Vanliga frågor och svar om svenska

Här hittar du vanliga frågor och svar om svenska språket.

Det här formuläret postas automatiskt.

15 träffar

  • Befinner man sig i eller på skolan, jobbet, hotellet, stan? Hur vet jag vilken preposition som är rätt?

    Vilken preposition ska jag välja i ett visst sammanhang? Det här är en av de vanligaste frågorna som kommer till språkrådgivningen i svenska. Svaret är ofta att flera prepositioner kan vara rätt; det finns alltså inte bara ett tänkbart val. Om man är osäker kan man börja med att titta i konstruktionsordboken Svensk ordbok Länk till annan webbplats.; den har ofta exempel på prepositionsval till ett visst ord eller uttryck.

    Läs mer om prepositionsval

  • Hur förändras svenska språket?

    Alla levande språk förändras, även svenskan. Mest utvecklas ordförråd och stil medan böjning och grammatik ligger mer fast. Många irriterar sig på att språket ändras, andra gillar språklig utveckling. Idag skriver vi alla generellt mer och växlar mellan kanaler och genrer vilket innebär större variation språkligt och stilmässigt.

    Läs mer om svenskans förändring och utveckling

  • Hur kan jag själv söka svar på språkfrågor?

    Det finns många språktjänster där du kostnadsfritt kan söka svar på frågor om ords stavning, böjning, uttal, betydelse och ursprung, termer, skrivregler och mycket annat.

    Läs mer om de resurser som finns för att själv hitta svar på språkfrågor

  • Hur många ord finns det i svenskan?

    Hur många ord som finns i svenskan går inte att svara på. Frågan leder till så många fler frågor: Vad ska räknas som ett ord? Vad innebär det att ett ord finns? När ska ett ord räknas som svenskt? Det finns inga entydiga svar på de frågorna. Däremot kan man naturligtvis resonera om dem ur olika perspektiv och med olika infallsvinklar.

    Läs mer om svårigheten i att avgöra hur många ord som finns, och hur man kan resonera

  • Hur ska ett lånord stavas och böjas på svenska? Hur vet man om det blir en eller ett?

    Många ord som vi ser som svenska är lånord, de flesta från engelskan. Vi rekommenderar att man böjer lånord efter svenska böjningsmönster: en flashmobb flera flashmobbar (inte flashmobs) precis som en mobb, flera mobbar. Ibland kan det vara svårt att veta vilket genus ett lånord ska få, alltså om det ska vara en eller ett. Därför landar ibland lånord i vacklande genus. Heter det exempelvis en eller ett gameboy, en eller ett cv?

    Läs mer om att böja lånord

  • Vad betyder det att ett ord finns?

    Det är inte Språkrådet eller Svenska Akademien som bestämmer om ett ord finns. Däremot kan man få hjälp av Frågelådan och ordböckerna på portalen svenska.se Länk till annan webbplats. med ordval, uttal, stavning och böjning av ord. Orden som listas i SAOL och Svensk ordbok (SO) är etablerade i språkbruket och accepterade av språkvårdare och språkbrukare i allmänhet. Orden speglar det aktuella allmänspråket och fungerar att använda i många sammanhang. Slangord, tillfälliga inlån, termer och gruppspråk tas inte i samma utsträckning med i ordböckerna på svenska.se, även om de kan vara accepterade och fungera väl i andra mer specifika kontexter.

    Offentliga institutioner i samhället, till exempel myndigheter, ska enligt språklagen uttrycka sig på ett sätt som allmänheten kan förstå: vårdat, enkelt och begripligt. Om man skriver för en myndighet är det därför bra att använda vanliga ord, och termer med tydliga och välavgränsade definitioner. Privatpersoner och företag får dock använda vilka ord som helst så länge det sker inom andra lagars gränser. Vem som helst kan också hitta på ord, även om risken finns att andra inte förstår vad man menar om de används.

    Läs mer om klarspråk och språklagen

  • Vad innebär det att ett ord finns med på Språkrådets nyordslista?

