Utgivna nummer 2006–2016

Här hittar du alla nummer av ”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” från åren 2006–2016.

2016

Klarspråk nr 4/2016 Pdf, 3.5 MB.

Det behöver inte vara så komplicerat att mäta texters begriplighet.
Myndigheters värdegrundstexter förmedlar både värderingar och reglerar de anställdas beteenden.
Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande.
Journalisten behöver välja och vinkla när hen populariserar vetenskap.
Fyra nya uppsatser med koppling till klarspråk.
Vilka ord blir nyord?
Ny handbok om språkgranskning.
Hög tid att nominera till Klarspråkskristallen 2017!

Klarspråk nr 3/2016 Pdf, 3.2 MB.

Krisinformation.se använder sociala medier för att sprida information vid kriser.
Domarblogg ska öka kunskapen om hur domstolarna fungerar.
I Malmö stad ger sociala medier inblick i verksamheterna och möjlighet till dialog med medborgarna.
Om språkrådgivning på Twitter.
Myndigheters användning av sociala medier är en svår balansgång mellan popularitet och legitimitet.
Hur hanterar vi uttrycket sociala medier språkligt: om pluralböjning, sammansättningar och val av preposition.
Två nya handböcker för alla som skriver på webben.
Temat för Klarspråkskristallen 2017 är föredömligt klarspråksarbete.
Ny typografisk term: ensamrad.

Klarspråk nr 2/2016 Pdf, 3.8 MB.

Att samarbeta och dela med sig var två av framgångsfaktorerna när årets vinnare av Klarspråkskristallen Sundsvalls kommun utvecklade e-tjänsten ”Skolskjuts”.
Alla vinner på god tillgänglighet, skriver Per Lannerö, PTS.
Poddar – radio på lyssnarens villkor.
Telefontolkning innebär stora kommunikationsproblem.
Robotar kan underlätta distansmöten och göra så att äldre får ta del av museers visningar på distans.
Person med funktionsnedsättning, funktionshindrad, person med funktionsvariation eller kanske funkis?
Hur undviker man stereotypa bilder?
Vem vann Minoritetsspråkspriset och Erik Wellanders pris 2016?

Klarspråk nr 1/2016 Pdf, 3.3 MB.

PTK tog hjälp av filmer och skruvade exempel på livssituationer för att konkretisera fördelarna med kollektivavtal.
Bild och text i samspel. Krönika av Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign.
SCB: Text och bild är siffrornas bästa vän.
Är målet med språkgranskning bättre texter eller bättre skribenter?
Ny bok från Språkrådet: ”Sveriges språk i siffror” av Mikael Parkvall.
Emoji, smiley? Vad kallar vi känsloikonerna? Och hur böjs orden?

2015

Klarspråk nr 4/2015 Pdf, 3.8 MB.

Tillgänglighet som mål. Krönika av Språkrådets chef Harriet Kowalski.
Svensk språkpolitik efter 10 år: Ett nja är inte så illa, sammanfattar Olle Josephson.
Catharina Nyström Höög: Klarspråk i framtiden.
Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten: Förenkla i stället för att informera.
Var tredje person kan inte nämna något av de nationella minoritetsspråken, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Språkrådet.
Språkfrågan: Vitryssland eller Belarus?
Boken ”Nyord i svenskan” presenterar 2 000 ord från de senaste 20 åren.

Klarspråk nr 3/2015 Pdf, 3.8 MB.

När identiteten är oklar. Krönika om språkanalyser av Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.
Från Norge: Ovanliga fenomen kräver ovanliga ord.
Från Finland: Makt genom myndighetsspråk.
Från Frankrike: Att förklara juridiska med hjälp av bilder.
Från Australien: Undersökning av 50 organisationer som arbetar med klarspråk.
Språkfrågan: Förstår svenskar, danskar och norrmän varann?
Harriet Kowalski blir ny chef för Språkrådet.
Hitta svar på språkfrågor i din mobil.
Ny myndighet – Upphandlingsmyndigheten.

