• Huvudmeny

1 september 2020

Inte bara Alice och William – om namngivning av småbarn under 2010-talet

Namntoppen för småbarn har varit stabil under hela 2010-talet. Samtidigt är det allt fler barn som får ett helt unikt namn eller en helt unik stavning. Namnforskaren Katharina Leibring redogör för trender och tendenser runt de senaste årens småbarnsnamn i Sverige.

Ett kollage med namn i vit text i olika storlekar mot svart bakgrund. Namnen är slumpmässigt utvalda av de populära barnnamn som nämns i artikeln.

Många namn har hållit sig populära som barnnamn under ett helt decennium. Kommer vi höra samma namn ropas på lekplatser om tio år?

Så är ännu ett decennium av namngivning till ända. I den här artikeln vill jag lyfta fram en del trender och tendenser runt de senaste årens småbarnsnamn i Sverige. Jag använder mig av SCB:s statistik, dels över de 100 mest populära tilltalsnamnen som givits ett visst år (efter sammanförning av olika stavningsvarianter), dels de datafiler som visar alla olika namnformer som fått minst två bärare under ett visst år. Det kan vara värt att understryka att de förnamn som inte är tilltalsnamn följer andra trender – här finns plats för namn ur släkten även om de inte skulle vara dagspopulära som tilltalsnamn.

De mest populära namnen

Namntoppen för småbarn har varit stabil under decenniet. Detta innebär att det är ganska få nya namn som nått 100-i-topp-listan; 128 namn för flickor och 121 namn för pojkar. De flesta namnen på toppen idag har legat där sedan 00-talet, somliga ända sedan 90-talet.

Små förändringar i pojknamnen

Alla pojknamn utom ett på tio-i-topp-listan 2019 fanns på 100-i-topplistan redan år 2000, och flera var toppnamn redan då. Totalt har 19 pojknamn någon gång varit bland de 10 mest populära något år (se ruta 1). Av dessa har sju namn befunnit sig bland de tio första hela decenniet, nämligen William, Liam, Lucas, Oliver, Oscar, Hugo och Adam. Det enda namnet med snabbkarriär är Matteo, som kom in på 100-listan först år 2012 och på tio-i-topp 2019.

Tabell 1: Pojknamn på tio-i-topp under 2010-talet

Adam

Alexander

Axel

Charlie

Elias

Emil

Filip

Hugo

Leo

Liam

Lucas

Matteo

Noah

Oliver

Oscar

Theo

Viktor

William

Vincent


24 nya pojknamn kom in på 100-listan någon gång under decenniet och nästan alla finns fortfarande kvar där år 2019. Av de 27 namn som har åkt ut hade många funnits på listan ända sedan före år 2000. Några namn som var mycket populära runt millennieskiftet men som nu försvunnit är Jonatan, Linus, Markus, Sebastian och Simon. Vi kan konstatera att namntoppen förändras ganska långsamt, men att bärarna till de namn som åkt ut nu har vuxit upp och fått egna barn – som ges andra namn.

Alice populärast bland flicknamnen

Toppen bland flicknamn är ganska stadig också den. Totalt har 20 namn nått tio-i-topp någon gång under 2010-talet (se ruta 2). Det är dock bara ett namn, Alice, som legat där under hela decenniet, medan tre namn, Ebba, Ella och Maja, har funnits däruppe alla år utom ett. Alla de 20 fanns även på 100-i-topp-listan år 2010, och alla utom Lilly och Freja även år 2000.

Tabell 2: Flicknamn på tio-i-topp under 2010-talet

Agnes

Alice

Alicia

Alma

Alva

Astrid

Ebba

Ella

Elsa

Emma

Freja

Julia

Lilly

Linnea

Maja

Molly

Olivia

Saga

Vera

Wilma

Listan över de 100 vanligaste flicknamnen är något rörligare än den motsvarande pojknamnslistan och flera flicknamn än pojknamn har kommit och gått. Totalt har 28 flicknamn kommit in någon gång under 2010-talet och 31 namn har lämnat listan. Flera av dessa namn har åkt in och ut på listorna ett par gånger, men några fanns där även redan under 00-talet. Bland tidigare toppnamn som lämnat listan finns Anna, Emelie, Frida och Lisa. Både svensk och internationell forskning har konstaterat att det fortfarande experimenteras mer med flickors namn; namnen har kortare omloppstid och deras popularitet skiftar mer, även om det verkar vara på väg att jämna ut sig.

