Fördomar och äldre språkbruk

Delar av Isofs äldre arkivmaterial kan vara svårt att närma sig och använda eftersom det återspeglar fördomar, stereotyper, rasism och sexism. Här finns också ett förlegat och nedsättande språkbruk som vi inte använder i dag.

Isofs folkminnesarkiv består av material som samlats in i över 100 år. Intresset för att dokumentera den folkliga kulturen uppstod i en tid som präglades av nationalism och nationalromantik, och i fokus stod det som uppfattades som nationellt eller regionalt och som gammalt, rentav försvinnande. Insamlandet och forskningen bedrevs i stor utsträckning av majoritetssamhället och det präglade urvalet både vad gäller vilka som intervjuades och vad som tecknades ned. Du kan läsa mer om samlingarnas historia på sidan Folkminnessamlingar Öppnas i nytt fönster..

I det äldre materialet finns ett ålderdomligt och numera övergivet språkbruk, till exempel vad gäller benämningar på minoriteter. Ibland handlar det om ord som på den tiden inte uppfattades negativt men som numera anses nedsättande och olämpliga. Det finns också tydligt rasistiska benämningar.

Delar av materialet återspeglar fördomar och stereotyper, både hos den som intervjuar och den som blir intervjuad.

Synen på De Andra

I den äldre dokumentationen av folklig kultur återspeglas ofta majoritetsbefolkningens syn på ”De andra”. Det syns till exempel i det material som handlar om sägner och väsen.

Exemplet sägner och väsen

Sägner handlar ofta om företeelser, möten och personer som upplevs som annorlunda. Ofta återspeglar berättelserna därför rädslor av olika slag, liksom fördomar. Ett exempel är sägner om trollkunniga, där ofta andra etniska grupper liksom präster pekas ut. Även språkligt sett används ibland ord och omnämnanden som är tydligt rasistiska. Med andra ord kan sägnerna användas för att synliggöra uppfattningar om De Andra under 1800- och det tidiga 1900-talet, men däremot knappast som källa till kunskap om hur de som pekats ut har levt, vad de har sagt eller trott i verkligheten, utanför sägnernas värld.

Ålderdomligt språkbruk i de samiska samlingarna

I äldre arkivmaterial förekommer benämningar såsom ”lapp”, ”lappgubbe-/gumma” och ”sockenlapp”. Dessa benämningar har sitt ursprung i den så kallade lappologin inom den skandinaviska forskningen. I Svenska akademiens ordbok från 1939 definieras lappologi som ”vetenskapen om lapparnas språk, seder m.m.”, en term som då ansågs vara något vardaglig. Begreppen uppfattades vid den tiden inte som negativa, såsom de gör i dag. De speglar en forskningstradition som till övervägande del bedrevs av majoritetsbefolkningen och i vilken samerna själva inte involverades i någon högre utsträckning.

Det finns goda skäl till att i dag inte vidareföra dessa benämningar oreflekterat och av slentrian. I dag betraktas de som nedsättande och fördomsfulla och därför olämpliga. Därför använder vi dem endast i samband med återgivanden av historiska källor och markeras i sådana fall med ”citattecken”.

Du kan läsa mer om de samiska samlingarna på sidan Samiskt material. Öppnas i nytt fönster.

Antiziganism och rasism

I folkminnessamlingarna vid Isof finns det äldre material som i huvudsak speglar majoritetsbefolkningens ofta fördomsfulla syn på olika romska grupper. I detta material används nedsättande, numera övergivna, benämningar såsom ”zigenare” och ”tattare”. De enskilda romska rösterna och erfarenheterna från den här tiden saknas, med några få undantag. De äldre materialen ger i många avseenden uttryck för så kallad antiziganism, men innehåller också kulturhistoriskt intressant information som belyser de villkor som präglat romers vardagsliv i Sverige. Denna komplexitet gör att materialet kan vara svårt att nalkas idag.

Begreppet antiziganism används för att synliggöra den strukturella diskriminering och rasism som är särskilt riktad mot romer och resande i dag och som historiskt har varit riktad mot människor som kallats ”zigenare” och ”tattare”. Begreppet pekar på att det inte handlar om verkliga romer utan om stereotypiska och exkluderande föreställningar som ofta har långa historiska rötter.

Du kan läsa mer om materialet på sidan Romskt material. Öppnas i nytt fönster.