Den nordiska språkgemenskapens mångfald

Nordiskt samarbete ligger i tiden. De nordiska länderna gör gemensamma satsningar inom en rad viktiga områden: beredskap och säkerhet, energi och klimatomställning. Och självklart inom språk.

Den nordiska språkgemenskapen är fantastisk. Vi som talar svenska kan mer eller mindre förstå och göra oss förstådda både i Danmark och Norge. Och tänk att vi kan ta båten över Östersjön och läsa vägskyltar på svenska i finska städer! Utöver den här grannspråksförståelsen har vi också en språklig mångfald att vara stolta över. I de nordiska länderna talas inte bara de officiella majoritetsspråken danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska och svenska, utan även samiska språk och en mängd andra minoritetsspråk med olika status och ursprung.

Nätverk bäddar för samarbete

Det nordiska språksamarbetet är brett och omfattar flera nätverk. Ett av de största är Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN), som samarbetar om bland annat språkvård, språkrådgivning och språkpolitik. Därutöver finns nätverk för teckenspråken i Norden, för klarspråksarbete, för språkteknologi och, sist men inte minst, för terminologiarbete.

Nätverket för terminologi heter Nordterm och bildades i Stockholm 1976 av terminologicentralerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Vartannat år anordnas Nordtermkonferensen där svenska, finska, norska, danska, grönländska, färöiska, samiska och isländska terminologer och terminologiintresserade personer samlas för att förkovra sig, dela erfarenheter och helt enkelt umgås med likasinnade.

Engelsk terminologi och AI-verktyg knackar på dörren

Vi i Norden delar flera liknande utmaningar: Hur kan vi se till att det finns aktuell terminologi på våra egna språk samtidigt som utvecklingen inom många ämnesområden sker över nationsgränser med engelska som arbetsspråk? Hur kan vi göra termer begripliga för icke-experter utan att precision och korrekthet går förlorad?

En annan gemensam utmaning som seglat upp de senaste åren är terminologins roll i utvecklingen av AI. Terminologi och AI var också temat på öppningsföredraget på Nordterm 2025, som hölls i Reykjavik i juni. AI kan förstås vara ett stöd i terminologiarbetet, men det som lyftes särskilt var att terminologiarbete också kan vara ett stöd för AI. Terminologiarbete kan förbättra kvaliteten på AI-genererade texter avsevärt. Om man ger AI-verktyg tillgång till genomarbetade termlistor ökar chansen till att rätt termer används, samtidigt som man slipper många påhittade ord eller felaktiga direktöversättningar i sina texter.

Hållbarhetsterminologi på alla nordiska språk

Ett viktigt nordiskt samarbetsområde är hållbar utveckling, ett område där ny terminologi ständigt utvecklas och blir relevant inte bara för experter utan för var och en av oss. För att att så många som möjligt i Norden ska kunna tillgodogöra sig kunskap, fatta beslut och delta i samhällsdiskussioner inom området, behöver hållbarhetsterminologin finnas också på de egna språken, inte bara på engelska. Därför inleds under 2026 ett nordiskt terminologiprojekt som syftar till att utveckla och tillgängliggöra hållbarhetsterminologi på de inhemska språken i Norden. Förebild i arbetet är den svenska Hållbarhetstermlistan. Projektet leds av Isof och är ett samarbete mellan Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN) och det nordiska terminologinätverket Nordterm.

Välj skandinaviskan och undvik falska vänner

Nu undrar ni förstås: Vilka språk pratar vi på när vi samarbetar i Norden? I Deklarationen om nordisk språkpolitik från 2024 är ett av målen att nordiska samarbeten ska bedrivas på de skandinaviska språken: danska, norska och svenska. Men för exempelvis finnar och islänningar är ibland engelskan ett ledigare alternativ. Det är inte heller självklart att vi som talar något av de skandinaviska språken förstår varandra. Genom att tala långsamt och tydligt, anpassa uttalet och vara sparsamma med slang och modeord, kan vi hjälpa varandra. Ibland kallas detta att tala ”skandinaviska”.

Vi behöver också se upp med så kallade falska vänner, alltså ord som liknar ord på de andra skandinaviska språken men som betyder något annat. Att till exempel som svensktalande erbjuda en dansk dina kloka råd med orden ”Hör gärna av dig om du vill bolla med mig!” kan uppfattas som ett alltför framfusigt försök till nordisk gemenskap.

/Karin Webjörn och Alma Hjertén Soltancharkari, Språkrådet

Det här är en reviderad text av en språkspalt som tidigare publicerats i tidskriften Svenskläraren nr 4/2025.