Några trender

En synbar trend under 10-talet är den ökade individuella stavningen och det ökade antalet namn. SCB påpekar att 2019 fick nästan 9 000 barn ett antingen helt unikt namn eller en helt unik stavning. Den här trenden är tydligare bland namn som är nya i Sverige, liksom bland flickors namn jämfört med pojkars. Det sent inkomna flicknamnet Hailey har de senaste åren stavats på åtminstone tio olika sätt (Hailey, Hailie, Haylie, Haylee, Heylie osv.). Det likaledes ganska nya namnet Novalie stavas på minst tolv sätt: Nova-Lie, Nowa-Lee, Novalii, Novaliie osv. Ett variationsrikt pojknamn är namnraketen Matteo med minst åtta olika stavningar som Mathéo, Mattheo, Matéo. Och även toppnamnet William finns med åtta stavningar (Viljam, Villiam, Whilliam m.fl). Vi kan konstatera att flera former av samma grundnamn är populära samtidigt. Några exempel bland toppnamnen är William och Liam, Alice och Alicia, Theo och Theodor. Lite längre ner på topplistorna finns Matilda, Tilda och Tilde, Isabelle och Isabella, Sam och Samuel.

Under hela 2000-talet har det också varit en stadig nedgång av antal bärare av de mest populära namnen, en nedgång som blivit ännu tydligare under de senaste åren. År 2000 gavs något av de 100 mest populära namnen till ca 78 % av flickorna och ca 82 % av pojkarna, att jämföra med siffrorna för år 2019: 54 % av flickorna och 57 % av pojkarna fick något av de 100 då mest populära namnen. Nedgången har skett trots att antalet födda barn har ökat från ca 90 000 barn år 2000 till ca 114 000 barn år 2019. I den absoluta flicknamnstoppen var Julia vanligast år 2000, med över 1 200 namnbärare det året. Fyra ytterligare flicknamn nådde över 1 000 bärare år 2000. År 2019 var det bara 688 flickor som fick heta årets toppnamn Alice. På pojknamnssidan år 2000 hade de åtta första namnen över 1 000 bärare vardera, med Filip som etta. Det senaste pojktoppnamnet, Lucas, gavs 2019 till blott 768 pojkar. De vanligaste pojknamnen har alltså fortfarande fler bärare än de vanligaste flicknamnen, även om antalet pojkar som får de mest populära namnen också har minskat.

En rad engelska pojknamn blev populära under inledningen av 2000-talet och har stabiliserat sig på 100-i-topplistan under 2010-talet. De har ofta sina rötter i engelska. Några exempel är Elliot, Elton, Melvin och Milton. Vi ser också flera nya namn från de stora invandrargrupperna på 100-i-topplistan, särskilt efter 2016. På topplistan för pojkar finner vi Ali, Amir, Mohammad (med många stavningsvarianter) och Omar, medan det är bara Maryam på flicknamnslistan som kan sägas ha kommit med immigranter från Mellanöstern. I de flesta länder och kulturer är det vanligare att pojkar ges traditionella namn hämtade från släkt och tidigare generationer, medan flickor ges mer varierande namn, vilket kan förklara varför vi har fler arabiska pojknamn än flicknamn på topplistan.

Vi kan också ana en liten tendens till att samma namn kan ges åt både flickor och pojkar. De traditionella Kim och Alex har båda varit vanliga men tappar nu i popularitet. Namnet Charlie har börjat ges åt flickor och namnet Lykke åt pojkar. Även Jamie och Tintin ges till båda könen liksom Lo och Mika. Ofta brukar så kallade könsöverskridande namn först ha varit pojknamn för att sedan tas i bruk för barn av båda könen. Namnen Lykke och Lo är två undantag eftersom de tidigast använts som flicknamn. De könsöverskridande namnen är sällan sådana som har någon lång historia i Sverige. Flera av dem är hämtade från engelskan där förnamnen sedan länge vandrar mer mellan könen.

