Ett språk utan en minoritet

Vilka konsekvenser får det att svenskt teckenspråk är skyddat i lag medan minoriteten som talar språket inte har samma skydd? Detta tog Isofs språkvårdare i svenskt teckenspråk upp på ett seminarium på Mänskliga rättighetsdagarna 2025. Nu kan du se seminariet i efterhand här på isof.se.

Mänskliga rättighetsdagarna Länk till annan webbplats. genomfördes på Kistamässan utanför Stockholm den 9–10 december 2025. Isof medverkade med utställning i en egen monter och två seminarier. Det ena seminariet handlade om 25 år med med minoritetspolitik i Sverige. Det andra seminariet berörde svenskt teckenspråk.

Miniseminariet Ett språk utan en minoritet tar upp frågan om varför svenskt teckenspråk inte är en del av minoritetspolitiken i Sverige. En förklaring är hur samhället ser på språkbrukarna i svenskt teckenspråk. Många kopplar svenskt teckenspråk till dövhet och uppfattar att det är språkbrukarnas hörselförmåga som ligger till grund för språkanvädningen, inte den språkliga och kulturella samhörigheten.

Trots att svenskt teckenspråk är ett inhemskt språk som funnits i över 200 år – och talas av såväl döva, hörselskadade som hörande – betraktas inte språket som en del av minoritetspolitiken. Istället behandlas språket som en funktionshindersfråga. Sebastian Embacher och Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Isof, menar att det finns en risk att språket försvagas om inte minoriteten som talar språket också skyddas.

Ovan finns en videoinspelning av miniseminariet som framfördes på svenskt teckenspråk. Seminariet är tolkat till talad svenska på plats av teckenspråkstolkarna Gunvor Svensson och Anders Brodin. Undertextning på svenska kan väljas. Videofilmen är 21 minuter lång.