    Nyordslistan fungerar som ett slags språklig årskrönika. Listan är inte en samling ord som är ”godkända” för att tas upp i ordböckerna. Snarare är det en brokig provkarta på olika typer av ord som använts mycket de senaste åren, särskilt under det pågående året – en del på tillfälligt besök, andra för att stanna. Cirka en tredjedel av orden brukar senare hamna i Svenska Akademiens ordlista. Nyordslistan har dock ingen egentlig koppling till SAOL eller ordböcker.

    Läs mer om Språkrådets nyordsarbete

  • Vad menas med att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt?

    Språket ska följa den officiella språkvårdens rekommendationer och kunna förstås av den enskilde. Det kräver ett enkelt språk, det vill säga ett språk utan onödigt svårbegripliga ord och med en enkel och tydlig grammatisk uppbyggnad. Även den grafiska utformningen ska vara enkel och tydlig. Det gäller inte bara svenska utan även andra språk när de används i offentlig verksamhet. Det gäller också översatta texter. När facktermer används är det bra om de förklaras i texten eller i en separat ordlista.

    Läs mer om klarspråk

  • Vem bestämmer över språket?

    Ibland får vi frågan vem som bestämmer över språket. Är det Språkrådet, Svenska Akademien, riksdag och regering eller svensklärarna? Sanningen är att olika institutioner och alla vi som använder språket tillsammans påverkar språket och styr språkutvecklingen.

    Språkvårdande institutioner som Språkrådet och Svenska Akademien ger råd och rekommendationer om stavning, böjning, uttal, ordval och skrivsätt. Däremot brukar varken Språkrådet eller Svenska Akademien föreslå nya ord, eller aktivt föra in utländska ord och uttryck till svenskan. Det finns heller ingen institution som förbjuder ord.

    Läs mer om vem som bestämmer

  • Är svenskan också officiellt språk i Sverige?

    Ja, sedan språklagen trädde i kraft 1 juli 2009 är svenskan i lag definierad som huvudspråk i Sverige.

    Läs mer om svenskan som huvudspråk

  • Vad säger språklagen om ansvaret för terminologi?

    Språklagen säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

    Eftersom Isof har ansvar för att vårda och utveckla de nationella minoritetsspråken (för samiskans del har Sametinget motsvarande uppdrag), har Isof också ansvar för terminologi på minoritetsspråk. Detta gäller speciellt ord som ofta förekommer i samhällsinformation. Om det inte finns aktuell terminologi på minoritetsspråk, kan det offentliga språkbruket på dessa språk inte vara helt korrekt och begripligt.

    Läs mer om termer och fackspråk

  • Vad är fackspråk för språk?

    Fackspråk är det språk vi använder när vi kommunicerar med varandra om ett särskilt ämnesområde. Hit hör alla språk som vi dels behöver för vårt yrkesutövande, dels använder inom specialiserade fritidssysselsättningar och intresseområden. Det handlar om allt från juridik, medicin, musikvetenskap och teknik till handarbete, sport och matlagning.

    Läs mer om fackspråk

  • Vad är skillnaden mellan term och begrepp?

    Termen är det språkliga uttrycket (exempelvis patient), medan begreppet är det vi menar när vi använder termen och som beskrivs i en definition (exempelvis ’person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård’). En terminolog frågar sig alltid: Vad är det för begrepp som ligger bakom termen? Vilken term använder du om den här företeelsen?

    Läs mer om termer och begrepp

    Kunskapsbank om fackspråk och termer:

  • Vad är termer för ord?

    En term är ett ord eller uttryck som genom tradition eller överenskommelse används inom ett speciellt ämnesområde i en avgränsad betydelse. Den betydelsen är ibland inte känd utanför detta fackspråk och kan därför behöva förklaras.

    Läs mer om termer

    Kunskapsbank om termer och fackspråk:

  • Vad är terminologi för något?

    En samling av termer inom ett ämnesområde kallas ibland för områdets terminologi, till exempel medicinsk terminologi, handarbetets terminologi.

    Men ordet terminologi kan också användas om den teori som hanterar termer och begrepp inom fackspråken, den så kallade terminologiläran.

    Läs mer om terminologi

Relaterat innehåll

Kontakt

Publicerad 24 september 2024
Senast uppdaterad 26 september 2024