Dubbelnamnens återkomst?

Om vi lämnar de allra mest populära namnen och studerar småbarnsnamnen i stort kan vi först konstatera att det nyss avslutade decenniet inte blev det årtionde då dubbelnamnen gjorde comeback. Vi namnforskare hade trott oss kunna förutspå en sådan trend med tanke på att dubbelnamnen började bli populära redan på 1920-talet och namntyper brukar komma tillbaka efter ungefär 90 år. Men nej, Ulla-Britt och Sven-Erik blev inga nya modenamn. Små tendenser finns dock till att nya namnkombinationer har börjat användas, men det är absolut ingen trend ännu.

Flera flickor får dubbelnamn och kombinationerna är mer varierade än för pojkarna. Det är framförallt dagens populära tvåstaviga namn, t.ex. Lilly, Nora och Vera, som varieras med hjälp av efterleder, särskilt -Li och -Lo i flicknamn. Några exempel är Lova-Li, Lilly-Lo, Nora-Li och Vera-Lo. Traditionella dubbelnamn som dock givits till flera flickor under de senaste åren är Anna-Lisa, Anna-Maria och Maja-Stina. Ännu ett traditionellt namn som både kan skrivas ihop och ges som namn med bindestreck är Maj-Lis (Majlis). Räknas bägge namnformerna ihop har över 60 flickor fått namnet sedan 2014 vilket gör Maj-Lis till det vanligaste dubbelnamnet under de senaste åren. Från engelskan har namnen Emmy-Lou och Lily-Rose hämtats, kanske också Anna-Belle, som även skrivs Anabel och Annabelle i folkbokföringen.

Det är betydligt färre pojkar som har fått dubbelnamn och här dominerar namn med förleden Carl-/Karl-. De två vanligaste namnen är Carl-Johan och Carl-Axel med drygt 30 bärare var de senaste fem åren. I efterlederna syns också populära namn som Hugo, Oscar och Wilhelm. En ny kategori är dubbelnamn av arabiskt ursprung som Amir Ali och Mohamed Amin. Det är dock ännu längre kvar än för flickornas del till att några dubbelnamn för pojkar ska komma upp på topplistorna.

Varifrån hämtas namnen?

Ser vi på tänkbara inspirationskällor till 10-talets babynamn så är namn från Astrid Lindgrens fiktiva världar fortfarande aktuella. Lovis, Ronja, Alfred och Melker ligger på topplistorna, liksom ”långkörarna” Emil och Alva. De tidigaste Harry Potter-läsarna har blivit föräldrar vilket gjort att namnet Harry fått en tidig renässans. Kanske har också föräldrarna till en del barn med namnen Hedvig, Lily och Luna inspirerats av J.K. Rowlings böcker. Många förnamn har hämtats från svensk och engelsk/amerikansk populärkultur, både verkliga namn och sätt att namnge. Uppgången av Frans under 2019 kan hänga ihop med den populäre sångaren Frans Jeppson Wall, och en del namngivare har nog haft Céline Dion i åtanke när de namngivit sina döttrar. Vi ser också en viss ökning av det amerikanska sättet att använda ortnamn som förnamn: Troja och Havanna finns som flicknamn, London och Memphis som pojknamn. De ortnamn som används som flicknamn slutar gärna på ett könsmarkerande ‑a. Dagens föräldrar har i vissa fall inspirerats av de nya kungliga barnens namn. Såväl Estelle som Nicolas och Leonore har ökat i användning de senaste åren; Nicolas har t.o.m. kommit in på 100-i-topplistan. Att Charlie som flicknamn har varit populärt kan hänga ihop med att både Gustav Fridolin och Alex Schulman har gett sina döttrar detta namn. Och nog har Josefin Sundströms Maj-Lis, född 2009, bidragit till att just det dubbelnamnet har fått en renässans.

