Nästan alla jobbar med klarspråk – och nära hälften med terminologi

Hur går det med klarspråks- och terminologiarbetet i Sverige? För att ta reda på det gjorde vi på Språkrådet en enkätundersökning.

Två kvinnor vid en poster med rubriken ”How is plain language and terminology work in Sweden doing?”

Gabriella Sandström och Ingrid Olsson medverkade på konferensen Brussels Plain Language Experience 2025. Foto: Isof.

Vi har undersökt hur myndigheter på alla nivåer jobbar med klarspråk och terminologi. Det är en del av Språkrådets uppdrag att följa klarspråksarbetet i Sverige och ett viktigt underlag för att kunna erbjuda ett bra stöd.

Enkäten skickades ut till alla kommuner, regioner och statliga myndigheter i september 2025. Drygt hälften, 51 procent, svarade.

Nästan alla som svarade har jobbat med klarspråk de senaste två åren: 57 procent gör det löpande och 36 procent ibland – totalt 93 procent. De vanligaste inslagen är löpande arbete med att göra texter begripliga för målgrupperna, information om klarspråk på intranätet och att erbjuda utbildningar och föreläsningar för anställda.

Däremot är det inte så många som utvärderar sitt klarspråksarbete: bara 28 procent. Det vanligaste är att utvärdera begripligheten i texter eller tjänster. Här finns alltså mycket kvar att göra, för utan att utvärdera vet man ju inte om man gör rätt saker som är till nytta för målgrupperna.

Terminologiarbete är inte lika utbrett: 15 procent har arbetat löpande med terminologi de senaste två åren och 33 procent ibland – totalt 48 procent. De vanligaste inslagen är uppdatering av termlistor, en intern arbetsgrupp som arbetar med terminologi och samverkan med andra myndigheter.

Vi frågade också om ifall organisationerna har en språkpolicy eller liknande styrdokument. 42 procent svarade ja. Det allra vanligaste är att policyn tar upp klarspråk, men en del tar även upp terminologi, översättning och andra språk än svenska.

Vad har då Språkrådet för betydelse, exempelvis genom att erbjuda stöd och praktiska resurser? 76 procent svarade att vi har viss eller stor betydelse för klarspråksarbetet. För terminologiarbetet var andelen 51 procent. Den populäraste resursen är Myndigheternas skrivregler, som hela 79 procent använder.

Till sist vill vi dela med oss av ett inspirerande fritextsvar: ”Språklagen sitter i högsätet, så språk och tonalitet är på agendan i alla sammanhang, integrerat. Klarspråksarbete kan inte vara något separerat eller utpekat.”

Tack till alla er som svarat på enkäten! Resultaten hjälper oss att förbättra vårt stöd.

Gabriella Sandström och Ingrid Olsson
språkvårdare i svenska och klarspråksansvariga på Språkrådet