Gunnar Andersson. Här skriver han mer om regler som bara blir vårt språk, utan att någon lär ut dem till oss.
-
Det var en gång och jag minns när
Berättelser är mer än sagor. Faktum är att vår vardag är fylld av berättelser om högt, lågt, viktigt och oviktigt. Susanne Nylund Skog tittar närmre på hur vi berättar.
-
De svenska tonaccenterna
Att använda ordet tomten för att beskriva såväl en julfigur som en trädgård är något många med svenska som modersmål bara gör. Mathias Strandberg skriver mer om svenskans tonaccenter.
-
Suddgummin och upplevelser
Många av oss samlar – vissa högst medvetet och andra utan att de tänker aktivt på det. Susanne Nylund Skog har undersökt människans till synes grundläggande behov av att samla.
-
Texterna omkring oss
En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt! Hur språk paketeras säger något om både avsändare och mottagare. Maria Löfdahl fördjupar sig i de skrivna budskap vi möts av i vardagen.
-
Vi ses när vi råkas
Har vi ett behov av att rama in våra relationer med hjälp av vanliga uttryck när vi möts? Inga-Lill Grahn har tittat närmre på saker vi bara gör när vi träffas.
-
En intensiv utbildning är inte lika kul som en skum banan
De kan påverka förtroendet för skribenten, de kan irritera – och de kan locka till skratt. Språkvårdaren Lena Lind Palicki har tittat närmre på vår, minst sagt blandade, relation till särskrivningar.
-
När platser får smeknamn
Hur kommer det sig att vissa namn på platser tas för givna, utan att de någonsin fastställts av någon namngivningsnämnd? Namnforskaren Kristina Neumüller undersöker fenomenet när platser får smeknamn.
-
Namn på fordon och föremål
Ett gosedjur, en bil och till och med robotgräsklippare är saker många av oss tenderar att ge namn till. Har vi ett större behov av att namnge vissa ting än andra, och hur väljer vi namnen? Isofs Katharina Leibring, docent i nordiska språk, reflekterar över hur vi döper föremål och ting.
-
Lisa vet jag inte om ska sluta hos oss
Lisa ska sluta hos oss , Lisa ska hos oss sluta eller Lisa ska sluta hos vi? När vi uttrycker oss på vårt modersmål funderar vi inte så mycket på språkets former och deras inbördes ordning. Språkforskaren Erik Magnusson Petzell tittar närmare på sådant vi bara säger och sådant vi bara inte säger.
-
Tacka för maten
Tacktal vid middagar – vanligt hyfs eller gammaldags tradition på väg bort? Charlotte Hyltén-Cavallius skriver om att tacka för maten.
-
Att säga sitt namn är att berätta sin historia
Många svenskar är vana vid att de flesta har ett (eller flera) förnamn och ett ärftligt släktnamn som ofta är gemensamt för hela familjen. Så har det inte alltid varit i Sverige. Lyfter vi blicken kan vi också konstatera att det fungerar på andra sätt i andra delar av världen.
-
Läkaren som talade som en femåring
Flerspråkiga människor kan inte sina språk på precis samma sätt – för de flesta är vissa situationer, vissa ämnen eller vissa personer vikta för ett visst språk. Det berättar språkforskaren Sofia Tingsell.
-
Personnummer – bättre än namn?
I vissa sammanhang är namnet inte tillräckligt som presentation. I kontakten med exempelvis myndigheter och kundklubbar behövs något mer exakt och unikt. Språkforskaren Susanna Karlsson tittar närmare på personnumrets viktiga roll i det svenska samhället.
-
Vi namnger våra djur
Från Brunte och Vackerko till Messi och Wilma . I alla tider har vi namngivit djuren som står oss nära. Katharina Leibring berättar om djurnamn nu och då.
-
Kindpussas och lajva överklass
Pussa på kinden eller i luften? Börja på höger eller vänster sida? Och ska det vara en, två eller tre pussar? Det här med kindpussar är inte alltid helt lätt. Susanne Nylund Skog tittar närmare på en hälsningsform som vållar både osäkerhet och obehag hos många.
-
När man talar om trollen...
... så står de kanske där i farstun. Att prata om andra personer är en fundamental del av den mänskliga samvaron. Språkforskaren Jenny Öqvist berättar om hur vi talar om andra personer i våra dagliga samtal.
-
Nycklar på bordet
I Sverige har nog de allra flesta hört talas om att det betyder otur att lägga nycklarna på bordet. Fredrik Skott berättar om en vardagsmagisk föreställning med rötter långt tillbaka i tiden.
-
Om hälsande
Hälsningar pågår runtom oss hela tiden. Hur många gånger hälsar du varje dag? Har du någonsin tänkt på hur du hälsar och när? Jenny Nilsson tittar närmare på hur vårt vardagliga hälsande egentligen går till.
Om bloggen
Forskare från olika områden bloggar om sånt vi bara gör och varför vi gör det.