• Huvudmeny

7 februari 2020

Hedda och Frans

Hedda och Frans var årets klättrare på listorna över de mest populära namnen som gavs till nyfödda barn under 2019. Båda namnen är ursprungligen smekformer av andra namn och har sina rötter i helgonnamn.

Namnen Frans och Hedda har sina rötter i helgonnamnen Franciscus (Franciscus av Assisi) och Hedvig (Sankta Hedvig).

Klättrade mest på namnlistorna

”Hedda och Frans hetast 2019” var en rubrik i många tidningar den 31 januari 2020. Rubriken syftade på den färska statistiken över tilltalsnamn som givits nyfödda under år 2019. Alice och Lukas var de mest populära namnen, tillsammans med Olivia, Astrid, Liam och William, men Hedda och Frans var de namn som hade klättrat mest på namnlistorna jämfört med 2018.

Frans fick 448 nya namnbärare under året (jämfört med 315 året innan), och Hedda gavs som tilltalsnamn till 320 nyfödda (jämfört med 209 året innan).

Frans kom in på topp-100-listan år 2016 och har sedan rätt snabbt klättrat i listorna och var i den senaste statistiken det 27:de vanligaste pojknamnet i landet. I dag finns det drygt 3 000 personer som har Frans som tilltalsnamn. Av dessa är ca 2 000 födda på 2000-talet och av dem knappt 1 700 år 2010 eller senare. Medelåldern på bärarna är likväl 25 år, vilket betyder att många av de resterande 1 000 som bär namnet är betydligt äldre. I databasen Alla svenskars förnamn (1998) framgår att namnet har getts i viss mån under hela 1900-talet, med en låg topp kring 1920 och en i slutet på 1980-talet.

Även Hedda var mest populärt i slutet av 1800-talet. Under 1900-talet fick det väldigt få nya namnbärare, tills det på 1980-talet började stiga i frekvens. Hedda har varit inne och nosat på 100-i-topp-listan från och till under hela 2000-talet, men stigit märkbart i popularitet under de två senaste åren. Hedda bärs av ca 2 800 personer, av vilka nästan 2 700 är födda på 2000-talet. Medelåldern är 12 år.

Franciscus av Assisi och Sankta Hedvig

Både Hedda och Frans är ursprungligen smekformer av andra namn och båda har sina rötter i helgonnamn. Frans är en tysk smekform till latinets Franciscus, och firar därför namnsdag den 4 oktober som är den helige Franciscus minnesdag. Helige Franciscus var Franciskus av Assisi, som föddes i Italien i slutet av 1100-talet. Han var son till en rik klädeshandlare, men avsade sig fadersarvet efter att han upplevde en religiös omvändelse. Han levde sedan utan ägodelar och fast bostad, och ägnade sig åt att hjälpa fattiga och sjuka. Han samlade andra likasinnade omkring sig, och grundade sedan franciskanorden år 1223. Franciskus dog år 1226. Franciskus är ett av de mest kända helgonen, och han har givit namn till exempel till staden San Francisco.

Namnet Franciscus är ursprungligen ett binamn med betydelsen ’fransosen, franken’. I Sverige är det känt sedan medeltiden – en person vid namn Franses var faste i Bankekinds härad 1377, medan det tidigaste belägget för Frans i svenska källor är från 1427. I slutet på 1700-talet började formen Frans också förekomma i almanackorna.

Hedda i sin tur är en nordisk smekform till Hedvig, och kan därför fira namnsdag den 15 oktober på Sankta Hedvigs minnesdag. Sankta Hedvig levde liksom Franciscus i början av 1200-talet. Hon var av kunglig, slavisk börd, och giftes som 12-åring bort till Henrik, som senare blev hertig av Polen. Tillsammans med sin man grundade hon cisterciensklostret i Trzebnica i Polen. Hon understödde kyrkan och föregick med gott exempel och hjälpte fattiga. Hon ska enligt legenden också självvalt ha gått utan skor på vintern. Som änka bosatte hon sig i klostret i Trzebnica. Hon dog år 1243 och helgonförklarades drygt tjugo år senare.

