- Startsida
- Svenska språket
- Fackspråk och terminologi
- Kom igång med terminologi
- Kroka arm med annat språkarbete
Kroka arm med annat språkarbete
Terminologi är ingen isolerad ö på arbetsplatsen, utan har kopplingar till all annan verksamhet där språkarbete ingår. Framför allt arbete med klarspråk och översättning har nära band till terminologi, vilket inbjuder till samarbete.
En viktig utgångspunkt är att arbete med klarspråk, översättning och terminologi är beroende av varandra för att bli riktigt bra. Det gäller så klart på arbetsplatser i allmänhet, men samtidigt är det särskilt viktigt att lyfta fram för myndigheter eftersom språklagen ställer krav på dem. När det gäller att uppfylla språklagens krav och intentioner, inte bara på terminologiarbete (§ 12) utan även begripligt språk i kontakterna mellan myndigheter och enskilda (§ 11).
Klarspråk behöver terminologiarbete
Konsekvent termhantering är viktigt för begripligheten, med andra ord: man behöver terminologi för att lyckas med klarspråk. Ett exempel är facktermer som används i texter som är riktade till en bred och varierad målgrupp. Eftersom personer i en sådan målgrupp har varierande kunskaper i både språk och de ämnesområden texterna handlar om, ser möjligheterna att förstå och känna sig tilltalad olika ut. Många gånger är målgruppen just så här varierad för texter i samhällskommunikation och i utbildning, varför det är viktigt att skriva så att även de med mindre kunskaper inom ämnet förstår.
Går facktermer ihop med begriplighet? Det beror på målgruppen
Fackspråksperspektivet går hand i hand med klarspråksarbete och aktualiserar att begriplighet alltid beror på vem som är mottagaren. Det främjar de flesta mottagare att på text- och meningsnivå skriva enligt de principer som under lång tid utvecklats inom det svenska klarspråksarbetet. Men när det gäller val av ord och uttryck blir mottagaranpassningen en komplex fråga. Vilket uttryck är mest begripligt när man vänder sig till en varierad målgrupp? Språklagen ställer ju krav på att den offentliga svenskan ska vara begriplig och med det menas begriplig för de tilltänkta mottagarna. Å ena sidan kan facktermer vara oumbärliga för begripligheten för dem som är kunniga inom fackområdet, eftersom de ger precision i uttrycket. Å andra sidan kan facktermer vara svårbegripliga för alla som inte har kunskaper inom fackområdet.
Översättning behöver terminologiarbete
Klarspråksarbete enligt språklagen omfattar även att inventera texter som skrivs på arbetsplatsen och reflektera över språkvalet. Finns det texter på arbetsplatsen som borde översättas till andra språk, helt eller delvis? I så fall kommer frågan hur termer i dessa ska översättas. För att översättningen ska bli bra behöver översättaren för det första förstå vilket begrepp som termen står för, och för det andra vad termen har för motsvarighet på målspråket. Om man ofta översätter till ett visst språk är det värdefullt att sammanställa en tvåspråkig termlista som stöd för översättaren. På så vis kan man säkerställa att de svenska termerna översätts konsekvent. Även en enspråkig termlista med definitioner är till hjälp för översättare eftersom det är lättare att hitta rätt term på andra språk om man förstår de svenska termerna.
Samarbeta internt – brett och långsiktigt
Att samarbete på arbetsplatsen är centralt såväl för att underlätta terminologiarbetet som för att det ska få så stor effekt som möjligt. För det första är det viktigt att Informera om terminologiarbetet brett internt, eftersom terminologi berör så många delar av verksamheten. Termer finns överallt på arbetsplatsen, i allt från interna databaser och system till styrdokument och rapporter.
För att komma igång med arbetet och uppnå kontinuitet är en bra idé att redan från början utse en terminologiansvarig på myndigheten. I ansvaret bör ingå nära samarbete med klarspråksansvariga och andra språkarbetare som kommunikatörer och liknande. För kontinuitetens är en bra idé att skapa en termgrupp som träffas regelbundet. Arbetsgruppen kan bestå av dem som är ansvariga för terminologi- och klarspråksarbete och andra som på något sätt jobbar med terminologi, exempelvis verksamhetsarkitekter, statistiker eller jurister. I gruppen bör även ingå en översättare, om det finns någon sådan att tillgå.