Klarspråk nr 2/2015 Pdf, 3.4 MB.

Krönika av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke: Klarspråk – en nyckel till delaktighet.
Västra Götalandsregionen berättar om klarspråksarbetet som gav Klarspråkskristallen.
Åsa Wengelin har granskat forskningen bakom klarspråksråden.
Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen tipsar om hur man rekryterar rättvist.
”Från krångelspråk till klarspråk” – ny bok om det moderna myndighetsspråkets framväxt av Barbro Ehrenberg-Sundin och Maria Sundin.
Broschyr om att upphandla översättningar.
Temanummer om klarspråk i nordiska tidskriften Sakprosa.

Klarspråk nr 1/2015 Pdf, 3.5 MB.

Krönika av Anne Holm Gulati, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet.
Vad får man säga egentligen?
Alternativ för att skriva könsneutralt.
Använder ni hen?
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) har ett mer inkluderande språkbruk i den nya upplagan.
Diskussion om gruppbenämningar som kan uppfattas som nedsättande.
Centrum för lättläst finns nu hos Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
Bristande tillgänglighet ny form av diskriminering i diskrimineringslagen från 1 januari 2015.
Språkvårdare i jiddisch finns nu på Språkrådet.

2014

Klarspråk nr 4/2014 Pdf, 3.6 MB.

Krönika av Ingrid Johansson Lind, gd vid Institutet för språk och folkminnen.
Terminologi och klarspråk hänger ihop.
Att svara på remiss.
Mål i mun i politik och praktik.
Från God dag direktör Berg till Hej Ann!
Engelskan – en love story
Klarspråkskristallen 2015. Tema: Föredömligt klarspråksarbete.

Klarspråk nr 3/2014 Pdf, 3.2 MB.

Hur hänger klarspråk och läsförmåga ihop?
Många arbetar, få utvärderar.
Hjälp läsaren att välja.
Hur komme rman igång att skriva?
Ny upplaga av Myndigheternas skrivregler.
Hur förkortas Feministiskt initiativ?

Klarspråk nr 2/2014 Pdf, 3.7 MB.

Så mätte vi effekterna av klarspråksarbete.
Att utse en vinnare.
Klart Norge kan!
Mät rätt, mät jämförbart, mät före och efter.
”Att skriva bättre i jobbet” – en klassiker i ny upplaga.
Nästan och knappt.
Språkrådet på ny webb.

Klarspråk nr 1/2014 Pdf, 3.6 MB.

Det dunkelt sagda är det tydligt tänkta.
Med synlighet som ledstjärna.
Konsten att övertyga.
Varför är retorik så populärt?
Ny modell för köp av översättningar.
Språkfrågan: eHälsomyndigheten eller E-hälsomyndigheten?
Klarspråksombudsman föreslås i Finland.

2013

Klarspråk nr 4/2013 Pdf, 3.8 MB.

Klart så in i Norden.
Hur arbetar de nordiska länderna med klarspråk?
Handlingsprogram för myndighetsspråket i Finland.
Tips från Norge: möte där deltagarna bestämmer.
Språksituationen på Grönland.
Språkfrågan: Medier och media.
Dags att nominera till Klarspråkskristallen.

Klarspråk nr 3/2013 Pdf, 3.5 MB.

”Begripligt” är svårbegripligt.
Klarhet viktigare än enkelhet.
Mer klarspråksforskning behövs.
Fackord och engelska som statushöjare i platsannonser.
Mottagaranpassa mer för fler.
Språkfrågan: Crowdsourcing på svenska?
Temat för Klarspråkskristallen 2014 blir visad effekt av klarspråksarbete.

Klarspråk nr 2/2013 Pdf, 3.5 MB.

