Mångsidig bok fyllde 40

Utrikes namnbok har fyllt 40 år! Det uppmärksammade
Regeringskansliet den 5 december 2025. För en dag fanns boken inte bara tryckt och elektroniskt utan även i tårtformat med motiv från två av omslagen.

Utrikes namnbok har hela tiden varit tänkt som ”en praktisk hjälpreda”. Boken ska göra det lättare att tala om världen på svenska och om Sverige på andra språk. Här finns namn på svenska myndigheter och organisationer, centrala EU-namn och namn på världens länder (med invånarbeteckningar och adjektiv) samt titlar i svensk offentlig förvaltning.

Totalt är det drygt 9 000 namn eller termer, på svenska, engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Många har där hittat sin tjänstetitel på franska, Justitiekanslern på engelska eller vad någon från Seychellerna kallas på svenska.

Huvudmålgruppen är verksamma inom den offentliga förvaltningen, men publikationen hjälper också organisationer och näringsliv, journalister, översättare och tolkar, andra textförfattare, lärare och språk- och Sverigeintresserade.

Utrikes namnbok har många funktioner. Inom Regeringskansliet är boken

• en hjälp för anställda att skriva enhetligt, konsekvent, tydligt och korrekt, och
• för myndigheten att leva upp till språklagens paragrafer 11 och 12 om klarspråk respektive terminologi
• något som många styrande och stödjande dokument hänvisar till, om allt från ambassadtitlar till flaggning (när Swaziland blev Eswatini ändrades också flaggordningen utanför Utrikesdepartementet ...)
• ett underlag vid översättning, språkgranskning och rådgivning
• en service till utländska korrespondenter i Sverige
• ett sätt att genomföra regeringens politik genom att sprida myndighetsförändringar, namnbyten och statsrådstitlar.

Utanför Regeringskansliet är boken

• indirekt en riktlinje för andra svenska myndigheter (för att Myndigheternas skrivregler hänvisar dit) och i Finland (för att Svenskt lagspråk i Finland gör det)
• en källa för andra språkliga normkällor (såväl NE som EU-institutionerna och Språkrådet kan hämta uppgifter om till exempel landsnamn där)
• ett underlag för externt arbete med framställning av originaltext på, eller översättningar till, andra språk
• en resurs för svenska och utländska medier
• något som ger talare av andra språk större förståelse om Sverige.

Allt detta tyckte Regeringskansliet alltså var värt att fira. Och efter tårtan har arbetet redan börjat med nästa upplaga, planerad till 2027.

Gustaf Hansson
Terminolog och översättare vid
Utrikesdepartementets språktjänst och redaktör för Utrikes namnbok