Så talar du på lätt språk

Det finns gott om råd och riktlinjer för hur vi ska skriva enkelt och begripligt. Men hur ska vi tala så att de flesta kan förstå? Långsamt och tydligt är viktigt. Samtidigt kan vissa få problem om vi talar för långsamt, eller artikulerar onaturligt mycket.

Fram tills nyligen var det skralt med rekommendationer för talat lätt språk. Men i slutet av 2024 publicerades en omfattande sammanställning av råd för hur vi ska göra för att tala begripligt.

Målgruppen för talat lätt språk är stor och inkluderar personer med intellektuell, kognitiv eller språklig funktionsnedsättning samt personer som lär sig ett nytt språk. Faktum är också att under stor stress kan vi alla vara hjälpta av talat lätt språk.

De flesta rekommendationer för lättläst gäller också för talat lätt språk, till exempel att undvika eller förklara krångliga ord. Precis som när du skriver, måste du veta vem som är din mottagare. En skillnad är att när du skriver har du oftast tid att reflektera över ordval och text. Talar gör du i stunden, och om du blir ivrig kan det vara svårt att anpassa språket efter mottagaren. Därför kan du behöva förbereda dig noga inför vissa möten eller situationer.

Några saker är extra viktiga. Du får aldrig prata över huvudet på någon, inte ens om den personen har med sig en stödperson. Försök också ordna så att ni kan prata ostört i en trygg och trevlig miljö. Tänk på att ett respektfullt bemötande är viktigare än att följa alla råd till punkt och pricka. Det skapar förtroende.

Sammanställningen innehåller mer än 100 råd som är uppdelade i fem huvudavsnitt. Dessa handlar om hur du

• väcker intresset hos den som lyssnar
• strukturerar information
• anpassar ditt språk
• utnyttjar icke-verbal kommunikation
• använder bild och ljud som stöd.

Råden är användbara i många olika sammanhang, från undervisning och presentationer till samtal och produktion av ljud- eller talböcker. De har samlats in via enkäter, befintliga guider, forskningsartiklar, litteratur samt erfarenhet från projektets partner. En del råd har testats med målgruppen under arbetets gång.

De togs fram inom SELSI (Spoken Easy Language for Social Inclusion), som var ett projekt inom Erasmus+ och drevs med medel från EU. I projektet deltog flera organisationer och universitet och ett tv-bolag. Från Sverige deltog Dyslexiförbundet, med hjälp av Afasiförbundet, Riksförbundet FUB och Begripsam.

Ester Hedberg och Sara Rydin
Svenska deltagare i projektet