Terminologiarbete enligt språklagen

Språklagen säger att varje myndighet har ansvar för terminologin inom sitt ämnesområde. Det innebär att myndigheter ska arbeta med sina ämnesspecifika termer och begrepp så att svensk terminologi finns tillgänglig, utvecklas och används.

Utöver ansvar för terminologin har myndigheter också ansvar för att uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt, det vill säga använda klarspråk, för att öka allas delaktighet i samhällslivet. I den uppgiften ingår det att beskriva och förklara de termer man använder. När det tydligt framgår vad en verksamhet avser med sina termer ökar helt enkelt chansen att texterna blir begripliga, både för fackpersoner och allmänheten.

Terminologiparagrafen 12 i språklagen hör alltså samman med klarspråksparagrafen 11.

Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Språklagen § 11

Myndigheter har ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Språklagen § 12

Terminologiparagrafen har också bäring på andra paragrafer i språklagen. En genomarbetad svensk terminologi bäddar för att svenskan kan användas inom alla samhällsområden och ser till att korrekta översättningar kan göras till de minoritetsspråk som finns i vårt flerspråkiga Sverige.

Det är framför allt statliga myndigheter som kan ta ansvar för ämnesspecifik terminologi enligt paragraf 12. Men både paragraf 11 och 12 i språklagen gäller bredare än så. Språklagen gäller ”det allmänna”, det vill säga:

  • kommuner, regioner och statliga myndigheter
  • beslutande politiska församlingar: riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige
  • statliga, regionala och kommunala bolag
  • föreningar, stiftelser eller enskilda personer som utför
    myndighetsuppgifter, eller som ägs och styrs av stat, region
    eller kommun.

Ansvaret för ämnesspecifik terminologi

Varje statlig myndighet har ett särskilt ansvar för den ämnesspecifika terminologin inom fackområdet. Det bidrar till en välfungerande kommunikation inom det egna verksamhetsområdet. Till exempel har Skolverket ansvar för terminologin inom skolans område, Socialstyrelsen för terminologin inom vård och omsorg och Arbetsmiljöverket för terminologin inom arbetsmiljöområdet. Terminologiansvaret har alltså en direkt koppling till myndighetens uppdrag.

När det finns flera myndigheter som verkar inom samma fackområde är det viktigt att dessa samverkar med varandra om den terminologi som de har gemensamt.

Ansvaret för annan terminologi

Precis som inom alla verksamheter använder sig myndigheter av terminologi från olika ämnesområden, inte bara den ämnesspecifika terminologin man ansvarar för. Det kan handla om hr-terminologi, it-säkerhetsterminologi, arbetsmiljöterminologi eller en gemensam myndighetsterminologi (ärende, handläggare osv.). För att underlätta kommunikationen både internt och externt, och ha möjlighet att uttrycka sig på klarspråk, kan det finnas anledning att utreda och beskriva även sådana begrepp.

Vinsterna med att efterleva paragraf 12

Genom att utveckla, använda och tillgängliggöra sin terminologi kan en myndighet utföra sitt uppdrag på ett mer effektivt sätt. En tydlig och gemensamt överenskommen terminologi gör att

  • det interna arbetet blir smidigare
  • den externa kommunikation blir tydligare
  • chanserna ökar för ett gemensamt fackspråk för alla som verkar inom området.