Artikulation
Aspekten artikulation anger vilken rörelse handen/händerna utför.
Till artikulationen finns det en begränsad uppsättning av komponenter, det vill säga de olika slags rörelser som kan utföras i ett tecken. Som rörelse räknas även en stillastående hand. Artikulationen beskrivs med rörelseriktning, rörelseart och interaktionsart.
Rörelseriktning
Rörelseriktningen avser handens eller händernas rörelse i olika riktningar. Dessa riktningar benämns fram, höger, vänster och höger (i sidled), nedåt och så vidare. Detta gäller till exempel tecknen FRAM, HYLLA, VÄDER och HÖG.
Rörelseart
Rörelseart avser andra rörelser än rörelseriktningen. Handen eller händerna kan röra sig i en båge, eller i en cirkel som i exemplen BRO och HJUL.
Handen eller händerna kan vridas eller slås i någon riktning, vilket då förändrar handens attityd, se exemplen LÅSA och EN-KRONA.
Handen eller händerna kan även ha interna rörelser, till exempel kan fingrarna spela, handen kan öppnas eller stängas, handformen kan förändras och så vidare (se exemplen SNÖ och LAMPA). Dessa rörelser benämns båge, cirkel, vrids, slås, spela, förändras och så vidare.
Interaktionsart
Interaktionsart har att göra med hur händerna samspelar med varandra eller med andra kroppsdelar. Exempelvis kan händerna föras mot varandra, eller ifrån varandra som i exemplen MED och MEN. De kan även föras växelvis som i exemplet BIL.
Dessutom kan en hand förhålla sig till andra kroppsdelar än den andra handen. Exempelvis kan handen ta kontakt eller haka sig fast vid någon kroppsdel (se exemplen BO och SJUK). Dessa rörelser benämns konvergerar, divergerar, växelvis, kontakt, hakning och så vidare.
Flera rörelsekomponenter
I artikulationen är det ofta flera rörelsekomponenter som kombineras. Dessa kan utföras i en sekventiell följd eller samtidigt.
Tecknet MIN har två komponenter: rörelseriktningen förs inåt och interaktionsarten kontakt som utförs i sekventiell följd. De följer efter varandra; handen förs inåt och tar sedan kontakt på bröstet.
Tecknet SNÖ innehåller två komponenter: rörelseriktningen förs nedåt och rörelsearten spelar som utförs samtidigt; händerna förs nedåt samtidigt som fingrarna spelar.
Andra tecken kan innehålla upprepning av artikulationen (rörelsen). I exemplet nedan innehåller tecknet VILL interaktionsarten kontakt som upprepas, dock två gånger som mest.
Exempel
FRAM
Handen förs framåt i tecknet FRAM.
HYLLA
Handen förs åt höger i tecknet HYLLA.
VÄDER
Handen förs åt vänster och höger i sidled ett par gånger i tecknet VÄDER.
HÖG
Handen förs uppåt i tecknet HÖG.
BRO
Handen förs i en uppåtgående båge i tecknet BRO.
HJUL
Handen förs i en framåtgående cirkel i tecknet HJUL.
LÅSA
Handen vrids åt höger i tecknet LÅSA.
EN-KRONA
Handen slås framåt i tecknet EN-KRONA.
SNÖ
Fingrarna spelar i tecknet SNÖ.
LAMPA
Handen förändras från O-handen till sprethand i tecknet LAMPA.
MED
Händerna förs mot varandra i tecknet MED.
MEN
Händerna förs från varandra i tecknet MEN.
BIL
Händerna förs upp och ner växelvis i tecknet BIL.
BO
Handen har kontakt på kinden i tecknet BO.
SJUK
Handen hakar på den andra vänstra handens handled i tecknet SJUK.
MIN
Sekventiell följd i tecknet MIN.
SNÖ
Samtidigt i tecknet SNÖ.
VILL
Upprepning av artikulationen i tecknet VILL.