• Huvudmeny

17 januari 2020

Theoderik och Didrik

Den högst aktuella nya tolkningen av Rökstenen har inneburit att flera personnamn nu är strukna ur historien. Här ska vi titta lite grann på ett av dessa, nämligen Þiudrikr.

Den berömda Rökstenen, världens mest kända vikingatida runsten, finns vid Röks kyrka i Östergötland och restes sannolikt under första halvan av 800-talet.

Den berömda Rökstenen, världens mest kända vikingatida runsten, finns vid Röks kyrka i Östergötland och restes sannolikt under första halvan av 800-talet. Runföljden med det som länge har setts som Theoderiks namn finns i den översta vågräta raden.

Den nyaste tolkningen av den omkring tolvhundra år gamla inskriften på Rökstenen har fått ett ovanligt stort genomslag i medierna. En av konsekvenserna av tolkningen är att flera personnamn, som man tidigare har velat se i inskriften, nu är strukna ur historien. Ett av dessa namn är Þiudrikr.

Den aktuella runföljden är raiþiaurikr, som traditionellt har tolkats som ’(då) rådde Tjudrik’, men som nu – liksom redan i en tidigare tolkning från 2007 – ses som: ’red hästen (gjorde han), den djärve mannen’ (där iau tolkas som iau ’häst’ och rikr tolkas som rinkr, samma ord som ingår i ortnamn som Rinkeby). Runtecknens mångtydighet och avsaknaden av ordskillnadstecken i inskriften möjliggör som vi ser ibland tolkningar som går vitt i sär. Omtolkningen skall ses i ljuset av en ny helhetssyn på stenens budskap.

Kung Theoderik och hans namn

Nu är den ”Tjudrik” som länge har ansetts förekomma på Rökstenen ingen mindre än den östgotiske kung Theoderik den store av Ravenna, död 526. För oss som har vant oss vid tanken på att sägner om Theoderik var i svang under vikingatiden sätter omtolkningen världen i gungning en smula. Vi får se om den framtida diskussionen ger något hopp åt Theoderik på Rökstenen. Men det kanske finns andra tecken på att sägner om honom varit kända tidigt?

Theoderik den store på en samtida medaljong med inskriften REX THEODERICVS. Palazzo Massimo alle Terme [CC BY https://creativecommons.org/licenses/by/3.0]

Theoderik den store på en samtida medaljong med inskriften REX THEODERICVS PIVS PRINC(EPS) I(NVICTISSIMUS) S(EMPER) ”kung Theoderik, from furste, alltid synnerligen oövervinnelig”. Palazzo Massimo alle Terme [CC BY https://creativecommons.org/licenses/by/3.0]

Det gotiska namnet Þiudareiks (latiniserat Theodericus) är en sammansättning av gemensamma germanska element med betydelsen ’folk’ respektive ’mäktig’ (alternativt ’härskare’) och är alltså ett passande kunganamn. Namnet förekommer i olika skepnader i germanska språk, bl.a. det tyska Dietrich, det nederländska Dirk och det engelska Derek. Theoderiks rykte anses vara en starkt bidragande orsak till dess spridning, åtminstone på tysk botten.

Namnet och sägnerna i Norden

En direkt motsvarighet till Þiudareiks är det västnordiska mansnamnet Þióðrekr, som skulle kunna vara ett rent inhemskt namn, men som brukar betraktas som ett inlån med inspiration från sägner om kung Theoderik. Þióðrekr förekommer dels bland de första nybyggarna på Island, dels i förleden på gårdnamnet Kjorstad i Gudbrandsdalen i Norge, skrivet þiorikstadum 1381. Med islänningarna är vi nästan tillbaka till Rökstenens tid och med hjälp av ortnamnet kommer vi möjligen ännu längre tillbaka.

Under medeltiden spreds sägner om Theoderik under namnet ”Didrik av Bern” och blev i denna form kända även i Norden. Även namnet sprider sig till de nordiska länderna och etablerar sig så småningom i den nordtyska formen Didrik, som vi känner det än i dag. Det är svårt att se något samband mellan det medeltida och det vikingatida namnet i Norden, men det finns i alla fall ett tydligt undantag – det medeltida bynamnet Tjursbo i nordöstra Småland, som skrivs Thyudhrikxbodhum 1384. Tjursbo är ett klart vittnsbörd om ett svenskt mansnamn Thiudhriker, som motsvarar det västnordiska Þióðrekr och som bör ha förhistoriska anor, vilket då skulle kunna tyda på att kung Theoderik var en känd gestalt i det förhistoriska Småland. Och Tjursbo ligger inte så långt från Rök, har det påpekats i tidigare forskning. Kanske finns här ett halmstrå att gripa efter för den som vill försvara den traditionella tolkningen av Rökstenen?

/Lennart Ryman

Uppdaterad 07 september 2020

Om skribenten

Lennart Ryman är namnforskare i Uppsala. Han arbetar framför allt med ordboksprojektet Sveriges medeltida personnamn (SMP) och projektet Namnfraser i äldre tid.

Kontakt:
lennart.ryman@isof.se

Fler inlägg från Namnbloggen