- Startsida
- Svenska språket
- På gång
- Språkrådsbloggen
Språkrådsbloggen
Om aktuella ord och språkfrågor i dagens svenska
Filtrerat på: Språkråd. Nollställ filtrering
-
De betydelsefattiga men ibland viktiga småorden
Ett vanligt råd vid språkgranskning är att stryka onödiga ord för att göra texten mer stringent och mindre pratig. Småord som så, då och hjälpverbet ha ( har, hade ) i bisatser får ofta stryka på foten i strävan efter ett mer koncentrerat skriftspråk. Men är de verkligen onödiga eller fyller de någon funktion i texten?
-
Nya skrivregler för skolan – och för alla andra
I den offentliga svenskan behöver vi mer gemensamma skrivnormer. Men skrivregler uppfattas av många som något svårt och tekniskt, och det finns få lättillgängliga källor att gå till, inte minst i skolan. Därför har vi nyligen lanserat Snabba skrivregler , som försöker göra skrivreglerna mer begripliga.
-
Poesin blir fri när normer bryts
I skönlitteraturen, särskilt poesin, har författare ofta brutit mot skriftspråkets konventioner för att uppnå stilistiska syften. Men någon total frizon från språklig normering är inte litteraturen.
-
Hur blev det fossilgas?
För någon vecka sedan publicerade vi en ny termpost i Hållbarhetstermlistan. Huvudtermen för posten är fossilgas , medan naturgas är listad som en synonym. Detta val har fått flera reaktioner, såväl positiva som negativa. Så hur kommer det sig att termen fossilgas fick bli huvudterm i Hållbarhetstermlistan?
-
Standard och variation
Nej. Språkvården har inte för avsikt att göra sig av med standardbegreppet. Standarden behövs för att underlätta för alla som vill uttrycka sig vårdat och enkelt i samtal och skrift, exempelvis i sitt jobb. Samtidigt är det viktigt att värna variation.
-
Termen tippningspunkt kan göra det abstrakta begripligt
Det behövs svenska termer för att kunna tala på svenska om specialiserade kunskapsområden. Ett kunskapsområde vi verkligen behöver tala om är hållbar utveckling.
-
Lätt att bli osäker när språket utvecklas
Var fjärde person kan tveka inför en benämning av en person eller grupp i samhället. Samtidigt uppger tre av fyra personer att benämningsordval är viktiga. Det visar en nyligen gjord undersökning av Språkrådet i samarbete med Sifo Kantar.
-
Ord i coronans spår: Hur vet vi vad en mask är?
Under höstens fortsättning på pandemin ser vi allt oftare människor bära mask, också i Sverige. Eller munskydden. Eller andningsskydden. Eller skyddsmaskerna. Eller vad de nu kallas.
-
Undervisningsspråket som hinder
Undervisning på andra språk än elevernas förstaspråk är vanligt, även i Sverige i dag. Men kan lärarna bedöma elevens kunskaper i ett ämne oberoende av den språkliga förmågan? Nej, visar forskning, språket blir ett hinder för elevernas tillgång till ämnesundervisningen.
-
Tala hellre om släktbaserade kriminella grupper
I medierna talas det allt oftare om klaner och klanbaserad kriminalitet. Men vad är en klan egentligen?
-
Ord i coronans spår: I dessa coronatider
Varför kallar vi den märkliga situation som vi nu befinner oss i för dessa coronatider ? Ska det verkligen vara plural? Ja, det ska det, och det finns historiska och (konstruktions-)grammatiska förklaringar till ordvalet, som också är ett exempel på hur språkliga mönster skapar betydelse.
-
Drygt 200 smittade – hur många är det?
Vi tycks inte längre vara överens om vad drygt betyder i mängdberäkningar. För ganska många betyder drygt i dag lite mindre än eller ungefär. Det visar en ny undersökning.
-
Ord i coronans spår: karantän
Ordet karantän används i dag i en mängd olika sammanhang när vi diskuterar strategier för hur vi kan begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19. I det offentliga samtalet hör vi experter inom hälso- och sjukvård använda det, liksom politiker och journalister. Och vi använder det förstås även i vardagligt samtal.
Om bloggen
I Språkrådsbloggen skriver Språkrådets språkvårdare och terminologer i svenska om aktuella ord och språkfrågor.