Språkrådets chef Ann Cederberg: Klarspråk stärker demokratin.
Åklagarmyndigheten vann Klarspråkskristallen för sitt arbete med klarare gärningsbeskrivningar.
Josette Bushell-Mingo fick Språkrådets minoritetsspråksspris.
Ny utgåva av handboken Klarspråk lönar sig.
I år är det klarspråksår på Jordbruksverket.
Språkfrågan: Den nye eller den nya?
Ny bok om översättning och tolkning.
Temat för Klarspråkskristallen 2014 blir visad effekt av klarspråksarbete.

Klarspråk nr 1/2013 Pdf, 3.1 MB.

Samarbete ger resultat. Klarspråksnätverket Kliv har nätverkat i 15 år.
Riksdagsförvaltningen satsar på klarspråk – omfattande projekt drar igång.
Hur gick det sen? Fyra vinnare av Klarspråkskristallen berättar om sitt fortsatta klarspråksarbete.
Ny webbutbildning, Att skriva bättre, finns nu fritt tillgänglig på Språkrådets webbplats.
Infomix i Västerbotten skriver och anpassar information på uppdrag av landstinget och kommunerna.
Språkfrågan: HR-avdelningen? Är det ett bra avdelningsnamn på en myndighet?
Ann Cederberg, ny chef för Språkrådet.
Oklart språk. Skicka exempel på svårlästa texter till Språkrådet.

2012

Klarspråk nr 4/2012 Pdf, 3.3 MB.

Har ordböckerna en framtid? Villkoren för ordboksutgivning ändras snabbt.
Fler kompetenta tolkar behövs, konstaterar Kammarkollegiet.
Vad är viktigt att tänka på när man beställer översättningar?
Nuria Bonel, chef för svenska tolkningsenheten i EU, puffar för att delegaterna ska använda sig av tolk.
Saga Bendegard, doktorand vid Uppsala universitet, analyserar klarspråksbegreppet i EU-texter.
Språkfrågan: responsive web design blir på svenska följsam webbdesign.
Klarspråkskristallen 2013: dags att skicka in nomineringar!

Klarspråk nr 3/2012 Pdf, 2.8 MB.

Hur får vi forskningen och klarspråksarbetet att mötas? Gränsöverskridare behövs!
Klarspråk gäller även i tal, inte bara i skrift. Myndighetssamtal kartläggs.
Anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen om språkliga frågor
Dagens myndigheter duar medborgarna, vilket inte är helt oproblematiskt, enligt forskning.
Språket i domar analyserat. Resultatet visar att arbetsprocessen har stor betydelse.
Språkfrågan: Forskning, FoU, FU eller FUI – hur skriver man?
Klarspråk lönar sig – det visar 50 undersökningar från ett antal länder jorden runt.

Klarspråk nr 2/2012 Pdf, 2.9 MB.

Språkrådets avgående chef Lena Ekberg skriver om ”den nya obegripligheten”.
Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet, påminner om vikten av mottagaranpassning.
Arbetsmiljöverket, vinnare av Klarspråkskristallen 2012, presenterar sin kampanj Safe at Work.
Internationella biblioteket om utmaningarna med information på många språk.
Magert med teckenspråk på webben.
Språkfrågan: Hen i myndighetstexter?
Riksdagsförvaltningen satsar på klarspråk.
Migrationsverkets beslut ska granskas av en särskild utredare.

Klarspråk nr 1/2012 Pdf, 1.6 MB.

Färsk forskning om klarspråk i ”Myndigheterna har ordet”.
Ska myndigheter twittra? Arbetsmiljöverkets gd ger sin syn på saken.
Svårbegripligt om viktiga faser i livet. Försäkringskassans gd svarar på frågor.
Språkfrågan: Om språket i sociala medier.
Skatteverket använder teknik för att ge god service.

2011

Klarspråk nr 4/2011 Pdf, 2 MB.

Ögonen avslöjar krångelspråk – om ögonrörelsemätningar.
Vad händer på klarspråksfronten i Norden?
Skrivrådet: Hur ger man flerspråkig information på webben?
Språkfrågan: Om namn på utländska myndigheter.
Klarspråkskristallen 2012: Hur når ni ut med information på andra språk än svenska?