Många av toppnamnen i Sverige är också populära småbarnsnamn i andra länder. Det gäller namn som Ella, Olivia, Noah, Oliver och William. Ett gemensamt namnförråd för babynamn tycks ha uppkommit, även om det finns landsegna inslag i namntopparna, och ibland andra popularitetscykler. Emma är t.ex. mycket populärt i flera länder just nu medan det i Sverige hade sin storhetstid före och runt millennieskiftet. I Norge ligger Ada högt, och i Danmark Karla och Valdemar. Ava är populärt i både Storbritannien och USA, medan det i Tyskland finns många små Mia, Ben och Finn. Inget av de här nämnda namnen är särskilt vanliga i Sverige idag.

Den klassiska tregenerationerscykeln (att vi namnger våra barn efter våra far- och morföräldrar) syns genom att en del namn som var populära på 1910- och 1920-talen har kommit igen. Flicknamn som Astrid, Edith, Linnéa, Majken, Rut och Svea hör hit, liksom pojknamnen Algot, Ebbe, Folke, Otto och Tage. Småbarnsnamn rör sig, som jag har visat, i ganska långsamma cykler och därför är en del namn som var populära runt sekelskiftet 1900 och fick en renässans vid 1900-talets slut fortfarande mycket gångbara. Hit hör flera av toppnamnen som Hugo, Oscar, Maja och Julia.

Som alltid när det gäller namngivning av småbarn är många trender, namn och idéer i omlopp samtidigt. De glider in i varandra och påverkar de nyblivna föräldrarna både medvetet och omedvetet. Det kan därför vara svårt att urskilja vad som ligger bakom ett visst namns eller en viss namntyps popularitet vilket gör det ännu svårare att förutspå vilka förnamn som kommer att vara populära om tio eller tjugo år.

/Katharina Leibring

Läs mer

Namn i almanackan

Nyhet: Alice och Lukas populäraste namnen 2019 (31 januari 2020)

Aktuellt namn: Hedda och Frans (februari 2020)

Inblicken: ”Alla namn är fina på olika sätt”. Katharina Leibring om en studie av ungdomars attityder till förnamn (26 oktober 2017)

Litteraturtips

Aldrin, Emilia, 2011: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009. Uppsala. (Namn och samhälle 24.)

Aldrin, Emilia, 2014: Förnamnsvalet som resurs för förhandling av könsidentiteter och könsgränserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I: Studia anthroponymica Scandinavica 32. S. 169–191.

Frändén, Märit, 2013: ”Share a Coke with Geir.” Varför är det så stora skillnader mellan svenskt och norskt förnamnsskick?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster I: Studia anthroponymica Scandinavica 31. S. 61–98.

Gustafsson, Linnea, 2017: Förnamn med klass: fonetisk ljudsymbolism i ett intersektionellt perspektiv. I: Namn som kjelder. Red. av Tom Schmidt & Inge Særheim. Oslo. (NORNA-rapporter 96.) S. 85–96.

Leibring, Katharina, 2017: “Bra namn borde rulla av tungan.” Svenska tonåringars attityder till förnamnPDF (pdf, 257.5 kB). I: Namn och identitet. Red. av Unni-Päivi Leino m.fl. (NORNA-rapporter 94.) S. 23–49.

Leibring, Katharina 2014: Namn och namnbärare. Om könsneutrala, könskonträra och könsöverskridande namn.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster I: Navn og navnebærer. Red. av Martin Sejer Danielsen, Birgit Eggert och Johnny G.G. Jakobsen (NORNA-rapporter 45.) S 129–152.

Länkar

Statistiska Centralbyråns namnstatistiklänk till annan webbplats

Uppdaterad 07 september 2020

Om skribenten

Katharina Leibring är förste forskningsarkivarie i Uppsala. Hon forskar bland annat om nutida och tidigmoderna personnamn samt om djurnamn.

Kontakt:
katharina.leibring@isof.se

Fler inlägg från Namnbloggen