Så gjorde vi på Isof

Isof har numera en Isoftermlista på webbplatsen. Så här kom vi igång med terminologiarbetet på myndigheten.

Ett av Isofs uppdrag är att hjälpa andra myndigheter att komma igång med sitt terminologiarbete. I vägledningen Språklagen i praktiken Länk till annan webbplats. ger vi tips och råd om hur en myndighet kan komma igång och gå vidare med terminologiarbetet. Så här gick det till när vi själva kom igång.

Vi började med ett ämnesområde

Precis som alla andra myndigheter, ska vi på Isof arbeta med våra termer och begrepp och se till att svensk terminologi finns tillgänglig, utvecklas och används inom våra ämnesområden. Isof har flera expertområden, men vi kunde ju inte börja med alla samtidigt.

Vi drog i gång vårt terminologiarbete på Isofs avdelning för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk, som hade behov av att utreda ett antal begrepp, exempelvis språkrevitalisering, språkbad och språkbärare.

Målet var att publicera en termlista med svenska termer och definitioner inom avdelningens expertområde. Dessutom skulle vi ta fram termer på de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska, samt svenskt teckenspråk.

Termlistan skulle utgöra en första version av hela myndighetens termlista, som därefter skulle fyllas på med terminologi från Isofs andra expertområden, som folkminnen, namn, klarspråk med flera.

Vårt arbetssätt

Vi satte ihop en termgrupp med terminologer och sakkunniga från avdelningen, det vill säga forskare inom flerspråkighet och språkvårdare i finska, jiddisch, meänkieli, romska och svenskt teckenspråk.

Vid första tillfället fick de sakkunniga en introduktion till det terminologiska arbetssättet. Termgruppen träffades sedan en gång per månad för att utreda begreppen, formulera definitioner och välja termer. Mellan mötena skrev terminologerna förslag på termposter (termer, definitioner, anmärkningar), och de sakkunniga fick läxor, som att ta fram mer underlag eller rådfråga kollegor om sådant som tagits upp under mötena.

Separata spår för vissa begrepp

Vissa begrepp krävde särskild sakkunskap och lämpade sig inte för diskussioner med hela termgruppen. Vid de tillfällena hade terminologerna separata möten eller mejldiskussioner med enskilda sakkunniga. I vissa fall tog terminologerna även hjälp av ämnesexperter utanför Isof, exempelvis från Stockholms universitet.

Kvalitetssäkring och förankring av termpostförslagen

När vi ansåg oss klara med ett antal termposter, skickade vi ut dem på remissrundor till hela Isof och ett antal experter utanför myndigheten. Remissvaren gav oss möjlighet att justera och säkerställa kvaliteten på termposterna. Remisserna var också ett sätt att förankra terminologin och informera om den kommande termlistan.

Termer på andra språk

Efter remissrundorna fick språkvårdarna i jiddisch, finska, meänkieli, romska och svenskt teckenspråk klartecken att tillföra termer på sina olika språk. Instruktionen till dem var att utgå från definitionerna och försöka att tänka bort de svenska termerna, att välja termer från fackspråkliga källor om det fanns sådana, och att i annat fall skapa nya termer på språket. De skulle även diskutera och förankra termerna i sina nätverk.

Vi ville också ha engelska termer med i termlistan. Forskarna i termgruppen föreslog engelska termer som de kände till. Vi använde oss sedan av en engelsk språkforskare som validerade termerna, det vill säga granskade, föreslog revideringar och godkände dem.

Slutresultat: en termlista med 21 termposter

Redan från början bestämde vi ett datum för när vi skulle vara klara. Vi siktade inte på ett visst antal termposter, eftersom det brukar vara svårt att förutsäga. Men förhoppningen var att bli klara med tillräckligt många för att det skulle kännas som en termlista. Slutligen landade vi på 21 termposter, vilket vi var nöjda med. Några begrepp som vi inte blivit klara med, dokumenterade vi i en restlista för vidare arbete.

Det gick relativt enkelt att skapa ett snyggt format på termlistan i Isofs vanliga webbverktyg, med sökruta och termposter som öppnas när man klickar på sökträffarna.

Kommunikationsinsatser

Ett terminologiarbete är ogjort om inte resultatet används. Därför tog vi hjälp av vår kommunikationsavdelning för att göra en kommunikationsplan. Våra kommunikationsinsatser:

• Information på interna möten
• Nyheter på intranätet och Isof.se
• Uppmaning till medarbetare och andra att sprida nyheten i sina nätverk och på sociala medier
• Tackmejl till externa remissinstanser och experter
• Firande under festliga omständigheter på kontoret

Nyttan med terminologiarbetet

För Isof gjorde detta terminologiarbete nytta på flera olika sätt:

• Vi tog ett steg närmare för att uppfylla kraven i språklagens terminologiparagraf, 12 §, och se till att svensk terminologi inom Isofs fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
• När vi nu har skaffat egen erfarenhet av att arbeta med terminologi på vår myndighet, kan vi i fortsättningen ge ett bättre stöd till andra myndigheter.
• Isofs språkvårdare i nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk, har fått en inblick i terminologiarbete och kan tillämpa den terminologiska metoden i den egna verksamheten.