Klarspråk nr 3/2011 Pdf, 1.1 MB.

Webben ställer nya krav på skribenterna, och på användarna.
På klarspråksfronten i världen: ”Plain Language in Emergency warnings” i Australien och ”Plain Language and Health Literacy” i USA.
Hur når myndigheter och kommuner ut med krisinformation? Myndigheten för samhällsberedskap ger besked.
Språkfrågan: om förkortningen ehec.
Nu har även Island fått en språklag, som fastslår att myndigheters språk ska vara vårdat, enkelt och klart.

Klarspråk nr 2/2011 Pdf, 2.1 MB.

Riksbankens klarspråksarbete permanentas.
Verket för högskoleservice – en av vinnarna av Klarspråkskristallen 2011 – integrerar design och språkvård på sin webbplats.
En tydligare kommunwebb var målet för Helsingborgs stad, den andra vinnaren av Klarspråkskristallen 2011.
Varför utsågs två vinnare av Klarspråkskristallen i år? Juryns ordförande ger besked.
Språkfrågan: om vikten av att använda termer på svenska.
Ordning och reda – terminologilära i teori och praktik är titeln på en handbok i terminologisk analys.
Redskap och modeller för deskriptivt och normativt analysarbete presenteras.

Klarspråk nr 1/2011 Pdf, 3.6 MB.

Trevande start för minoritetspolitiken.
Flerspråkiga anställda en resurs.
Webbtexter i översättning – begripliga grundtexter och professionella översättare krävs.
Största utmaningen att förmedla ett och samma budskap till många med skilda referensramar, enligt Migrationsverket.
Försäkringskassan erbjuder service per telefon på tio olika språk.
Moderniserat språk i den nya socialförsäkringsbalken.
Språkfrågan: kommunanställd eller kommunalanställd? Vad heter det egentligen?
Språkrådsdagen 2011: dags att anmäla sig!

2010

Klarspråk nr 4/2010 Pdf, 793.9 kB.

Norge: Inbyggerne skal forstå hva staten skriver!
I Finland satsar man på ny teknik i klarspråksarbetet.
EU:s klarspråkskampanj ”Skriva klarspråk” – bred satsning på språk och skrivande.
Island har skapat en informationsportal island.se där lagar, blanketter med mera finns samlade.
Undersökning av danskt klarspråksarbete visar att dåligt förankrade projekt ger oförändrade texter.
Språkfrågan: danska, norska och svenska språkfrågor är ofta lika men det finns också unika problem.
Klarspråkskristallen 2011: tema klarspråksarbete.
Claritykonferens i Portugal: god och tydlig kommunikation med medborgarna viktig för Portugals utveckling.
Skriva på myndighet, nytt utbildningsmaterial som kan laddas ner på våra klarspråkssidor.

Klarspråk nr 3/2010 Pdf, 956.6 kB.

Personuppgifter i sociala medier – Datainspektionen klargör vad som gäller.
När myndigheterna blir sociala – om att vara närvarande.
Skrivrådet: Klarspråk och information mapping.
Språkrådets Facebookredaktör Anna Antonsson intervjuas om vad Språkrådet gör på Facebook.
Krisinformation till medborgarna via Krisinformation.se och Twitter.
Kryptiska namn ny trend bland myndigheter.
I Språkrådets nya rapport ”En språkpolitik för internet” diskuteras tillgängligheten till webbinformation på andra modersmål än svenska.
Språkrådet på mjölkpaketen i höst.
I Språkrådets konferensrapport ”Språkvård och språkpolitik” diskuterar forskare språkvårdens och språkpolitikens möjligheter.
Klarspråkskristallen 2011.

Klarspråk nr 2/2010 Pdf, 1.3 MB.