Namnet Hedvig går tillbaka på ett fornhögtyskt Haduwig, som består av två delar, hǫđ och vig/wig, som bägge betyder ’kamp, strid’. I en del svenska medeltida källor har man funnit belägg på namn som närmar sig Hedvig i formen, som Hedewiik, som dömdes till böter för nattbuller vid rådhusrätten i Stockholm år 1477. Det tidigaste belägget för Hedda i Sverige är från 1730. Sankta Hedvigs dag har firats den 15 oktober ända sedan 1500-talet. I Sverige firar Hedvig fortfarande namnsdag denna dag, och Hedda finns på den s.k. utökade listan i namnlängden. I den finlandssvenska namnlängden har Hedda haft namnsdag den 15 oktober tillsammans med Hedvig sedan år 1929.

Namnmode och namntrender

Namngivningen styrs ofta av trender och namnmode. De nyblivna föräldrarna undviker ofta att ge sitt barn ett sådant namn som finns i den egna och i föräldragenerationen, utan de ser bakåt på de namn som mor- och farföräldrar bär, och kanske också de som bars av generationen före dessa. Därför brukar namn återkomma med ca 80 års mellanrum. Frans och Hedda var båda likväl mest vanliga redan i slutet av 1800-talet och alldeles i början av 1900-talet; Frans hade som tidigare nämnts en topp kring 1920. Om föräldrarna har sökt inspiration i släkten har de alltså förmodligen sett ytterligare en eller ett par generationer bakåt. Namngivningen är emellertid ofta ingen enkel fråga för föräldrarna, och i många fall söker de inspiration på många håll samtidigt. Inte sällan kan man se att de påverkats av samtida kända verkliga eller fiktiva personer som burit ett visst namn. Under senare hälften av 1800-talet var den österrikiske kejsaren Frans Josef omskriven i tidningarna, medan Hedda förekommer som litterär figur i såväl den finska nationalskalden Johan Ludvig Runebergs Elgskyttarne (1832) och i den norska dramatikern Henrik Ibsens Hedda Gabler (1890). För de Hedda och Frans som fick sina namn år 2019 är det troligen mera sällan som helgonen eller namnens litterära kopplingar har påverkat namnvalet, utan mer sannolikt är att samtida trender har spelat in, och då kan föräldrarna mer eller mindre omedvetet ha påverkats av att skådespelerskan Hedda Stiernstedt och sångaren Frans Jeppsson Wall de senaste åren ofta förekommit i medierna.

/Leila Mattfolk

Läs mer

Nyhet: Alice och Lukas populäraste namnen (31 januari 2020)

Publikation: Förnamn i Sverige – kortfattat namnlexikon av Eva Brylla (2003).

Frantz(e) (sp. 109) i Sveriges medeltida personnamn, häfte_6PDF (pdf, 75.3 MB)

Hadvig (sp. 574) i Sveriges medeltida personnamn, häfte_9PDF (pdf, 78.8 MB)

Litteraturtips

Alla svenskars förnamn med Namnmaskinen, 1998. (CD-rom.)

Allén, Sture & Staffan Wåhlin, 1995. Förnamnsboken.

af Klintberg, Bengt, 2001. Namnen i almanackan

Nivanka, Eino, 1957. Suomalaisen almanakan nimipäivät ja kiinteät juhlapäivät vuosina 1705–1955länk till annan webbplats. I: Suomen almanakan juhlakirja.

Oja, Heikki, u.u. Svenska folkets helgonkalender.

Länkar

Scb.se: Alice och Lucas populäraste namnen 2019länk till annan webbplats (statistiknyhet 31 januari 2020)

Scb.se: Namnstatistiklänk till annan webbplats

Uppdaterad 07 september 2020

Om skribenten

Leila Mattfolk är Isofs namnvårdskonsulent som besvarar remisser och förfrågningar från andra myndigheter, främst vad officiella ortnamn beträffar. Hon har även ett intresse för företagsnamn och personnamn, och som finlandssvensk för det svenska namnskicket i Finland.

Kontakt:
leila.mattfolk@isof.se

Fler inlägg från Namnbloggen