dubbel väsentlighet

Mer om begreppet dubbel väsentlighet

Dubbel väsentlighet används inom hållbarhetsredovisning. Principen innebär att företag är skyldiga att ta hänsyn till två perspektiv i samband med att de identifierar vilka upplysningar om verksamheten som är väsentliga och som ska ingå i deras hållbarhetsredovisning:

• hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomiska resultat, värde och framtida utveckling (vilket kallas finansiell väsentlighet)
• hur företagets verksamhet påverkar människor, miljö och samhälle (vilket kallas påverkansväsentlighet).

Termen dubbel väsentlighet återspeglar att dessa båda perspektiv ska beaktas samtidigt. En upplysning anses vara "väsentlig" om den kan antas påverka de beslut som exempelvis kunder eller investerare fattar på grundval av hållbarhetsredovisningen.

Dubbel väsentlighetsanalys är en metod som används för att identifiera och prioritera de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för ett företag eller en organisation att ta upp i sin hållbarhetsredovisning. Vad som betraktas som potentiellt väsentligt beskrivs bland annat i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Standarder och regelverk för att redovisa enligt principen om dubbel väsentlighet fastställs i EU:s direktiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

Språkbrukskommentar

Ibland beskrivs begreppet som principen om dubbel väsentlighet eller det dubbla väsentlighetsperspektivet.

Använd väsentlighet som svensk motsvarighet till det engelska materiality. Det är inte lämpligt att använda direktöversättningen ”materialitet” som svensk motsvarighet, eftersom det kan leda till begriplighetsproblem. Materialitet på svenska avser förhållandet att vara materiell eller kroppslig, vilket inte är relevant i detta sammanhang.

Se även finansiell väsentlighet och påverkansväsentlighet.

SENAST REVIDERAD: 2025-12-05