Domstolarna utvecklar sättet att skrivas. Krönika av Fredrik Bohlin, jurist på Domstolsverket.
Ett år efter – språklagen prövas. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, diskuterar effekterna av språklagen och kommenterar några av JO-anmälningarna om brott mot språklagen.
Vinnarna av Klarspråkskristallen 2010 presenterar sitt arbete: Centrala studiestödsnämnden (CSN) vinnare av kristallen i kategorin webbtexter. Hovrätten för Västra Sverige vinnare av kristallen i kategorin domar och domstolsbeslut.
Jonas Söderström, informationsarkitekt och författare till boken "Att skriva för webb är att skriva för publik", intervjuas.
Språkfrågan: Heter det i eller på Haiti?

Klarspråk nr 1/2010 Pdf, 855.6 kB.

Stärkning av minoritetsspråken. Krönika av Paula Ehrnebo.
Många arbetar med klarspråk – en effekt av språklagen? Eva Olovsson redogör för enkätresultat.
Hur hanterar man flerspråkig information på webben? Ola Karlsson ger råd och tips.
Kaisa Syrjänen Schaal, utredare av minoritetslagen, intervjuas.
Språkpolitik för ett flerspråkigt internet. Rickard Domeij skriver om sin utredning av språksituationen på internet.
Språkfrågan: Nytt decennium –tiotalet!

2009

Klarspråk nr 4/2009 Pdf, 2.3 MB.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skriver om språklagens betydelse.
Hur ska språklagen tolkas? Lena Ekberg förklarar.
21 sätt att följa språklagen: Olle Josephson tolkar lagen.
Första JO-beslutet om språklagen.
Språkrådets undersökning om språkval och språkanvändning inom högre utbildning och forskning.
Språkfrågan: Är användningen av engelska uttryck ett brott mot språklagen?

Klarspråk nr 3/2009 Pdf, 2.2 MB.

Beatrice Ask förordar klarspråk.
Jurister, ämnesexperter, språkexperter och terminologer i samarbete ger resultat.
EU-språkvårdens nätverk bidrar till korrekt terminologi.
Finns det ett särskilt EU-språk?
Vad händer när EU-texter översätts i flera led.
Språkfrågan: Om att vara ordförande.

Klarspråk nr 2/2009 Pdf, 2.1 MB.

Den 20 maj klubbades språklagen i riksdagen.
Riksbanken vinnare av årets klarspråkskristall.
Tre frågor till riksbankschefen Stefan Ingves.
Arbetslivets texter är interaktiva.
Språkfrågan: Civilsamhälle.

Klarspråk nr 1/2009 Pdf, 1.8 MB.

Om läsbarhet i domar och Förtroendeutredningens betänkande "Ökat förtroende för domstolarna - strategier och förslag".
Skrivtipset: Att skriva till många och olika läsare.
"Vi startade ett nätverk för klarspråk".
Språkfrågan: E-ändelse på adjektiv – "Bäste läsare".

2008

Klarspråk nr 4/2008 Pdf, 525.5 kB.

Rikstermbanken.
Myndigheter ansvar för att ta fram terminologi.
Nyhetssjuka och andra slutsatser från nordisk klarspråkskonferens om webbtexter.
Språkfrågan: giftermål.

Klarspråk nr 3/2008 Pdf, 547.4 kB.

Ny utgåva av Svenska skrivregler.
Fråga till olika myndigheter: Vad använder ni för skrivregler?
Europeiska vägar till modernt förvaltningsspråk.
Seminarier för kontaktpersoner.
Språkfrågan: Partinamn med stor bokstav.

Klarspråk nr 2/2008 Pdf, 739.9 kB.

Språkrådsdagen 2008 med utdelning av Klarspråkskristallen.
Vägen mot tydligare beslut på försäkringskassan.
Presentation av förslaget till ny språklag.
Språkfrågan: du är bra!

Klarspråk nr 1/2008 Pdf, 1.2 MB.

Summering av 2007: Webben, EU och förankringen är viktiga frågor för det fortsatta klarspråksarbetet.
Skrivrådet: Skriv på nätet.
Socialstyrelsens klarspråksarbete.
Språkfrågan: Call for proposals eller brysselkål?